gon annan åtgärd vidtaga. Doktor WNibelius talade
1 samma syfte som Prosten Hallström. Prof. A-
gardh syftade till samma mål som Dompr. Heur-
sin eller att tillinteigöra möjligheten af frågan
om indragningsmaktens afgörande vid nästa riksdag
på det sättet att ståndet, anseende detia betänkande
vara ett preliminärbetänkande, måtte afslå detsamma
på alldeles lika sätt som det skett med betäntandet
om landtdagar. På detta sätt skulle Konstitutions-
Utskottet vara oförbiodrad:, att vid denna riksdag
till Stinderna inkomma med något annat förslag i
anledning af de flere motioner i ämnet, som hvila
på Utskottets bord. Frågan hade fästat den all-
männa uppmärksamheten, och mas borde icke lem-
ra den utan sllt slags tillgörande. (Resultatet blefve
dock naturligtvis detsamma då man skulle försätta
frågan i samma skick som om den alcrig hade varit hos
stånden, i stället att begagna den tydliga utväg som
finnes att stånden sjelfva låta sitt alldeles likada-
na beslut om indragningsmaktens upphörande hvila
till nästa riksdag, utan att begära något biträde
dervid af Koastitutions-Utskottet, hvars medverkan
j sjelfva verket ej erfordras, då ingen olikhet i s:ån-
dens gemensamma tankar är att sammanjemka.) Bi-
skop ar WINGÅRD avmärkte den olikheten mellan
detta betänkande och det om landtdagarne att detta
betänkande innehåller förslag till ändring af en be-
stämd grundlags f; men det om landtdagarne åter om
ett tillägg till grundlagen, således om något som
deri icke fö:ut funnits. På den grund kunna des-
sa betänkanden icke lika bshandlas. Efter någon
tvist om huruvida uttrycken i beslutet skulle inne-
hålla att ståndet, som fann sig af formeraa förhin-
dradt att vidtaga någon anvan åtgärd, lät bero vid
Utskottets betänkande, eller med tillägget, som
kommer att hvila till grundlagsenlig bebandling vid
nästa riksdag, stadnade man i sammanjemkande
af dessa begge olika åsigter derigenom, att ordet
som kommer utbytes mot ordet att?. j
Vid föredragning af Banko-Utskottets betänkan-
de angående sedelutgifningen från Banken (se Det
nya Aftonbladet N:o 22) yttrade Prosten ÅSTRAND
det han ansåg Utskottets beslut, att utgifva sedlar
lydande på kuranmt mynt, ehvad Kongl. Maj:t bifal-
ler dea af ständerna föreslagna myntenheten elier
icke, vara ett intrårg uti den andra Statsmaktens
prerogativer; ty ehuru Ständerne eniigt 72 f. Re-
geringsformen äga att utgifva sedlar, som för mynt
gälla skola, må de deck icke ställa dem på något
sådant mynt, som af den andra Statsmakten icke
blifvit erkändt, eller icke utgifva myuatrepre-
sentativer, som med blotta myntrepresentativer
skulle inlösas. Sedlarna som utgifvas, måste ly-
da å något motsvarande af det hårda myntet. Ta-
laren yrkade återremiss, med ett af Ståndet,
till Utskottets efterrättelse ländande, uttryckt al-
ternativ, i den händelse K. M. ej bifaller den före-
slagna myntenheten. Prosten Hallström,som dela-
de samrsa åsigt, tillade att, i sedlarres text borde
alltid utsättas buru mycket silfver man skulle er-
hilla för sedeln, och att föröfrigt på lämpliga stäl-
len utsäties det motsvarande värdet i Bascko och
kurant, hvilket främmande och nya ord talaren dock
keldre sig utbytt mot den vanligare och mer kända
Riksgäldsräkninger. Domprosten Heurlin uttryck-
te samma åsigt, äfvensom Pr. Åstrand, tilläggande
att sealarne borde ifrån och med den minsta Rdr
sedeln eller 3 Rdr i silfver, 32 sk. banko och 1
Rdr Bes aldrig lyda å sk. i silfrer, utan å aliqvo-
ter sf Rdr i silfver. Prof. Agardh znsåg Utskot-
tet ej hafsa att göra med myntenhetens bestär-
mande, blott att tillse det sedlarna blifva så beqvä-
ma som möjligt; ty det blir för bvilaen Autoritet
som hellst fåfångt att bestämma räkneenhelen
enskilda emellan: och ingin Bank i verld:n ger
ut seclar ställda på kurant, utan i banko. Betän-
kandet återremitterades.
Lag-Utskottet har uti ett nyligen till Stånden