ter handlande statsmakternas uppiösanae motver-
kan; och det är derföre, som jeg anser mig böra
börja framställnipgen om några vigtigare, med
statsregleringen sammanhang egande ämnen, med
den förklaring: att åtminstone mitl handlingssätt
vid denna riksdag helt och hållet kommer att
grunda sig på den öfvertygelsen: att striden emel-
lan regeringsmakten och nationalrepresentationen,
angå- nde beskaltningsrättens utöfning, en gång för
alla måste afvöras. Derest den icke blifver till
natione:s beiätenhet afgjord, anser jag det vara
Rikets Ständers beliga pligt, att lemna nationen
en högtidlig förklaring om deras oförmåga avt ut-
öfva detta vigtiga för:roende-kall.
Det är utur denna åsigt, som jag uti det nu af-
gifna förslaget till statsreglering sökt att bereda
en missknizg af omiaring En million Riksdaler.!
Men jag vågar begära Ridierskapet och Adelns,
samt Medsiåndens uppmärkssmhet till några be-
tänkliga förhållanden, hvilka måste noga betraktas
vid behandlingen af de förslag, jag nu går att, i
sammanhang med den aflemnade statsreglerings-
planen, till Stats- och Bevillningsutskottens upp-
lystare granskning öfverlemna.
Jag har redan antydt, att nationen är i stort be-
hof af lindring i sina skatter. Öfver stad och land
hvilar omisskänneligt ena dyster obelåtenhet hos
folket ; och ibland de flore, djupt verkande anvled-
niagarne dertill, hvilka icke nu utgöra föremål för
denna min framställning, är beskattningens tyngd
en, som mängden anser härflyta af Rikeis Siän-
ders åtgärder allena. Det är vigtigt, att denna
misstznka bäfves; och den kan det endast, genom
kraftfulla åtgärder, att utöfva folkets beskatt-
ningsrätt, till dess sansa nytia. Jordens beskatt-
ning, bibehållen i samma skick, som då dess pro-
dukter egde ett jemförelsevis högre värde, ned-
trycker jordbrukaren. Städernas bevillniogar, om
ock ojemforligt billigare, än de å jorden, som ut-
öfver sina gamla onera äfven drager dea nya be-
villnings pålagorne, äre likväl, till följd af nä-
ringarnes osäkra tillstånd och stora inre sdmini-
strationsutgifter, tryckande. Minskning i utskyl-
derna bör ske; och den yrkas med gemensam rätt
af begge. Men här uppstå betänkligheter.
Jordens svåraste utskyider bestå i de äldre grund-
skatter och bevillningar, hvilka sednare, såsom t.
ex. hemmantal räntan, endast för tillfälliga benhof
åtagna, egentligen under polska och tyska krigen
på 41600:talet, sedermera blifvit förvandlade till
ständiga skatier, då under Drottning Christinas
regering och Carl XL.s minderärigbei; Adele och
det bögre Preste.skapet tillryckte sig ledniogen af
styrelsen, samt begagnade makten till svenska all
mogers svåra förtryck. Det är dessa grundskatter,
som företrädesvis borde afskeffae, och jag förmo-
dar, ati fågan derom väckes på ett sätt, som ge-
Dom sakkunskapen i ämnet bättre, än denna korta
framstälving, skall öfsertyga orm dess vigt. Stän-
dernas rättighet, att derom besluta, kan ej batvif-
7as, ehuru den blifvit bestridd af Regeringen, och
Konungens vägrar, om den ock aldrig i detta fail
kan biifva lagenlig, skulle deck nu, liksom förut,
leda derhån, att, sedan stiatsreglericgen, grundad
på bemmantalsräntans uteslutande ur riksstaten,
vore afsjord; verkställigbeten af beslutet hiedrades
och en betydlig skattebörda utöfser statsbehofven.
skulle då komma att utkräfvas af nationen. Ehuru
en sådan af Ritots Ständer icke beräknad inkomst-
titel endast genom våldförande äfven af deras an-
slagerättighet, kunde disponöras af regeringen, !
skulle den likväl ntan ändamål öka öfverskotten )
och onödigt uwtpressas af jordbruket.
Städerna åter skulle komma att åtnjuta en all-
deles op:oportionerad lindring, om allmänna be-
villningeo af Rikeis Ständer ensamt nedsattes. till
hvad ett efter utgiftsbesparingarnes möjlighet läm-
padt inkomstbelopp nu kan medgifv:s, ty det är
den å röre!sen lagda bevillning, som i städerna
motsverar bö dan afjordb:ukets grundskatter. Un-
der sådana inbördes förbällanden emellan landets
och städernas intressen vid beskattnipgens bestäm-
mande, inses det ätt att en iegeringsmakt, som
endast synes intagen af egoistisa kansia för sina
egna inbillade rättigheter, och som icke under 30
år visat sig respektera nationena önskningar eller
behof, lätt kunde få vunnet spel, om ståaden splitt-
rade sina åsigter; och folket skulle då blifva li-
dande, på representanternas oförsigtighet, att med
påräknad verkan af beslutens verkställighet, åtskil-
jas, utan att bafva förutsett möjligheten af en så-
dan verkställighets uteblifvande, och för detta fall
förordna! det krafifulla steg, som skule göra na-:
tionen till den oväldiga domaren emellan Konun-
gen och Rikets Ständer.
Det är således för att, med all den kraft grund-
lagarna lagt i nationalrepresentionens händer, be-
fordra den länge önskade och nödvändiga medsätt-
Hingen i grundskatterna, och på samma gång be-
reda möjligheten af cn dermed jemförlig lindring
för de industri-idkande och arbetande klasserna i
städerna, på ewvt sätt, att regeringsmaktens möjligen
vågade grundlagsvidriga steg att hindra dessa be-
slut hvnrken kunna leda till splittrede intressen
för de olika folkklasserna, hvilka gemensamt böra
försvara nationens urgamla sjelfbeskattningsrätt, el-
ler till det nedtryckande resu!tatet, att nu varande
stora bevillningsanslag, jemte den fortfarande grund-
skatten, af regeringens embetsmän skulle kunna
folket affordras, som jag nu går att föreslå följan-
de motioner: i
4:0 Att Rikets Ständer måtte besluta Memman-
tals eller extra ordinarie räntans upphäfvande, i-
från och med 4841 års början; bvarom jag anhål-
ler om en remiss till Statsutskottet. .
2:o0 Att Rikets Stärder måtte besluta nedsättnin-
gen i allmänna bevillniegen efter 2:dra artikeln
5.:8 9,12 153 till hälften, för handlande, fabrikanter,
manuakt urister, handtverkare och samtlige borgare!
i städerna, samt för deras betjeniog och arbetare;
hvarom jag anhåller om remiss till Bevillnings-
utskottet.
3:0o Att dessa beslut måtte ställas i sådant sam-
marhang, att derest, genom Konungens vägran
hemmanrtalsräntans uppbäfvande icke af vederbö-
range verkställes, beslutet angående bevillningens
nedsättning för städernas borgerskap inställes; hvar-
om begäres remiss till förenade Stats- och Bevill-
ningsutskotlen,
Ao Att i Rikets Ständers bevillningsförordning
- CA k— sh a RR kr 0 RR KK KR
—-
he mm 09
s- tre nt
-— Dm - AA AAA