finna sig uppmanad att erinra Grefve Cronhjelm
om go S. af Regerings-Formen och råda honom, att
då han ej ville, det man skulle leka med former,
börja med denna regels iakttagande i anseende till
sig sjelf.
Grefve Cronhjelm önskade, att hela frågan måtte
få jordfästas tillka med den, som föranledt henne;
hvad Hr Lefrgos anmärkning om 90 Y. angick, så
hade Grefven redan vid förra Rigsdagen, at både
honom och andra talare, blifvit så ofta erinrad der-
om, att den temmeligen fastnat i hans minne, och
att han skulle veta ställa sig den till efteirättel.e.
Hr Lefren gladde 8ig åt, att Grefve Cronhjelm
teoretiskt kände den ifrågavarande f:r; praktiken
komme väl då sedan e!ter.
Vid fråga om besparingen å passevolansmedlen,
som utgjorde 295,000 Rdr, och hvarvid Utskottet
ej kunnat något åtgöra, kemställde Hr Cedserschötd,
ow dessa penningar ej hade någon ägare, och om
det ej borde uppzifvas hvar de funnos! och till bvad
de användes. Då, enligt Regerings-Formen, medel,
som genom traktater med främmande makter till-
falla Riket, äro statens egendom, måste väl medel,
som uppbäras till följe af em traktat emellan folket
och Regeriogen, äfven göra det.
Grefve Crouhjelm instämde i Hr Cedersebölds
sigt. Kongl. Maj:t hade ej medgifvit, att de aldre
pas:evolansmedlen lingo undergå Revisorerues gransk-
ning, och en begäran derom vore väl nu öfverflödig,
så länge samma Rdygifvarepersonal qvarstod, af
hvilken man borde vänta konseqvens. En summa
af nära 360,000 Rdr vore emellertid ej att förakta,
helst då Piksgäldskontoret hade en skuld af inemot
3 millioner. Aganderätten till medlen kunde ej vara
tvifvelaktiz, och Grefven höll före, att Staisuiskottet
borde tillstyrkas hbafva denna tillgång i minnet,
när fråsa blef om de nya anslagen, tcx.
holms b-föstande.
Frih. öchultzenheim kur
Må
ör SLOCkK-
le icke anse 59 S af Re-
ger. Form. lämpelig, eller traktater med fråmman-
de makter kunna ställas i samma kategor: som
kontrakter med egna undersåtare. På de medel,
som Gderigenom uppkomma, kunde Ständerna ej
göra några anvisningar eller begära någon revision
deraf.
Hr Cfp var förekommen af den före
laren, oc4 önskade högligen, att den så
å R. St:s sida så orattvist förda, s
måtte en gång upphöra.
Grefve Horn: bh. St. hade aldrig frånträdt rät-
rad
tigheten, att granska passevolans-fonden, ehu:n den,
genom en missledande rådsifvare-åtgärd blifvit dem
förnekad. Grefven förundrade sig högligen, att man
fortsaite denna vägran, äfven sedan röran erkönt
medlens cgerstap af Stats-medel. Man hade till
och med endast vilkorligt medgifit granskvingen
af den senare passevolavs-fonden. Beskyllningen för
en oraitvist förd Strid hade Grefven icke väntat från
en af Kovungens rådgifvare; den kunde visserligen
på annat sätt besvaras, men härvid ville Grefven
för närvarande icke befaUa sig.
Grefve Cronhjelm ingick i en vederliggning af de
skal Fviherre Schultzenheim anfört, till stöd för
den vägiade granskningen, Ständerna vid förra
Riksdagen hade väl låtit frågan derom förfalla, när
ingen sranskning tillåtits dem; men de hade aldrig
frånträdt principer. Att striden blifvit orättvist
förd, såsom fir Grip yttrat, medgaf Grefven, men
det var emot Ständerna, som den sålunda förts, hvil-
ket förmodligen varit det, som Hr Grip velat såga,
Då 1829 års passevolans blifvit ad interim ingån-
gen med Rust- och Rotehållare, och granssningen
sedermera ej kunde vägras för de följande Siren, ha-
de likväl duppietter af räkenskaperna blifvit föran-
staltade, på det räknvingarne för 1829 ej dervid
målle komma till revisorernas granskning; ia, Kongl.
Maj:t bade Ull ech med törbehållit sig ranta å öf-
verskottet. Grefven förstod ieke den hesynnerlisa
mid den vägrade revisionen, så myc-
ket sällsamrmare, som räkrinscarne underginco gransk-
ning i Kammar- Rätten, och der voro tillgvingliva
för kvar och en. Konel. M gt förvekasce således
Ständernas Revisorer, hvad som ej kunde nckas når
gon Sveask man. Grefven hide becsagnat dev rätt,
som tryckfrihe islagen lemnar hvar och en, och be-
sett dessa räkenskaper, san? funnit stora verskott,
Y MM LL . .
oaktadt stor misshushällvivs. Han hegren ej me-
M 1 ) H T nr
magen mad denna procedur, Var första hufvud-
titeln för liter, så borde iman besära en förökning
der:; vore exlra utgiltsmed en ej tills äcktica, så bov-
de nan begära deras förhi men ic! fortsst-
ta ett svstein, som kurde Sa Arh