nan Ci Ulelidt. ELKO Minoritetens i Sjöfartskommilten serskilda mening om medlen till upphjelpande af Sverges sjöfart. (Slut från Lördagsbl). Genom Kongl. Rescriptet till Kommersekollegium den 3 Juli 4722 samt Kollegii derpå grundade bref till Sjötullsöfverdirektionen den 46 samma månad, bestämmes helfrihet på annan grund: 50 lästers drägt för inkommande svenska fartyg, byggde på kravel ech förande vissa varor från vissa inlastningsorter, men vid utgåendet för last af svenska stapelstadsvaror i allmänhet; halffihet för åter inkommande svenska fartyg under 50 läster. Kongl. Reglementet af den 42 Januari 4830 för Algeritka passen inaehåller i 68S, att de vid skeppet nödrändigt erfordrade dokumeseter, asåsom vårt och Kommersekollegii fribref, Måtareattesten af Magistraten och Bilbrefvet i vårt Kommersekollegium uppvisas och examineras — — — — Härigenem blef nu fribrefsinrättningen fullkomnad, men om det ver för att hos utläsringen vinna en ökad trygghet för skeppet, eller för controllen inom landet och på bvars förutsättande denna inrättning egenteligen tillkommit, upplyser Kongl. Maj:ts Rssolutisen på Ständernes besvär 4734. Reden vid den tidsn anförde Borgareståndet besvär öfver ae månrga oligenheter, sem detta dokument åstadkom ; Kongl. Maj:t förklarede derpå, catt enär vödigt är att dotumenterne i Kommersekollegium pröfves, och seden fribref derå utfärdas, till rättelse för Tuilbeijent, antingen fartyget skall njuta heleller haljffrihet, ty bör iakttagas hvad Kommersckollegium deri föranstaltat.s Genom 41732 års tulitaxa bestämdes grunderna för heioch ofrihet sålunda: att alla inom Sveriges Riks på kravel byggde större och mivdre fartyg, som bevisligen tillbörde svenske underskter och voro med Kuommersekollegii fribref vederbörligen försedde, förunnades helfrihet. Fribrefven omnämndes nu äter motsvarande deras ursprungliga syfte, nemligev, att å Svensk Tullkammeare till hel; frihets vinnarmde företes, hvaremot fartygens natiogalitet skulle genom andra hendlingar bevisas. I Det i 4782 års Tulltaxa gjorda uttrycke!iga förbehåliet om fribref har sedermera på samma sätt! isxflutit i alla påföljende sjötullstexor, tills det en-! ligt 4830 års tulltaxa försvunnit sedan helfrihetnumera blifvit tillagd alla svencka fartyg uten undantag, hvarför minoriteten icke heiler kunrat biträda den! af majoriteten antagna grund för priviligierade och opriviligierade fartyg. Helfrihetsbrefvet, som bordt, ! enligt reservanternes förmemande med orsak försvinna, blef nu tillegnadt en arnan egenskap, den meajeriteten irom Kommitteten jemväl detsamma tillervändt, remligen att vara nationalitetsbevis i främmende hamner. Reservanterne våga dock tro, att utländningen icke lärer fordra af svenska fartyg asdra nationaiitets-hamndlipgar än som svara mot dem, deras egna fartyg äge; icke heller kunna reseryvanterne föreställa sig, att man i andra länder lärer fästa symnerligt afseende på den rang, embetsmyndighet i Sverige innebar, som dokumentet utfärdar, blott detta icke alltför mycket afviker från deras egna brut. Reservazterne hafva hemtat stöd för denna sin förmedan deraf, att Norrmäsnen, som icke öga för sin sjöfart endra netionalitetshandlingar än biloch målarebref semt folklista, i sanning icke synes hafva gått miste om några förmåner eller af utläoniagen blifvit mindre arespecterade, än Svenskarnpe derföre, att de icke vere försedde med ett fribref, utfärdadst af en öfver hela verider käad höjyre embelsmyndighet. Deremot förmoda reservanterne, att enär bilbref, utfärdedt af Norrsk underordnad embetsmyndighet, blifvit erkändt som nationalitetsbevis i alia verldsdalar, äfven Sverige torde kuzrna äga billiga anspråk, att dess underordnades (magistraters och domhefranges) bilbref mitte blifva tilleskända enahanda eganskap. Destutom hafva reserveanterne sig icke bekant, att någon främmande nation hear et skeppsdokui ment motsvarande Kommetsekollegii fribref. l Danmarks nationalitetskandlingar äro följande: 4:0 mätarebref eiler åttomsthandling, utfärdas af General Toldkammerer och Kommersskoliegium i Köpenhamn och ef tullkamrarne i de öfrige städerne samt innehålla intrg om fartygets mätning, lästetal och hemvist, af hvem det äges och föres samt om den Kongl. namnschbifferns inbränning i däcksbjelkten vid stormasten, förekomma flere år gartla och vara af permanent natur. 2:0 folkpass, underskrifvet af fartygs befälbafvaren och attesteradt af vittnen. 3:0 borgarabref, finnes sällan i anseende till mätarebrefvets fullständighet. Preussiske fortyg äro försedde med 41:0 byggnadsbevis (Bielbrief) som utgör fartygets nationalitetshandling. Deri finnes infördt: a) Hvar fartyget är byggdt; b) fartygets namn och egare; C) redarens qvalificetion som Prseussisk undersåte, sättet och vilkoret hvarpå han förvärfvat fartyget; d) fertygets dimenssoner till längd, bredd och djuplek; e) alla ombyten af redare som inträffat och alla de skulder, hvilka ifartyget kunna vara intecknade; f) alla förändringar som ägt rum med fartyget. Detta dokument är af permanent ogenskap för fartyget. 2) Mätarebref, utfärdad! af tullauteriteterne, till bestyrkande af fartygeis drägtighet ofter areussiskt