för det fall Konungen skulle vägra verkställighet
åt Rikets Ständers besut att ifrån ech med år
4841 upphäfva hemmaatalsräntan, eller förordna
om dess å nyo debitering och uppbörd, sedan den-
samma en gång upphört, Riksgäldskontoret skulle
vara pligtigt att vägra all utbetalning till Stats-
verket sf den del utaf allmänna bevillningen, som
sålunda snsas motsvara hvad hemmantslsräntan kun-
pat utgöra; hvarom remiss begäres till Statsut-
skottet.
De särskildt motiverade motionerne får jag här-
med till protokollet aflemna.
(Forts. följer.).
Borgareståndet.
Vi återkomma i dag, enligt löfte, till en när-
mare redogörelse för gårdagens plenum i Bor-
gerståndet: i
Hr Petre omnämnde i sin relation om tal-
I manskonklaven, utom hvad i går anfördes, att
ban funnit samtlige ledamöterna af konklaven
närvarande, utom vice Talman i Bonde- och
I Borgarestånden, samt H. Exc. Hr Grefve Brahe,
iden han, som äldste grefven, ansåg vara vice
ordförande hos Ridderskapet och Adein. Bi-
skop Hadren hade deremot öfvervarit samman-
komsten; att Talareni densamma önskat, det!
(en utgallring af åtskilliga punkter uti 1833, 37
och 39 årens revisionsberätteiser skulle företigas
af Statsutskottet och meddelas Ständerna, på det
man på ett ställe måtte få sammanförde åtskil-
liga af anledningarna till anmärkningar emot
Konungens rådgifvare, samt tillika att han af
en ledamot af utskottet erhållit npplysning, att
utskottet redan derom gått i författning.
Vidare hade fråga förekommit om vidtagan-
de af några åtgärler för ärendernas hastigare
afgörande, och dervid hade talaren förmärkt en
viss beredvillighet hos talmännen, och fråga ha-
de varit att derföre ställa sig i närmare berö-
ring med ordföranderne i utskotten. Tal2ren
anmärkte, att då inom konklaverna möjligtvis
olika meningar uppstode, fanns ingen, som an-
teknade förefallande reservationer o. d. och an-
såg derföre lämpligt, att någon protokoilsfö-
rande för tillfället borde vara närvarande och
anteckna hvad som föreföll. I afseende på kon-
klavens sammankomster ansåg talaren grundia-
gen förarleda dertill, att en dylik borde hallas
näst före hvarje plenum. Meringarne hade lik-
väl varit olika; somliga hade äskat, att deskul
le ske hvar 44:de, andra hvar 8:de dag.
lir Halling, som begärde ordet, anförde, att
ban, i följd af grundlagens: ord i 47 RB. O.,
funne sig icke böra öfvervara talmanskvnllaven
i annat fall, än då talman sjelf är hindrad, och
att detta vore orsaken hvarföre han ej i går-l.
dagens sammankomst infnnnit sig. Härati in-
stämde åtskilliga ledamöter.
Vidare anförde Hr Petre, att då 47 inne-l:
höll, att äfven stindens sekreterare såsom bi-:!
träden skulle närvara, syntes det lämpligt, att
dessa borde erhålla säte och plats vid bordet, ji:
men ej, som i går varit händelsen, förblifva
stående bak stolarne.. Landtmarskalken hade ij:
går intagit ordförandestoler och fört ordet. Dål
ingenting härom vore rnämndt igrundlagen, an- !
sag talaren detta böra gå i tur, och förmodade l!
derföre, att Erkebiskopen härnäst, samt derefter
Borgare- och sedan Bondeståndets talman kom-!
me att intaga denna plats. Vidare ansåg ta-
laren, att föredragringslista borde uppgöras och j!
anslås i de tre ofrälse stånden, hkasom på Rid-:
darhuset, på det en ledamot, som händelsevis
bade några ögonblicks enskilda förrättningar, !
icke par surprice skulle gå miste om att öf-!
vervara en frågas diskussion. j
Å
1
Hr Talmannen upplyste härvid, att han hit-
tills föredragit frågorna i den ordning de blif-
vit väckte, med undantag af Hr Hallings mo-
tion.
Hr Halling begärde ordet och anförde, att
hvad protokoilsföring vid talmans-konferensen
vidkom, ansåg han, i följd af 47 R. O., den
ej böra ega rum, då konklaven icke egde rätt
att besluta. Ati den vidlyftighet och de om-
gångar, som genom ett sådant protokollsförande
skulle uppkomma, dätt kunde blifva af menligt!
inflytande. Föredragningslista ansåg talaren ic-
ke lämplig, emedarm i de valda stånden, medå
undantag af biskoparna, alla äro bundne att li-
ka öivervara alla mål, och att, i händelse
af dylika listors upprättande skulle somliga
ledamöter uteslutande slå sig på vissa saker och
öfvervara endast dem, då man i det stället icke
kunde veta hvartill det kunde lända, om de äf-
ven i andra all vore närvarande,
Hr Lagergren ansåg en dylik lista. nödig, på
let man i tid måtte få veta hvad mål,som fö-
;ekommer, och förbereda sig samt inhemta sak-
zunskap för dess diskussion:
Hr Wijk: att Ståndens sekreterare, endast för
att gå tillhanda med upplysningar, borde öfver-
vara konklaven; så hade det förhållit gig sistaj?
riksdagen, då tal. såsom vice talman öfvervar?
conklaverna samt att då någon af de närva-t
rande. ledamöterna relaterade i ståndet, likasowlr
nu, hvad som tilldroge sit i konklaven, ansåge
jalaren någon vidare protökollsföring onödig.
TE Fr 0 2 4418 MAT RTR RT lan tl
a me - rr
Fu AMA om mm
mm - AM G6 mm - ÅN mm ff) mm