svåra brott. — Professor Grubbe yltrade sig vara
af samma : tanka. Det skulle föga passa ho:om
som Professor i moralen att ej vara det; men han
trodde att samhället borde fästa sig vid brottets
karakter. Uti sjelfva lagstiftningen borde finnas e2a
uppmuntran för den brottsliga alt ångra sig. I
synnerhet vore det nödigt vid detta brott, som
oftast ej annat än derigenom kunde upptäckas.
Han yrkade derföre den af honom i dylikt fall
föreslagna mildring i straffet. — Biskop Hedråen
trodde att eden genam det skärpta straffet endast
skulle förlora i helgd. Kunite tanken på skils-
messan från det gudomlisa vasendets nåd ej af-
hålla från mened, så trodde han ej heller
att tanken derpå, att ej få vara med uti valförsam--
lingar, komitter och dylikt skulle kunna hafva nå-
gon verkan. Man borde, om man vill neddraga eden
till jordiska förhållanden, i edsformuläret ioföra:
så sant jag vill äga medborgares aktning, medbor-
gerliga förmåner. Han anförde exempel på cen
ung man, som uti en välgörares konkurstvist s-urit
falskt, för att åt devne rädda uågra tusende Rdr.
Vid mognare år ångrade han sitt fel, ersatte den
skada han genom sin falska ed förorsakat kredito-
rerne, anmälte sitt brott hos Domaren och begärde
att derföre straifas enligt lag. Han vore vu en
aktningsvärd husfader oca god medborgare. Skul-
le då devne för sim ungdomstörseelse vara förlustig
medborgerligt förtroende, ej ålas 1 ärligt folks säll-
skap m. m.? Detta vore ej biligt. Han trodde,
att denna frågas afgörande borde hafva anstånd, till
dess den hännt bifva nära: vröfvad, ochi sam-
inden afgjord. —
5
nanhang med vara öfrisa laost:
Biskop fValtin tillstyrkte miss. Falsa edgång
vore ej något sällsynt brott, i synnerhet bland den
tjenande, af avdra beroende, klassen. Fröoktan och
hotelser vore sanska ofta orsaken dertill; men van-
ska många ansrade sedan sitt brott. Lagstiftningen
f
horde möta de ansgerfolle brotslngarne. 2 s-Nå-
det Poppius a förde äfven exempel på store brotts-
blifvit Wklunagsvärde mel
all måste vår lagstiftuing allt:d
då dolda bott af dum bekän-
ling I, SÖ Se
borgare. H
hlitva
- uppdaz:as, och det är då som
2
SH4ucte 4 I dena q t Kö l r tt froarrse
icgsta martens ben: NE Hor Somna i fraga.
Detänkardel om fånasoiltalna: U:ssottet h
styrkt upphörande af det stbaänsa striftet i
för vaktkarl i gevaldioer, som at vanvirdnad
stäpper fånge inom Ut kotter hade Professor
- .
du! a ad2anvde sna-
s . Han kunde
rseclse bli it strafi
hade alltid der
vil bevådad. Han trodde av ändr: )
bDiskor d 7 . 4
Diskop dh Vi ingärd:i Di !
ej erinra sig alt niocn Kör endylik:
friad med DO, CN
L
AC. —
to ohvad fr Presidenten Poppius an-
fördt blivit så hofsamt udlärmpad, su förenade han
SI8 med reservanten.
Då nn propositionen yrkacts, och åtskilliga leda-
möter begärde att denna skulle lyda på a slag å
betänkandet, och Ir Erkecbisl koppen trodde detta
i dagsordningen, oaktadt detta
i de öfriga stånden blifvit pralt:seadt, och beredde
dessuiom skyodsamhet ul Uksdag ärendernas be-
vara i strid med Bik
handling, så uppstod nåsen disatssion, hvilken, se-
dan 56 5 Res. formen och Z9 5 Riksdagsordningen
med uppmirksamhet blid vit studerade, slutade med
iv Fa kebiskoppens medgifvande att proponera ef-
slag å betänkandet, hvilken proposition af ståndet
(Forts, följer).
do oxr April
Dagens utländska post medför nyheter från Pa-
vis fill den 29 Mars, från London till den 30, och
från Hamburg till den 4 dennes.