iver 2101 K FIL IPIYL al YYTLUICI SLICULgA dad Cila SL
såvida tillämplighet, som det förekommer mnå-
got besynnerligt, att HH. Exe., såsom minister
1 ett konstilutionelt samhälle, icke anade, all
Norrmännen sjelfve äfven kunde vilja hafvakett ord
med i laget, hvars rättvisa Konungen likväl sedan
insåg då han antog deras konstitution.
En annan fråga är, huru det kan förhålla sig
ned den påstådda glömskan i afseende på Öresund-
ska Tullen och brefposten genom Daumark, En
fullständig, på offentliga bandlingar grundad öfver-
sigt af underhandlingarna härom, skulle visserli-
sen böra till de intressantare historiska dmnen,
och det utgör intet ringa bevis för de menlösa da-
garnas tillvaro, Hall ingenting härom skulle belin-
nas alt läsa bo: 181) års Konstitutions- Utskott, som
omöjlige n kan bafva undgält alt på dessa för Sve-
rige så viga ämnen rikta sin uppmärksamhet.
Att åtskillig: memoranda, utom dem vi förra gån-
gen anförde, detta kapitel, iikasom vid namnen
Lagerbjelke, Nordin, Boije, och de flesta öfriga,
förekomma angående våra riksdagar och ministö-
rens förhållande derunder till Ständerna, behöfver
väl knappi tilläggas, då det varit kring dessa epoker,
som den olfentlic a verksamhetens drifbjul till så stor
del hvälft sig: äfvensom anekdoter i mängd här med-
delas. Berättelsen om Prins Aoskvas bekanta härvaro
1930 och den trefärgade fanans uthängande innehåller
flere förut okända detaljer. Märklig är också upp-
sitten , angående Gen. Adlercreutzs föresats alt gå
1 Rysk tjenst, i fall den verkligen är grundad. Hi-
storien om en ar de ohyggliga, till innehållet O-
bekanta skrifterna är 183. som förekommer 1 en
not pag. 222, förtjenar att meddelas. Det är möj-
ligt alt den icke är alldeles exakt, men Utgifvaren
af detta blad, som år 1823 var tjenstgörande i
Ruddarhuskansliet, erinrar sig ganska väl, att den
då allmänt berättades sådan den här belinnes:
Vi kunna ej underiåta art fortalja ca tilldragelse
vid tidpuvkten af den ryktbara en uvdet
1823 äre Riksdag, då de uhvgaliga, till inoc bålla
oksvda, avenyma skrifterna unlvo anledn:i - till så
mycket prat. så många glsn: sar, så måna puts-
moekerier., Blend dessa var följinde ej det antost
löjbga. De tnrotslig befusra skyitterna bade blif-
vit bittede i Riddarbhascts fersture, bkopiullade för
segl-de och på kovvolutet med förvand stil sdres-
serade Ol Röitderskopet och Adelo. RBiddarhusse-
kreteraren Lage: heim, besvarsd F opasdishet, ba-
de dröjt vågot art tron sig Oll vederbörsude aflem-
va corpus delieti, hrarlöre det våstols, att kan
skall echållit en föreställning. Posisut dersökning
om dessa skrifter ogd- emellertid vom, afvevsom,
derest vi ej irra oss, Ritdarhussekreterareo erhölt
ett evskilt besök of tillförorsnave Öfverståthållaren
Edelesvutz. Nogon tid dere ter, seot eo atton, då
Plenum var slutaat, Laudtorarsialken hbemresi och
sörrarne skulle stängas, stöter en a: Riddathusets
vaktmastare i trappan ånsöo påctu bkopruliadt, för-
seg ladt konvolut, bvars påskrift, med förvand stil,
var swalid tiil Ridderskapet och Adelv. Vaktma-
sjaren lemnar detta genast til en Rddirhuskans-
list, hvilken skynd:r att tilstälia det åt Biddar-
hussekreteraren. Denve anmedar Kanuslisten, att i
ögo blicke dermed beg fvå 58g bem till Landtmar-
skalken. Grfve De Geer skickar Kanslisten från
sg till Hofkansl ren af Wet erstedt. Denne, het
naturlig! bekymrad öt-er anleeningen till nattb
söket, emotrager papper stulen ich befaller fram
sin vagn. Så snert deo honvit blifva 1 ordning,
reser Wetterstedt u Pp till slottet med det olycks
bidande papperet, begär och får nadigt företräde
kos H. M. Konungen, I bvars bösa ötvet varo foör-
seglingen biytss och rullen öppnas Seeders era be-
rättades, att detta pepper Icke inaeböll ca enda
skrifven bokstaf anera, — an utanskriften. så
myCiel är åunlvstoce säkert, att deova inystiska
pappersvulle j försnledde någon ny motiou af det
!oyela riksdagsmavnan tet om Urvderdånvig adress med
thy åtlöljande sor deputat:o..?
Red. af detta blad har vid flere föregående till-
fallen anmärkt, huru det ofta visar sig, att maån-
gen af de maktägande kan äga en förvänd riktning
1 sina begrepp om landets styrelse och hushållning,
under det samma person 1 hvarje förhållande så-
som enskild man och för sin karakter äger anspråk
på den mest odelade högaktning. Det är också
tydligt, att man kan vara den bäste familjefader,
den varmaste vån, den ädlaste menniska, och lik-
väl intagen af fördomar och orimliga åsigter om
statssaker. Det är också derföre endast der be-
oareppen om ollenilichet ännu ärva A Gtet Ntveck.-
DD