läger, men framför allt för alla Hof-, Stats- och Sockne-
poeter, för att uppfriska deras inbillning. Tillika bor-
de en kort natural-hisioria medfölja och af den visan-
de vaktmästaren uppläsas, så att det beskedliga folket
icke må göra allt för löjliga misstag i sina tillämpnin-
gar och hyllningsqväden, t. ex. låta det stackars. lejo-
net ligga allt för länge på nordens fjellar, hvilket är
obeqvåmt on dess afrikanska natur. På sjelfva Bäl-
tets strand är det något ruskigt att gå och värna
under de flesta månaderna i året. Norrmännen hafva
atminstone hittat på något att värma med: de haf-
va skickat ut sitt lejon med en yxa, förmodligen för
att fälla sågblåckar; och det är åtminstone mera upp-
muntrande än att ligga på fjällen och sofva med öpna
ögon, eller stå i ett stämdigt fotvatten i några nästan
ständigt frusna strömmar.