ac 5ScaAMaiC Ju altu. OM ICac Lilldivtutyis avtta också till någon del berott deraf, att kursen nu är 428 i stället för 48, eller 27, gång så mycket som för 50 år sedan? Atminstone plägar kursens stigande, å styrelsepressens sida, alltid framkallas såsom argument, när någon talar om anslagssummornas tillökning. Kongl. Mojt:s tal till Rikets Ständer, på Rikssalen, vid Riksdagens öppnande den 25 Januari 1840. Välborne, ädle och välbördige, ärevördige, vördig2, vällärde, äreborne, förständige, välaktade, hedervärde och redlige, Gode Herrar och Svenske Män! T:ettio år äro förflutna, sedan Sverge, nedböjdt af motgångar, hvilka voro tecknade i fotkens tideböcker, vände sine blickar till de män, som troddes ega kraft, att ej blott återupplyfta staten, men återskänka densamma det lugn, den för ett tidskifte förlorat. För att vara rättvis och redligt tjena fosterlandet, må hvar och en i minnet återkalla hvad detsammas häfder förtälja. Då wvi läse dem för sednaste halfannat århundrade, skole vi upphemta nyttiga lärdomar. När Konung Carl XHI samtyckte, att öfver-! taga riksstyrelsens börda, räddade han: spillforna af sitt fådernesland och förekom dess fullkomliga undergång. Den fred, som vanns med så stora uppoffringar af folk och skatter, blef föga varaktig. Efter tvenne års förlopp ville en : fruktansvärd makt sträeka sitt välde öfver denna del af Norden. Carl XI afböjde ett dylikt öfverherrskap. Nationens olyckor och bans egna pligter föreskrafvo icke blott honom, men hans regering ett sådant handlingsätt. Utan härar, utan vapenförråd, utan egna penningetillgångar, utan ett för tidernas svåra kraf ordnadt krigsväsende, men stark af Försynens hägnande skydd, lifvade Lan, genem sin vägran, modet hos Sverges återstående befolkning. Upptagen till son af denne Konung, arftagare af hans rättigheter, den främste bland mationens försvarare, har Jag följt hans stats konst, hvilken är så nära förbunden med brödrarikenas fortlefvande beståud. Gsnom denna j i statskonst, redligt tillämpad, och för hvilzen Rikets Ständer, år 4813, samfällt tackade Konun: I dubbladt värde, och högst betydliga, ännu oangen och mig, har Halfön, under ett fjerdedels århundrade, njutit luga och trefnad. Vår förnämsta utförselsvara, jernet, har stigit till förvända, tillgångar hafva blifvit skapade. versigt deraf skall blifva eder förelagd. Jskolen der med tillfredsställelse inhemta, att vår! penninge-stäl!ning tillåter oss bestrida alla statsutgifter, utan att äska någon tiliökning i bevillningen. J skolen äfven der finna möjligheten att vidtaga en nedsättving af skatterna, hvaraf många sedan längre tider tyngt jordbruket. I -skolen slutligen, genom en öfversigt afj de från: 4840 till är 4837 i Sverige utförda allmänna arbeten, förvissa eder, att dessas kost-! nad uppgår till en summa af mer än femton : och en7 bali millioner Riksdaler Bankomynt, oaktadt åtskilliga, jorden tryckande, bördor blifvit lindrade. Alla dessa fördelar äro frukten af det inre och yttre fredslugn, hvarmed Försynen oss välsignat. Att störa dessa goda förhållanden, vo-: re att på samma gång sätta Fäderneslandets välfärd i fråga, att blottställa sig för äfventyrliga -och vidtutseende strider. Det vore, ändtligen, att bryta samhällsedens heliga band ochi! samla oberäkneliga olyckor öfver Fosterlandet. ! ; Folkundervisningen bar varit föremål för en omsorgsfull uppmärksamhet från Regeringens och Presterskapats sida. Af 4909 sockneskolor och 377 ambuiatoriska skollärare, som i Riket förefinnas, hafva trefjerdedelar tillkommit efter år 48141. Presterskapets och ädla menniskovänners förenade nit för dessa angelägenheter fordrar Min erkänsla. Jag påräknar Rikets Ständers medverkan, att kunna ytterligare försel tolfnundra sockuar med dylika inrättningar, hvilka äro af så väsentlig vigt för den christliga och medborgerliga bildningen, för det allmännas och enskildas gagn och ära. I Upphäfvandst af besparings-förråder, som varit bestämda att mildra de tryekande följderna af missvexiår, har förorsakat Regeringen bekymmer, hvilka varit mindre uppskattade än de för-! tjenat. J skolen utan tvifvel nu erkänna den åsigt, att dessa omsorger framgent böra delas af de båda Statsmakterna. I afsigt att skydda folket för en af dessa olyckor, som lätteligen kunna afvändsas, skall eder meddelas ett förslag, som pligten åligger en förutseende Styselse. Sedan långliga tider hafva Halföns innebyggare varit hemsökte af missvextår, hvilka tvungit; dem att ttifrån bemta en näring, som var dem af fädernejorden förvägrad. T;olhätte-kanal, hvars dimensioner varit inskränktare, än de af Götba kansl, och som derigenom försvårat segelfarten emellan Nordsjön och Östersjön, skall erbålla lika diup och lika: 4 i s Ena öfi