nan Ci Ulelidt.
ELKO
Minoritetens i Sjöfartskommilten serskilda me-
ning om medlen till upphjelpande af Sver-
ges sjöfart.
(Slut från Lördagsbl).
Genom Kongl. Rescriptet till Kommersekollegi-
um den 3 Juli 4722 samt Kollegii derpå grundade
bref till Sjötullsöfverdirektionen den 46 samma må-
nad, bestämmes helfrihet på annan grund: 50 lä-
sters drägt för inkommande svenska fartyg, byggde
på kravel ech förande vissa varor från vissa in-
lastningsorter, men vid utgåendet för last af sven-
ska stapelstadsvaror i allmänhet; halffihet för åter -
inkommande svenska fartyg under 50 läster.
Kongl. Reglementet af den 42 Januari 4830 för
Algeritka passen inaehåller i 68S, att de vid skep-
pet nödrändigt erfordrade dokumeseter, asåsom vårt
och Kommersekollegii fribref, Måtareattesten af
Magistraten och Bilbrefvet i vårt Kommersekolle-
gium uppvisas och examineras — — — — Häri-
genem blef nu fribrefsinrättningen fullkomnad, men
om det ver för att hos utläsringen vinna en ökad
trygghet för skeppet, eller för controllen inom lan-
det och på bvars förutsättande denna inrättning e-
genteligen tillkommit, upplyser Kongl. Maj:ts Rs-
solutisen på Ständernes besvär 4734. Reden vid
den tidsn anförde Borgareståndet besvär öfver ae
månrga oligenheter, sem detta dokument åstadkom ;
Kongl. Maj:t förklarede derpå, catt enär vödigt är
att dotumenterne i Kommersekollegium pröfves,
och seden fribref derå utfärdas, till rättelse för
Tuilbeijent, antingen fartyget skall njuta hel- eller
haljffrihet, ty bör iakttagas hvad Kommersckolle-
gium deri föranstaltat.s
Genom 41732 års tulitaxa bestämdes grunderna
för hei- och ofrihet sålunda: att alla inom Sveri-
ges Riks på kravel byggde större och mivdre far-
tyg, som bevisligen tillbörde svenske underskter
och voro med Kuommersekollegii fribref vederbörli-
gen försedde, förunnades helfrihet. Fribrefven om-
nämndes nu äter motsvarande deras ursprungliga
syfte, nemligev, att å Svensk Tullkammeare till hel- ;
frihets vinnarmde företes, hvaremot fartygens natio-
galitet skulle genom andra hendlingar bevisas. I
Det i 4782 års Tulltaxa gjorda uttrycke!iga för-
behåliet om fribref har sedermera på samma sätt!
isxflutit i alla påföljende sjötullstexor, tills det en-!
ligt 4830 års tulltaxa försvunnit sedan helfrihetnume-
ra blifvit tillagd alla svencka fartyg uten undantag,
hvarför minoriteten icke heiler kunrat biträda den!
af majoriteten antagna grund för priviligierade och
opriviligierade fartyg. Helfrihetsbrefvet, som bordt, !
enligt reservanternes förmemande med orsak för-
svinna, blef nu tillegnadt en arnan egenskap, den
meajeriteten irom Kommitteten jemväl detsamma
tillervändt, remligen att vara nationalitetsbevis i
främmende hamner. Reservanterne våga dock tro,
att utländningen icke lärer fordra af svenska far-
tyg asdra nationaiitets-hamndlipgar än som svara
mot dem, deras egna fartyg äge; icke heller kunna
reseryvanterne föreställa sig, att man i andra länder
lärer fästa symnerligt afseende på den rang, embets-
myndighet i Sverige innebar, som dokumentet ut-
färdar, blott detta icke alltför mycket afviker från
deras egna brut. Reservazterne hafva hemtat stöd
för denna sin förmedan deraf, att Norrmäsnen, som
icke öga för sin sjöfart endra netionalitetshandlingar
än bil- och målarebref semt folklista, i sanning
icke synes hafva gått miste om några förmåner
eller af utläoniagen blifvit mindre arespecterade,
än Svenskarnpe derföre, att de icke vere försedde
med ett fribref, utfärdadst af en öfver hela verider
käad höjyre embelsmyndighet. Deremot förmoda
reservanterne, att enär bilbref, utfärdedt af Norrsk
underordnad embetsmyndighet, blifvit erkändt som
nationalitetsbevis i alia verldsdalar, äfven Sverige
torde kuzrna äga billiga anspråk, att dess under-
ordnades (magistraters och domhefranges) bilbref
mitte blifva tilleskända enahanda eganskap.
Destutom hafva reserveanterne sig icke bekant,
att någon främmande nation hear et skeppsdoku- i
ment motsvarande Kommetsekollegii fribref. l
Danmarks nationalitetskandlingar äro följande:
4:0 mätarebref eiler åttomsthandling, utfärdas
af General Toldkammerer och Kommersskoliegium
i Köpenhamn och ef tullkamrarne i de öfrige stä-
derne samt innehålla intrg om fartygets mätning,
lästetal och hemvist, af hvem det äges och föres
samt om den Kongl. namnschbifferns inbränning i
däcksbjelkten vid stormasten, förekomma flere år
gartla och vara af permanent natur.
2:0 folkpass, underskrifvet af fartygs befälbaf-
varen och attesteradt af vittnen.
3:0 borgarabref, finnes sällan i anseende till mä-
tarebrefvets fullständighet.
Preussiske fortyg äro försedde med 41:0 bygg-
nadsbevis (Bielbrief) som utgör fartygets nationali-
tetshandling. Deri finnes infördt:
a) Hvar fartyget är byggdt; b) fartygets namn
och egare; C) redarens qvalificetion som Prseussisk
undersåte, sättet och vilkoret hvarpå han förvärf-
vat fartyget; d) fertygets dimenssoner till längd,
bredd och djuplek; e) alla ombyten af redare som
inträffat och alla de skulder, hvilka ifartyget kun-
na vara intecknade; f) alla förändringar som ägt
rum med fartyget.
Detta dokument är af permanent ogenskap för
fartyget.
2) Mätarebref, utfärdad! af tullauteriteterne, till
bestyrkande af fartygeis drägtighet ofter areussiskt