menuiskoslagtet och varit Sa DHestamd, att folk, som
försökt flytta tillbaka från vester till öster, alldeles för-
gåtts och blifvit bortsopade. Eröfringar i den riktnin-
gen hafva väl lyckats, åtminstone till en: tid, men flytt-
ningar icke. Denna naturlag har ingalunda upphört, ;
fastän strömmen i många sekler redan sett ut att vara
cannad. Den forts? f) fö
stannad. en fortgår oafbrutet, fast under en annan
form; samhållenas sammansältning gör, att de i detta
ögonblick icke flytta he!a, utan blott afsända sitt öf-
verflöd, allt vesterut. Då trängsel: på Amerikas vestra
kust blir lika stor, som den var och är på Europa:, före-
står ganska säkert de gamla förruttnade rikena China
och Japan att föryngras östan ifrån; och den oupphör-
liga strömmen, skall åter en gång komma genom Asien
hit. — Maxa må icke kalla ,detta drömmar; det blir re-
sultatet, så snart man ser historien i stort, och från,
om vi så få säga, vue doiseau.
Om icke alla tecken bedraga, är det icke slut ännu
med den gamla vandringen i Asien; der finnas ämnen,
som gäsa och äro färdiga att öfversvämma. Det är
endast Rysslands halfbildade och halfteuropeiska magt,
som ännu håller dem stil; men detta kan icke råcka
länge. — Sjelfva det egeniliga Ryssland har också länge
visat symptomer af den naturdrift, som vill jaga det ut
åt vester, för att lemna rum åt de ännu östligare mas-
sorna att utveckla sig. Det är ett underligt fenomen,
att Ryssland, ehuru i så många sekler utgörande en
ntegrerande del af Europa, ännu icke assimilerat sig
med Europa i seder och bildning. :
Det ser ut, som om Ryska nationen (eller nationsag-
gregatet) icke kan komma derhän, så länge hon fin-
nes på det stället, der hon nu bor. Hon kom för
sent tll Europa, för att hinna riktigt inom porten,
och måste således vänta till nästa gång, då en euro-
peisk bildningsprocess företages Hon kom icke tidigt
nog, för att deltaga i feodalismen, skråväsendet och de
andra öfvergångsformationerna, hvarur den moderna
stats- och menniskobildningen utgingo. Despotismen
har varit oblandad och oaföruten; förhållandet mellan
despot och magnater, mellan magnater och folk är än-
nu asiatiskt; och ur detta förhållande utgår icke nå-
got sådant, som hvad Europa nu företer. Byska a-
deln är slaf, lika väl som muschiken; den Europeiska
adeln var en mellanlank; och, emancipationen skedde
lätt på det sättet, att denna länk vidgades, att de lä-
gre lyftades till den. I Ryssland skulle denra as-
similering icke flytta folket en hårsmån högre, än det
nu är. Likaså med den mellanlänk, som städernas
fri- och rättigheter, företedde i Europeiska medeltiden;
afven denna länk felar i Ryssland. Alldeles samma
förhållande är med kyrkan. Allt, allt är lika ovil-
korligt slaf; och icke någon utveckling, utan ett troll-
slag skulle kunna europeisera Ryssland. :)
Likasom då man vid en kemisk operation hoppar
öfver en länk deraf, förderfvar man ohjelpligt hela pro-
cessen och den fullkomhgaste serie af efterfö jande
manipulationer förmår icke ersätta det öfverhoppade;
likaså kan allt, hvad man vill göra till Ryssarnes euro-
peisering, svårligen någon ting uträtta, emedan det, som
i de öfriga länderna frambragt denna bildningsgrad,
icke försiggått hos dem. Gången är icke naturlig,
kedjan af bildningsprocesserna inkomplett i de öfversta,
länkarna.
Vi inse, att man skall förekasta oss inkonseqvens och
säga oss, att vi raisonnera på de så kallade Ai-
storiska lärernas grunder. Ingenting mindre. De
historiske vilja stadna historien; vi deremot yrka att
man icke bör fingra på, men blott taga lärdom af hen-
ne: icke söka med hennes hjelp hindra något att ske,
utan blott utransaka, hvad som förmodligen kommer
Europa :har genomgått sina grader, utom ett
par nationer; och för Ryssar eller Turkar har väl in-
gen förnuftig menniska begärt det omöjliga, europeiskt
statskick. Derföre bör dock ingen slå dem 1 synen
med historien, 1 fall de ha lust att försöka. Det är
väl icke troligt, men dock ej heller omöjligt, att en
annan väg kan vara dem förelagd, om ej till hög bild-
ning, dock möjligen till något bättre än det närva-
att ske.
rande.
De finnas, soma också skulle tala om stammen och
påstå den hindra en europeisering af Ryssarne. Des-
se, säga de, äro icke af den nu i Europa rådande,
högre bildning mägtiga kaukasiska stammen, utan
af ett annat slägte, såsom sjelfva kropps- och i syn-
nerhbet ansigtsformen tydligen utvisa. Detta påstående
torde dock sakna grund. Det är orättvist och fåkun-
nigt att tillägga vissa nationer, vissa stammar uteslu-
ande susceptibilitet af lyftning och utbildning; och i
ky Härvid vilje vi likväl, till undvikande af missför-
stånd hafva anmärkt, det vi ingalunda förbisett, att
i Ryssland finnes många religiösa och traditionella
is oder. fördomar och begrepp, som hänga Så når
a - ms I
RTR nn