ORIENTEN. En skrifvelse från Konstantinopel af den 9 förra månaden berättar om dervarande ställ ningar och förhållanden följande: eOakadt allt hvad man utomlands kan försäkr: om de fem stora makternas enighet, vid bedrifvan det af deras härvarande diplomatiska affärer, så är dock ingenting vissare, än att ifrån det ögon blick, då vicekonungens svar genom Hr Anselmt blef kändt här, hafva de trenne hufvudmakterna icke mera kunnat förena sig om någon af de puck ter, på hvilka det väsentligen ankommer, och at alla försök att åstadkomma enighet varit fruktlösa Det är intet tvifvel underkastiadt, att ju amira Stopford begärt att få passera Dardanellerne, oci måhända, i fall Porten samtyckt dertill, äfven re dan varit försedd med instruktioner att gå opp wil Konstantinopel med flottan, med eller utan amira Lalande. Portens vägran följde först efter någr: dagars betänketid, och då den slutligen perem.o riskt gafs, öfverraskade den amiralen lika mycket som den satte sjelfva Divans !edamöter i förvå ning, ty man kan icke neka, att i den sednare tvi den det Engelska inflytandet gjort sig ganska kän bart för den härvarande regeringen. Det behöf ver icke sägas, att Porten icke skulle haft styrka att vägra, såvida icke Hr Butenieff förklarat, at Engelska flottans ankomst till Konstantinopel skul le blifva signalen till hans afresa; ty Storvizirer förmår icke mera hvad han vill, och har icke blot all kämpa emot Halil Paschas växarde inflytande och afundsjuka, hvilken åter i hemlighet drifve: och äggas af sin hustru, utam han återhålles äfver af konsiderationer för Enke-sultaninnans anspråk Ännu för ett par dagar sedan hade han ett häftig uppträde med henne, emedan hon i en befallandi ton fordrade, att genast och utan tidsu:drägt biif va underrättad om alla statsrådets beslut. Kislar Aga var närvarande vid denna diskussion, och t0j parti för sultaninnan. Afvea Scheik Ei-Islam hö rer till Storvizirens motståndare, emedan han, så som öfverhufvud för Ulemas, gör anspråk på at uteslutande beherska Sultan. Under dessa omstän digheter har Chosrew Pascha att kämpa med stor svårigheter, ech utan Hr Butenieffs understöd skulie ban redan nu så mycket mindre kunna drif va sin vilja igenom, som antalet af hans fiender sjelfva Divan dagligen tilltager, och många blanc dem temligen högt yttra sina tankar. Redan ur der diskussionerna i statsrådet öfver vicekonun gens manifest, och då man allmänt tadlade han förfarande, fanns det dock icke så få, som i för troende yttrade, att de uti nämnde manifest fram ställda besvär icke voro utan grund, och att de förkastliga af denna akt låg i formen och ändamiå let, men icke i innehållet. De prisade det såson en lycka för den unge Sultan, att Mehemed Al icke understödt verkan af detta manifest med ei militärisk demonstration, emedan en rörelse a 20,000 man emot hufvudstaden skulla hafva vari tillräcklig att åstadkomma ett allmänt utbrott, oci göra Mehemed Ali tiil herre öfver hela rikets öde Annu i dag skulle icke mera beböfvas än en dy lik rörelse. Ställningen i hufvudstaden är oroan de; missnöjet ganska stort. De anstalter, man vid tager deremot, verka mera retande än lugnande man förstärker vakterna, förbjuder samlingar på kaffebusen, och låter oupphörligt patruller ströfvå genom alla trakter af staden. Det oaktadt gjorde dock förtiden vecka trenae serskilta försök til mordbrand; lyckligtvis upptäckte man de brännba ra amnena, men anstiftarne har man ännu ickt kunnat få reda på. Regeringen söker hålla dess: händelser hemliga, och har strängeligen förbjuai!l att tala derom. Huru föga man kan lita på besättningen, bevisar den ormständigheten, att Haiil Pascha nyligen låtit utdela en million piastrar bland offic2rarne, och hved föreställningar regeringen gör sig om ställningen utom hbufvudstaden, kan man bedöma af det beslut, som fattades i en af de sednaste divanssammankomsterna: att afsätta alla gu vernörer i Asien, och utaämna nya i deras stäl len. Om denna åtgärd icke kommer för sent, on den öfverhufvud låter sig verkställa, är en annar fråga. Imedlertid har redan Paschan af Angore blifvit afsatt, och fått till efterträdare guvernören i Bagdad, Daud Pascha. Guvernören öfver karantänsinrättningen, Hefzi Pascha, bar blifvit utnämnd till guvernör öfver Buluk och Nikomedien, och styre!sen öfver karantänsväsendet uppdragen åt Said Pascha, hvilken är känd säsom en afsvuren fiende till denna inrättning. HANNOVER. Trakasserierna och förföljeiserna mot oppositionens anhängare i Hannover, under aden kraftfulles, landsfaaerliga styrelse, äro så bekanta, art derom knappt förtjenar nämnas; men eu nytt fall torde icke vara sa alldeles utan intresse. Bouokhandlare hade på ständerförsamliungen 4336 erhållit någon portonedsättning för oinbundua böcker, som med posten kringsängas, likväl med det förbehåll att denna frihet kunde återtagas. Nu bafva några boklådor, avilkas innehafvare hörde tili oppusitionen, såsom den Vanderhöckska ech den Dietrickska i Göttingen, den Schu!zaska i Celle, den Ruckhoriska i Oscahbröck, förlorat denna frihet. TCLCOKHOLM den 12 Okt. — Följande stadgande, ang 3 d aende löners m.