Article Image
massan icke så lätt kan beräkna sitt skattebidrag, såvida
det utgår uti indirekta skatter, som när en hvar får
sin särskilda räkning eller debetssedel. I denna anda
väcktes också, vid riksdagens början, på Riddarhuset en
Motion, deruti, efter framställning, hurusom stegrad pro-
duktionskostnad, försvårad afsättning och oförminskade
skatter hotade att med hvarje år göra behållningen
knappare för jordbrukaren och denne allt mindre och
mindre blef i tillfälle att förbruka de varor, som erbju-
das genom fabrikerna och handeln, samt trög afsättning
för dessa sednare minskade näringarnes litlighet och
derifrån skeende efterfrågan utaf jordbrukets produkter
— af lagstiftarne för beskattningen fordrades, att i rät-
tan tid afhjelpa sådane brister uti skatteväsendet, som
upphäfva jemnvigten emellan hufvudnäringarnes belägen-
het, ibland hvilka brister motionaren räknade det jord-
bruket i vissa orter vidhängande öfvermått af grundskat-
ter. Motionären, som tillika ansåg jordbrukets mest
betungande och mest ojämnt fördelade skatter, till be-
lopp af 1 3; million R:dr Bko, böra utbytas emot skatter
på sådane konsumtionsartiklar, som, ej höra till dem
af nödvändighet för uppfyllandet af lifvets första behof,
föreslog: således: 1:o att Stats-Utskottet, vid förslags af-
gifvande efter berakningen af Stats-Verkets inkomster,
måtte förbehålla sig, att derest R. St. åtaga sig en för-
höjd bevillning i tull- eller. bränvinsafgift, då öfverlem-
na förslag till grundskatternas lindring i sanima mån, och
2:0 att den lindring, som på detta sätt kunde komma
att äga rum, måste verkställas så, att den ej blefve ett
hinder för framtida förbättringar af skatteväsendet och
ej veller fornärmade någons rätt för det närvaran-
de, och : att derföre alla de grundskatter, hvilka
hittills varit anvisade. något verk, inrättning eller
löntagare, äfven hädanefter fortfarande måtte dertill ut-
gå, men lindringen uti skatt ske genom den skattskyl-
diges derför erhållande ersättning efter markegångspris.,
När man besinnar, att detta förslag utgick från en man,
hvilken, stalld i spetsen för StatsUtskottet, var utsedd
att leda och styra detta Utskotts förhandlingar, som man
då trodde efter gammal praxis, om man noga skärskå-
dar den varsamhet, hvarmed förslaget var uppställdt,
för att vinna anhängare inom alla stånd, utan att väc-
ka motstånd af något verks inrättning eller löntagare —
alla utöfvande mäktigt inflytande 1 vårt land; förledes
man Jätt att tro, det just denna var Regeringens af Mi-
nerva så kallade kabinettsfråga. Man anade icke då
den motståndskraft, som sedermera lät förmärka sig, äf-
ven inom. det med så mycket urval, åtminstone inom
första Ståndet, , hittills ansedt såsom allsmäktigt, bildade
StatsUtskottet. Ht i a
Redan uti Utskottets.den 27 Sept. 1834, N:o275,
öfver förrberörde motion afgifna betänkande, uttalade sig
en axda, hvaråt alla, bordt lemna mera uppmärksamhet.
Utskottet androg deruti, att då den, kronohemman åt-
följande grundskatt i verkligheten endast är ett arrende,
hvilket i allmänhet icke må anses för högt, så länge
innehafvare af krönojord finna sig belåtna med att sådan
jord bruka och besitta), då den skattehemman åtföl-
jande grundskatten är ett vilkor för skatteköpet, samt
sålunda jemväl kan jemföras med ett arrende, med rät-
tighet. till everldelig besittning; och då författningarna ic-
ke: destomindre medge förmedling i ränian, om och när
lagliga skäl dertill förefannes ; så kunde Utskottet de-
stomindre erkänna den grundsats, att grundskatterna i
främsta rummet böra lindras, som en nedsättning af
dessa skatter, . eller, som motionären föreslagit, en
ersättning för dem af andra medel, blott skul-
le vara att gynna närvarande innehafvare af skat-
tejord på efterkommandes bekostnad, emedan för
säkert antagas kan satt hvarje säljare, efter ett fattadt
beslat :om grundräntornes direkta eller indirekta minsk-
ning, skulle öka köpeskillingen utöfver nu. vanliga be-
lopp och sålunda försvåra åtkomsten af sådan jord, och
emedan, då dcertill erfordrades ett större kapital än nu,
hvaraf äfven följer, att kommande generation blefve hka
betungad, :som den närvarande, fast räntan kom att gå
till kapitalisten, i stället för att den nu går till kronan,
skolande då samma förhållande inträffa, som förorsakat
att den nu existerande olikheten uti grundskatterne
icke verkar menligt på jordinnehafvaren, emedan kö-
peskillingen år större eller mindre, i förhållande till
grundskatternas betydenhet. På dessa skäl och om äf-
ven den händelse nu vore för handen, som motionä-
ren lagt till grund för sitt yrkande, nemligen att tull-
och -bränvins-bevillningen skulle lemna tillgång för an-
dra skatters nedsättande, ansåg utskottet den jorden åt-
följande grundskatten dock böra blifva den, som sist
skulle komma i fråga att förmmskas eller borttagas.
Vi bekänna att detta yttrande på ett så klart, grund-
ligt och lättfattligt sätt besvarar den uppkastade frågan,
att det öfvertraffar hela den theoretiska strid som före
riksdagen-utfördes-emellan 2:ne nutidens rykihara skrift-
ställare. Det oaktadt fann eller ville motionären icke
me dgifva sig vara öfvertygad, utan uppträdde såsom
reservant, biträdd af tvänne utskottets ledamöter af
presteståndet och yttrade bland annat dessa märkliga
ROSA lak CCS .
nr
Thumbnail