vit trampad under Iiolterne, maste nan. anhagsna Sig: Man borde tacka honom för det han så länge tagit del i processen, och i stället söker man nu att skymfa honom.. Processen blef omöjlig i samma stund då Pärsdomstolen gillade sin presidents beslut, hvarigenom försvarets frihet vägrades; förr eller senare måste man komma dit man nu kommit; denna åsigt hyste Hr Dupin, Hr Mol och allt förståndigt folk, som icke förblindades af politiska passioner. Processen kommer att gå från den ena skandalen till den andra; förakt för bvarje rättsform kommer att beteckna alla dess phaser, och: snart skola inga andra domare mera sitta qvar, för att höra förbannelserne från de anklagades bänkar, än just de, :mot hvilka dessa förbannelser förnamligast äro rigtade: Hrr Barthe, Cousin och hufvudanstiftarne af denna bedröfliga procedur. För öfrigt tro vi oss känna, att den ministeriella vreden mot Hr Mole icke delas på högre ort, och att man der icke en gång försökt qvarhålla den -ädle Pären genom några af dessa förbindliga ord, på hvilka annars icke sparas. Hr Molf, som, med de angenämaste och mildaste former förenar fast och bestämd karakter, hade visserligen icke gifvit vika för någon sådan lockelse; men den synes icke ens hafva blifvit använd mot honom. Skulle väl detta vara ett tyst ogillande af det sätt, hvarpå ministtren låtit föra processen, en beräkning på förhand, i fall det blef fråga om bildande af ett nytt kabinett? Vi veta det icke; men det är säkert att, emot hvad hittils varit vanligt, ministeren vid detta tillfälle blifvit lemnad: helt och hållet åt sig sjelf, och att slottet kastar på henne ensam omsorgen att qvarhålla de flyktige pärerne. — Ett feberanfall hade denna vecka så när förvandlat Fransmännens Konung till Konung af Frankrike, och räckt honom den krona med Guds nåde, som han fått genom folkets vilja. Hertigen af Bordeaux var, såsom det säges , nära döden. Denna händelse skulle hafva åstadkommit stor förlägenhet på alla håll. Carlistiska partiet fann sig fånget i legitimitetens nät, och nödsakadt att i usurpatorns person helsa en afkomling af den Helige Ludvig och en Herrans smorda, under det man fick se huru Julirevolutionen blott något i förtid gifvit arfvedelen åt sin utkorade, och åt Hr Guizot rätt i hans påstående, att usurpatorer, sådane som Ludvig Filip, ärö gjorda af det slags trä, hvaraf man svarfvar legitima Konungar. Den tvetydiga Gazette de France såg här ett förträffligt tillfälle att åter bjuda på sina evinnerliga generalstater , under det den mera upprigtiga, men också mera okloka, Quotidienne föreslog Don Carlos, emedan Ludvig Filip brutit familjetraktaten, då ha erkände afskaffandet af Saliska lagen i Spanien: På slottet rådde stor glädje, och den själfulla a som fordom, vid afskaffandet af titlarng, med förtjusning utropade : Hvilken lycka! nu skola vi icke längre vara prinsar! sade, under det hon omfamnade sin familj: Nu blifva vi dock verkligen Konungar. En viss oro herrskade likväl inom societeten i Tuillerierne. De förtrogne, adjutanterne, de som höra till den allraintimaste cirkeln , denna kärna:af Bonapartister med tunga stöflor från kejsararriket, af bankierer , utstofferade med epauletter och ordenskors, allt hvad Julirevolutionen dragit fram från börsen, handelskontoren och domstolarnc till solglansen af de kongdiga festerne, — hela denna skara såg sin framtid hotad. Man församlade sig, för att meddela hvarann sina bekymmer. Om, i anledning af Henrik V:s död, foörstaden S:t Germain närmade sig Julithronen, hvilken, Gud skall veta, gerna toge emot den med öppna armar, hur skulle det väl då gå med den borgerliga suprematien, de ärebetygelser, utmärkelser och fördelar, med ett ord — med allt det, som nu tillfaller den nya aristokratien och då komme att tillfalla den gamla, som har all upptänklig talang att skicka sig i saådane hem sökelser? Vid detta tillfälle taltes om att man skulle söka förmå Konungen ,att antaga Kejsaretiteln ; denna lysande tanka, om. hvilken några jurnaler talade, fram: föddes till verlden i denna vrå, men hann aldrig längre... De som förstodo sig på politik skrattade deråt, väl vetande, att Ludvig Filip hängde alltför fast vid Kungakronan, Orleanska grenens hundraåriga digtan och tragtan, för att byta bort den mot ett Kejserligt diadem. Dervid komme väl saken att stanna, och Kejsardömet, som är ännu mera utnött och bofälligt än den Helige Ludvigs monarki, måste afvakta ett bättre tillfälle för sin återuppståndelse. — Manövrerne vid Kalisch komma snart att taga sin början. Den angbåt, som gick fran Havre till Hamburg d. 11:te, hade med sig några förnäma unga Fransmän, hvilka ämnade sig till Kalisch, och sannolikt på hemresan derifån komma att bevista de vackra kapplöpningarne i Mecklenburg. Grefve Anatole Demidoff har rest landvägen till Kalisch. För öfrigt omtalas ingen enda af våra större diplomater. som amnade fisurera Då denna förenings