Rog, för att gripa efter den besittningen; men det är icke väl gjördt att komma dess ärelystuad till bjelp och såga det eller tro, att det måste få bytet. — Förbhlifver Europa vaket, såsom det nu är, forblifva huf; vudmakterne eniga i försvaret för sina försäkrade intressen och ihärdiga i den påbegynta utvecklingen af sina folks välfäård), så kan man låta Ryssarna hafva sina illusioner. — Trots dessa skola Turkiets och Tysklands trygghet icke löpa någon fara. Ty icke Slaver, utan sStammar af Germaniskt och Romaniskt (2?) ursprung bebo Europa (de förre äro blott främlingar, som trängt sig in på östra gränser); och på den sidan är den sanna styrkan, ty utom befolkningen, ar här dygden, intelligensen och den på dem grundade makten; och ; tiden fruktar ej mer några drömmar och spöken. Då man ser på sista delen af denna tyska tidningsartikel, råkar man verkligen i ovisshet om författarens egentliga mening. I början såg det ut, som den varit att lugna Europa genom den vissheten, att den östra öfvermagten icke är så svår att qväsa, som man trott; på slutet deremot har han kommit till det resultat , att den icke behöfver qväsas, då Europa är så enigt, så starkt, så blomstrande, så utan Ryska sympatier m., m. Dessa yttranden kunde inge vissa misstankar i afseende på äfven denna arukels ursprung. Tankegången hade väl bordt vara följande: eftersom en öfvermagt finnes, som 1 ett sekel oaflåtligen inkränktat på Europa, så böra vi hämma dess framfart; och detia .är icke omöjligt, såsom man velat inbilla oss. Nu har deremot forf. gjort den slutsats, att eftersom vi kunna det, så böra vi det icke, utan må sofva lugnt på örat , förmodligen till dess vi — icke mera kunna. Ty ögonskenligt är, att Ryssland icke eröfrar för annat än att förvärfva krafter att — eröfra mer. Förf, hade bordt göra sig reda för naturen af de Europeiska staterna och den Ryska; och han hade kommit till ett annat resultat. De Europeiska folken lefva i minnen , i tankens verld, i konstens alla utgreningar. Ingen ting sådant har den stora asiatiska horden. Om: kriog hofvet äro väl planterade några dylika exotiska pragtvexter, men som massan icke sett, ännu mindre smakat ågon frukt af. i 0 Hvilket allt de förmodligen blifvit sedan Pohlens olycka, annars hade den väl icke skett. Det är underhga politici, som bafva ögonen vidöppna och ändock icke se det ringaste! England. Uti Irland rasar ånyo tionde kriget emellan Presterna och församlingarne af hvilka de fleste, som bekant är, bestå af katoliker, som likväl måste betala tionden till den Engelska kyrkans presterskap. Religionens tjenare, som skola förkunna fridens evangelium, säger en tidning, ladda med egen hand sina fogdars pistoler och anföra dem på tionde-expeditioner. Man kunde knapt vänta, att denna vinter skulle passera utan bludsutgjutelse i tvisten mellan presterskapet och de fattige ibland. katolikerne, och detta skedde icke heller. Underrättelserna från Irland denna vecka äro sådana, att intet annat land, hvarken bland vilda eller civiliserade nationer, kan uppvisa maken. Tvänne personer hade blifvit. hjelskjutne härvid. Vi skola återkomma til några detaljer af dessa uppträden.: Danmark. . Uti Skanderborg har i medlet af Januari inträffat en högst tragisk händelse: En års gosse begafsig af oförstånd ut påden svaga isen på Storesöe, men kom blott några steg ifrån landet då isen brast; vid hans skri skyndar hans äldre broder, om 12 år, tt för att hjelpa honom, men den svaga isen kunde än mindre bära honom såsom tyngre. Vid: de olyklige barnens rop kom deras moder ut ur huset, med förskräckelse såg hon sina båda barn i dödsfara, och i ängslan jemte hoppet att kunna rädda dem, vågade hon sig äfven ut på isen, men sjönk vidderas sida nedi djupet. Genom en hastig tiliskyndad hjelp lyckades det väl, att inom en fjerdedels timma få alla tre upp ur vattnet, men det var ändock, ty värr, för sent. Alla läkarnes försök till deras vederfående voro förgäfves.