det onda: 1:0 1 protranSsratten och 2.0 1 examens-
rättigheten. Han instämde med Biskopparna af fVin-
gård och Hedren. — Prosten Hallström trodde,
att 114 4 Reg. F. ej i denna fråga kunde rillämpas.
Närivgsfrihetens införande, skråförfattnincarves af-
skaffande, hade för sig sått utan borgareständets bi-
fall, hvarföre i denna sak vara samvetsgri anuare. 1754
ärs författning inskränker piestest ände ts privilegier,
och är dermed i strid. Privilesierne borde dock äga
mera oqveldt bestånd an förfatiningen. — Pro-ten Lyth
trodde att Ståndet borde förena sig med Biskop
Lundblad uti förslaget rörande tienstårsberäkningen,
hvilket ej innefattade något retroanativt och vore
ganska billigt. — Pro.ten Nordin uppsafett annat me-
del att förekomma det ovuda, och föreslog, att, som
all lvx borde dryg: beskattas, borde man anmoda
Bevillringsutskottet att lägga eu ganska dryg be-
villving på lyxartikeln: huspreiikanter. Prosten
Björkman sökte vederlägga de talare, som ej velat
ingå på Biskop Lundb! lads proposition om halfva
tjensteå sheräkvingen, och anförde exempel derpå,
att prester redan nu i vissa fall. t.ex. di de bevi-
sta akademien, ej få räkna fullt antal ene och
således vore denna princip I en Kongl. författning
redan hyllad. Biskop af FPingard trodde, att stån-
det borde i denna fråga vttra sin tanka, ehura på-
följden möjligen bicfve iosen. Prosten Hallström
påstod, att Ttskottet orätt behacetlat fråcan, då de:
tänkandet
ansett den såsom en privilestråga. obe
borde de: före ålerremitteras. Diskob faxe anmärk-
te, att. denna Adelns rättighet tehe åstadkom någon
olägenhet, då Konrsistorierne besagnade sn pröf-
nincrätt och då föröfrigt förftivolag
iakttocos. Eektor Laurenius ans.
- cC - a. 1.
bal va förorsakat
aterne c:a CM
vt dem, att
de, då Konsibstorinum maste an-
tjenstaöring un et Doktor
Hour lin ads sie ep 3isöm Los: - Laure NIT bafva
fattat 1312 örfattiing. Det vore a ;ssutom cj
näson skvldätobhet för Konsstorieeae, att AN de
entiedigade huspredikanterne. Harnti iostämde Bi-
skop Hedren. Biskop I ran se våstod, att om det
ME
VO :e son Lektor me
onda derig
då snar
Lewor Laurentius genom exempel, hora bättre qva-
Ha oorodikanierse koma
uti försarali ingens tienust. FHiremol visade
lifice: ade vid prestordinatiorver fåt stå tiloaka för
Vv sämre, som blifvit tallade till huspredikanter.
Nu begirdes proposit tior, och på Dektor ifolmströms
och Doktor feur lins tillstyraan proponerades, at
Betänkandet skulle återrvenrt:eras med uteslutande
al allt, som cj i anledning af Prosten Holiströms
anmärknir: ger förekommit. Detta bifölls enhälligt.
Betänk andet angående sl! ing i srollet för
falskt yjinestmal och mened: skottet bade ti!
sivskt den skarpmng i detta vatt, att menedaren
skulle förlora medhorserligt förtroende, Hläremot
hade inom Utskottet Boremästaren Qederbaorah re-
serverat sg. Diskon Iodicna var af 1eservantens
tanka, och ansåg det vågsamt .titstodsa något par-
vel, då det nya lagförslaget vore under arbete.
Han trodde dessutom ej, att eden skule genom skärp-
ning I straffet få någon större helg: Jo — Doktor
Grevillius tWodde deremot, att man sj vog hastigt
kunde komma tili en ökad straffbestämmelse rö-
Jan mencd, och a ansäg det för allmän och cnuskilt
säkerhet nödigt, ott menedarin skildes från al
mirna förtroendet — Professor Grubbe: en full
i hörde innehålla särskila straffbe-
a gradanoner af brott. Han
sa eradatfonerne or mered, hvilia
Mie ön PR Olverpe
ständi
Stämni
anförde
Ce
för Ut lottets
nom sökt an
ta YA c sie Nn ys
Pp er IAen-
1 ;:l 1 1
! a hon skilt
tr äga nåsot medborgeriigt för-
2 COKTOY r Sifstri Öm villade belänkan-
trode it den vanära, som blefve en fölid
I cm Vt 1 2 . , od
re