Några ord med afseende på artikeln: com upt fostringsväsendet i Sverge. 2. (Slut från Thorsdagsbl.) Ifrån undervisningssättet vänder sig förf. till c äldre institutionernas möjlighet, att hålla sederr vid makt bland disciplarne, och cgillar deras, so han tror, båda hufvudsakliga medel: stryk och rel gation. Vorelde de enda, så kunde nog förf. hafva rä att ogilla desamma, men nu användas de blott d: i ytte:sta instancen!) och torde verkligen då var nödvändiga både vid nya och gamla undervisning: verk, om men viil tala opartiskt om saken. (Så fir nas de ock i nya Elementarskolan.) Vi gå så läng att, ehuru visserligen icke älskande stryksysteme vi dock gerna skulle se dess möjlighet antagen vi gymnasierna, och tro, att redan derigenom myckt af det öfyerklagade sjelfsvåldet skulle häfvas. ÅA förf. åter säger de gamla institutionerna sakna a la andra korrektiv utom de båda nyss anförda, be visar, huru ringa han känner till dessa undervis ningsyverk. Annars borde han veta, att offentlig varningar, nedflyttning under kamrater, förlust premier) m. m. äro bestraffningar, som utan att vi ra stryk och relegation, kunna verka väckande oc förbättrande hos ynglingar, i hvilkas krets en så dan reliyiös och moralisk atmosfer finnes, den de förf. riktigt angifver vara bufvudvilkoret för hvar korrektivs sanna verkan. Men denna atmesfer bt ror, det kan ej bestridas, ytterst på lärarne), s vida ej oförnuftiga lagar hindra dem från dess ir förande. Den kan ock sålunda förjagas från Elt mentarskolarn, om ej lärarne bandla med den sam hällighet och kraft, den måtta och urskillning vi deras så kallade anmärkningssystem, som oeftei gifligen är nödvändig.) Detta erkännande af Lå rarepersonlighetens äfven här sig uppenbarande öi verlagsenhet öfver hvarje metbod, borttar dock ic ke från det nya systemet en af dess vissa och ti det gamla lätt öfverflyttade förtjenster, som verkl gen betydligt underlätta en nitisk lärares bemödar den. Det vore ock i de garla läroverken ick stort annat än återupplifvandet af de gamla Custos journalerna, ehuru nu förda af lärarne och annc terade i hvarje lärjunges bok. Ja, anmärkninygs böckerna?) med de på dem och lärarnes gemensam ma omdoine grundade sedebetygen äro disciplinär medel, som både El. sk. och flera andra enskild undervisningsverk med fördel och lycklig följd haf va begagnat. De bereda lärarpne en rätt och kla öfversigt af elevernas uppförande under en längr tids förlopp, der minnet kunde svika; de äro fö lärjungarne en ständig påminnelse, att icke genor otillbörligt uppförande blottställa sig för bestrafl ningar, hvilka qvarstå som ständiga anklagare och åter upprepade, grundlägga ett betyg, det icke ge nom någon nåd kan undvikas samt slutligen visa så väl för föräldrar som medlärjungar den vanarti ge i sin rätta gestalt. I detta fall eller det disci plinariska dela vi sålunda förf:s önskan af förän dring vid de äldre undervisningsverken utan at derföre gilla hans framställning af hela frågan hvilken äfven här är ensidig.5) Förändringen kun de ock tillvägabringas utan någon rubbning i de formella, blott genom en liten Paragraf) i skol !) Utom i denna ayttersta instance finnes ju då in tet annat korrektionsmedel? Med hvad skola såle des sederna vidmakthållas? Frågan, när man vi tala opartiskt, är ju att införa ett korrektions medel till, ett, som kunde användas före den yt tersta instansen, alltså till förbättring, om möj ligt, innan osederna gå för långt. Detta söke man i ett af de nya skolverken vinna genor four ärkningsböcker, som visat sig vara af go 01jd. ?) Att dessa medel, der de finnas, uträtta någo bar aldrig nekats. Frågan är allenast, om ick mera behöfves? 3) Men att goda lärare böra understödjas genor medel, befintliga i sjelfva institutionen, lärer kunna bestridas. t) Fullkomligen rätt anmärkt. Denna samhällighe är ock i alla skolor, så gamla som nya, det svå raste af allt att bibebålla. Blott en enda afvij lärare kan göra tillfyllest att störa den. 5) När detta erkännes, hvad har då insändaren haf för anledning att bestrida ÅA. B. artikeln i dett: afseende. 6) Naturligtvis. 7) Men det är just sådana der små paragrafers införande här och der, hvarest behofvet påkalla dem, som A. B. artikeln begär, och hvilka, fö att med nytta införas eller ens få införas, med föra icke oväsendtliga förändringar i hela de äldre skolverkets system; och hvilket detta fö ingen del vill gifva inträde inom sitt omfång Insändaren fäörsäöke ach han skall finna. huri