j tillskrifvas den vid återresan öfver Nordsjön existe
rande lokalattraktionen eller kompassens missvisning
ilsamt derpå uteslutande grundat påståendet att han
f) såsom ett effer för denna så kallade okända natur
kraft, bör i allo frikännas från, att, medelst de
ringaste telaktighet eller vårdslöshet, hafva varit vål
lande till berörde strandning.
Emot detta påstående framstår först den allmänn
grundsatsen, att hvarje omständighet, som anföre
skall hefva inträffat, måste vara till verklighete:
styrkt, för att kunna medföra lagligt vitsord. Ni
befinres, att hvarken Premierlöjtnantens rapporter el
iller den tföretedde loggboken med ett enda ord om
-i nämna kompassens missvisning under resan till ccl
.( från England, utan står Premierlöjtnantens egen ut
sago härom först vid undersökningen och seder
(mera i förklaringen, att, sedan han efter strand-
ningen hunnit begrumda förhållanderne, och efter
- återkomsten till fäderneslandet rådgjort i ämnet
med sakkunnige personer, hen kommit på den tan-
I kan, att lokalattraktion varit vållande til olyckshän-
j delsen, blottad på all bevisning; på denna alldeles
j obestyrkta och långt efteråt gjorda uppgiften kan
I och fär alltså icke fästas något afseende, Med för-
utsättning likväl om möjligheten af motsatsen, får
:jag, dels emot yttrandet, att verkan på kompasser
af dem stora jernytan hvilken uti ett ångfartyg är
(utbredd, och som man gifvit namn af loeal-ettraktion,
vållat strandningen, erinra, att jernets attraktion ic-
Ike kan verka mera på kompassen och förorsaka miss-
visning på ett ångfartyg, än på ett örlogsskepp med
Isina kanoner, kulor och jernmaterialier, och 4 jern-
lastsde fartyg, hvilka sednare skepp och fartyg, ehu-
ru de innehafva lika stor qvantitet jern som ett ång-
fartyg, likväl gå säkra för det spridda, missledande
ämnet; dels påminna, att om kompassens missvisning
antoges hatva ägt rum under hemresan med ångfar-
tyget Odin, hade det ovilkorligt å!egat Premier-löjt-
nanten tillhålla vederbörande iakttaga och beräkna
densamma, i följd af stadgandet uti 447 2 mom,
af 1834 års Reglemente för tjenstgöring under sjöex-
peditioner, innehållande: att icke får försummas, att
dagligen, så ofta sig göra låter, med all möjlig sä-
kerhet observers och uträkna kompassens missvisnirg,
både genom amplitud och flera lätt tagna azimuther,
samt af föreskriften i påföljande 449 f, att vid alla
kuster och larxdtuddar bör, så noga som möjligt är,
undersökas, huruvida de i korthet utsatte latituder,
äfvensem kompassens missvisning, äro riktiga. Det-
jua har ej skett — och följer deraf uppenbart, att Pre-
I mier-löjtnanten, då hen icke under resan observerat
J och uträknat kompassens missvisning, om den anto-
ses hafva existerat, begått en ytterligare försumlig-
het och felaktighet, som icke kan ursäktas af före-
gifvendet, att han under sin praktik hvarken sjelf i-
jekttagit eller funnit andra fästa ringaste afseende på
en dylik missvisning.
Vid den af Premier-löjtnanten, såsom han sjelt
säger, endast suppositionsvis framkastade tanken, att
SV. till V-strecket, hvilket han vid bortresan styrt,
sannolikt icke eller obetydligt, varit influeradt af mias-
visning; men deremet styrda kontrastrecket vid hem-
resan varit deraf mera sffekteradt; föranlåtes jag er-
inra, dels att på suppositiener afseende aldrig får fä-
stas, och dels att om ock en sådan lös förutsätt-
ning kunde nemligen antagas, det likväl står fast,
stt missvisningen ej blifvit observerad, samt att tu-
sentals fartyg årligen psssera Nordsjön från England
till Kattegat i samma riktning och väderstreck som
Premior-löjtnanten styrt, utan att missledas till för-
lisning af den föreburna outredda naturkraften.
Vidare kan jag ej förbigå fästa uppmärksamhet
derpå, att Premier-löjtnanten tillåtit sig i förklarin-
gen yttra: Den sarcasm Krigsfiskalen icke trott sin
ställning likmätigt att emot mig använda, nemli-
gen: vAndra länders sjöfsrande gå numera med ång-
fartyg långa vägar, utan att låta rycka sig ur den
kosa de föresatt sig, utan att stranda på det ena
eller andra landet, och utan att föregilva, än atten
Ovarligt stark strömsättning och än att kompassens
omissvisning varit dertill vållande, är ett skämt, som
Krigsfiskalen tillåtit sig på sanningens bekostnad,;
Afvezsom att Premier-löjtnanten, till stöd härför,
citerat 4 å 5 andra länders ångfartyg, hvilka stran-
dat rid Dardanellerna, på Afrikanska kusten, på Ta-
riffa i Ostindien och i Norra Amerikt.
Visserligen kunde det vara mig likgiltigt, om
Premier-Jöjtnanten uppfattat ofvanberörde mitt an-
förande såsom en sarcasm och ett skämt; men då
det invehåller den påtagligaste sanning, att Premier-
löjtnamten föregifvit, än att en ovanligt stark ström- j
sättning, och än att kompasasens missvisning varit
vållande till ångfartyget Ödins strandning, får jag
härmed förklera, att det varit på fullt allvar jag yt-
trat och fortfar att yttra, det andra länders sjötaran-
de förhålla sig mera conseqvent, än att uppgifva
lörst, att en häftig strömsättning och sedermera att
kompassens missvisning vuit till ett skeppsbrott vål.
lande. I öfrigt hade jag trott Premier-löjtnanten
bordt finna, att skämt icke ingått i min embetshand-
läggning sf förevarande mål; och får jag derjemte
erinra, att om ock Premier-löjtmanten kunnat anföra
ännu flera ångfartyg, som förolyckats, än de citera-
de, sådant icke vederlägger hvad jag yttrat, emedan
det at Premier-löjtnanten icke är uppgifvet, mycket
mindre bevist, att omförmälde fartyg förolyckats at
semma orsak, som föreburits till ångfartyget Odins
stramdnirg, nemligen en outredd naturkraft eller xom-
passens icke observerade missvisning.
Premier-löjtnantens slutligen yttrade förhoppning
att varda frikänd från det å honom yrkade ansva-
ret, på grund af sanningen utaf den af mig giorda
reflexionen, att då em befälhafvare på ett inglartyg,
under en resa sf icke fulla 3 dygn, en kort sommar-
natt, i vackert väder, vid laber merss-segels kultje,
oo MM
I vu ve
I