för det fall Konungen skulle vägra verkställighet åt Rikets Ständers besut att ifrån ech med år 4841 upphäfva hemmaatalsräntan, eller förordna om dess å nyo debitering och uppbörd, sedan densamma en gång upphört, Riksgäldskontoret skulle vara pligtigt att vägra all utbetalning till Statsverket sf den del utaf allmänna bevillningen, som sålunda snsas motsvara hvad hemmantslsräntan kunpat utgöra; hvarom remiss begäres till Statsutskottet. De särskildt motiverade motionerne får jag härmed till protokollet aflemna. (Forts. följer.). Borgareståndet. Vi återkomma i dag, enligt löfte, till en närmare redogörelse för gårdagens plenum i Borgerståndet: i Hr Petre omnämnde i sin relation om talI manskonklaven, utom hvad i går anfördes, att ban funnit samtlige ledamöterna af konklaven närvarande, utom vice Talman i Bondeoch I Borgarestånden, samt H. Exc. Hr Grefve Brahe, iden han, som äldste grefven, ansåg vara vice ordförande hos Ridderskapet och Adein. Biskop Hadren hade deremot öfvervarit sammankomsten; att Talareni densamma önskat, det! (en utgallring af åtskilliga punkter uti 1833, 37 och 39 årens revisionsberätteiser skulle företigas af Statsutskottet och meddelas Ständerna, på det man på ett ställe måtte få sammanförde åtskilliga af anledningarna till anmärkningar emot Konungens rådgifvare, samt tillika att han af en ledamot af utskottet erhållit npplysning, att utskottet redan derom gått i författning. Vidare hade fråga förekommit om vidtagande af några åtgärler för ärendernas hastigare afgörande, och dervid hade talaren förmärkt en viss beredvillighet hos talmännen, och fråga hade varit att derföre ställa sig i närmare beröring med ordföranderne i utskotten. Tal2ren anmärkte, att då inom konklaverna möjligtvis olika meningar uppstode, fanns ingen, som anteknade förefallande reservationer o. d. och ansåg derföre lämpligt, att någon protokoilsförande för tillfället borde vara närvarande och anteckna hvad som föreföll. I afseende på konklavens sammankomster ansåg talaren grundiagen förarleda dertill, att en dylik borde hallas näst före hvarje plenum. Meringarne hade likväl varit olika; somliga hade äskat, att deskul le ske hvar 44:de, andra hvar 8:de dag. lir Halling, som begärde ordet, anförde, att ban, i följd af grundlagens: ord i 47 RB. O., funne sig icke böra öfvervara talmanskvnllaven i annat fall, än då talman sjelf är hindrad, och att detta vore orsaken hvarföre han ej i går-l. dagens sammankomst infnnnit sig. Härati instämde åtskilliga ledamöter. Vidare anförde Hr Petre, att då 47 inne-l: höll, att äfven stindens sekreterare såsom bi-:! träden skulle närvara, syntes det lämpligt, att dessa borde erhålla säte och plats vid bordet, ji: men ej, som i går varit händelsen, förblifva stående bak stolarne.. Landtmarskalken hade ij: går intagit ordförandestoler och fört ordet. Dål ingenting härom vore rnämndt igrundlagen, an! sag talaren detta böra gå i tur, och förmodade l! derföre, att Erkebiskopen härnäst, samt derefter Borgareoch sedan Bondeståndets talman kom-! me att intaga denna plats. Vidare ansåg talaren, att föredragringslista borde uppgöras och j! anslås i de tre ofrälse stånden, hkasom på Rid-: darhuset, på det en ledamot, som händelsevis bade några ögonblicks enskilda förrättningar, ! icke par surprice skulle gå miste om att öf-! vervara en frågas diskussion. j Å 1 Hr Talmannen upplyste härvid, att han hittills föredragit frågorna i den ordning de blifvit väckte, med undantag af Hr Hallings motion. Hr Halling begärde ordet och anförde, att hvad protokoilsföring vid talmans-konferensen vidkom, ansåg han, i följd af 47 R. O., den ej böra ega rum, då konklaven icke egde rätt att besluta. Ati den vidlyftighet och de omgångar, som genom ett sådant protokollsförande skulle uppkomma, dätt kunde blifva af menligt! inflytande. Föredragningslista ansåg talaren icke lämplig, emedarm i de valda stånden, medå undantag af biskoparna, alla äro bundne att lika öivervara alla mål, och att, i händelse af dylika listors upprättande skulle somliga ledamöter uteslutande slå sig på vissa saker och öfvervara endast dem, då man i det stället icke kunde veta hvartill det kunde lända, om de äfven i andra all vore närvarande, Hr Lagergren ansåg en dylik lista. nödig, på let man i tid måtte få veta hvad mål,som fö;ekommer, och förbereda sig samt inhemta sakzunskap för dess diskussion: Hr Wijk: att Ståndens sekreterare, endast för att gå tillhanda med upplysningar, borde öfvervara konklaven; så hade det förhållit gig sistaj? riksdagen, då tal. såsom vice talman öfvervar? conklaverna samt att då någon af de närva-t rande. ledamöterna relaterade i ståndet, likasowlr nu, hvad som tilldroge sit i konklaven, ansåge jalaren någon vidare protökollsföring onödig. TE Fr 0 2 4418 MAT RTR RT lan tl a me rr Fu AMA om mm mm AM G6 mm ÅN mm ff) mm