Några ord med afseende på artikeln: com upt
fostringsväsendet i Sverge. 2.
(Slut från Thorsdagsbl.)
Ifrån undervisningssättet vänder sig förf. till c
äldre institutionernas möjlighet, att hålla sederr
vid makt bland disciplarne, och cgillar deras, so
han tror, båda hufvudsakliga medel: stryk och rel
gation. Vorelde de enda, så kunde nog förf. hafva rä
att ogilla desamma, men nu användas de blott d:
i ytte:sta instancen!) och torde verkligen då var
nödvändiga både vid nya och gamla undervisning:
verk, om men viil tala opartiskt om saken. (Så fir
nas de ock i nya Elementarskolan.) Vi gå så läng
att, ehuru visserligen icke älskande stryksysteme
vi dock gerna skulle se dess möjlighet antagen vi
gymnasierna, och tro, att redan derigenom myckt
af det öfyerklagade sjelfsvåldet skulle häfvas. ÅA
förf. åter säger de gamla institutionerna sakna a
la andra korrektiv utom de båda nyss anförda, be
visar, huru ringa han känner till dessa undervis
ningsyverk. Annars borde han veta, att offentlig
varningar, nedflyttning under kamrater, förlust
premier) m. m. äro bestraffningar, som utan att vi
ra stryk och relegation, kunna verka väckande oc
förbättrande hos ynglingar, i hvilkas krets en så
dan reliyiös och moralisk atmosfer finnes, den de
förf. riktigt angifver vara bufvudvilkoret för hvar
korrektivs sanna verkan. Men denna atmesfer bt
ror, det kan ej bestridas, ytterst på lärarne), s
vida ej oförnuftiga lagar hindra dem från dess ir
förande. Den kan ock sålunda förjagas från Elt
mentarskolarn, om ej lärarne bandla med den sam
hällighet och kraft, den måtta och urskillning vi
deras så kallade anmärkningssystem, som oeftei
gifligen är nödvändig.) Detta erkännande af Lå
rarepersonlighetens äfven här sig uppenbarande öi
verlagsenhet öfver hvarje metbod, borttar dock ic
ke från det nya systemet en af dess vissa och ti
det gamla lätt öfverflyttade förtjenster, som verkl
gen betydligt underlätta en nitisk lärares bemödar
den. Det vore ock i de garla läroverken ick
stort annat än återupplifvandet af de gamla Custos
journalerna, ehuru nu förda af lärarne och annc
terade i hvarje lärjunges bok. Ja, anmärkninygs
böckerna?) med de på dem och lärarnes gemensam
ma omdoine grundade sedebetygen äro disciplinär
medel, som både El. sk. och flera andra enskild
undervisningsverk med fördel och lycklig följd haf
va begagnat. De bereda lärarpne en rätt och kla
öfversigt af elevernas uppförande under en längr
tids förlopp, der minnet kunde svika; de äro fö
lärjungarne en ständig påminnelse, att icke genor
otillbörligt uppförande blottställa sig för bestrafl
ningar, hvilka qvarstå som ständiga anklagare och
åter upprepade, grundlägga ett betyg, det icke ge
nom någon nåd kan undvikas samt slutligen visa
så väl för föräldrar som medlärjungar den vanarti
ge i sin rätta gestalt. I detta fall eller det disci
plinariska dela vi sålunda förf:s önskan af förän
dring vid de äldre undervisningsverken utan at
derföre gilla hans framställning af hela frågan
hvilken äfven här är ensidig.5) Förändringen kun
de ock tillvägabringas utan någon rubbning i de
formella, blott genom en liten Paragraf) i skol
!) Utom i denna ayttersta instance finnes ju då in
tet annat korrektionsmedel? Med hvad skola såle
des sederna vidmakthållas? Frågan, när man vi
tala opartiskt, är ju att införa ett korrektions
medel till, ett, som kunde användas före den yt
tersta instansen, alltså till förbättring, om möj
ligt, innan osederna gå för långt. Detta söke
man i ett af de nya skolverken vinna genor
four ärkningsböcker, som visat sig vara af go
01jd.
?) Att dessa medel, der de finnas, uträtta någo
bar aldrig nekats. Frågan är allenast, om ick
mera behöfves?
3) Men att goda lärare böra understödjas genor
medel, befintliga i sjelfva institutionen, lärer
kunna bestridas.
t) Fullkomligen rätt anmärkt. Denna samhällighe
är ock i alla skolor, så gamla som nya, det svå
raste af allt att bibebålla. Blott en enda afvij
lärare kan göra tillfyllest att störa den.
5) När detta erkännes, hvad har då insändaren haf
för anledning att bestrida ÅA. B. artikeln i dett:
afseende.
6) Naturligtvis.
7) Men det är just sådana der små paragrafers
införande här och der, hvarest behofvet påkalla
dem, som A. B. artikeln begär, och hvilka, fö
att med nytta införas eller ens få införas, med
föra icke oväsendtliga förändringar i hela de
äldre skolverkets system; och hvilket detta fö
ingen del vill gifva inträde inom sitt omfång
Insändaren fäörsäöke ach han skall finna. huri