I
nes mindre ordentliga behandling efter föreskrift,
ha de hvarken aftagit i hull eller mjölknad, ehu-
ru förut endast fodrade med godt hö och klöfver,
samt litet vårbalm. Af dranktillgången underhål-
las korna, till det mesta, hvarigenom höfodret kan
få användas på ungboskapen, hvilzen alltså till
större mängd kan påläggas cch underhållas. Följ-
aktligen skall boskapsafvelns ökande äfven hämta
sin grund från bråsvinsbränningen och drankfo-
driog. Huru sädesproduktionen i landet tilltagit efter
4 2 von er . EN a -
bushå!lsbehofsBränningens tillkomst och deraf här-
flytande större potalesodling om. m., anser jag
tillvackeligen kändt, för att genom någon afhandling
derom behöfva trötta läsaren: och säsom ett ytter-
ligare bevis för drankgödselus större kraft än Hr
E. förmodar, kan anföras: att hans kalkyler gå ut
c h a lar
Zz och den dert-
Oo
på 4 års skördar efter potatesfodrin
M HH M I - sole oc H
af admirerade gödsel, med en ganska knapptagen
I
Il
afkastning till O:te a 7:de kornet; då deremot, vid
den af mig oftaherörde egendom 7 skördar af 8
vångar (gärden) hämtats efter hvarje drankfoders-
gödsling, och hvilka i allmänhet gifvit af hvete
acte till 18:de kornet, af rågen torde å 16:de,
korn 9 a träde, hofre 5 till 1o:de och potaterne
Så 15 kbornet efter utsädet, alltefter olika års växt.
Cirkulationen har varit i i:sta året hvete eller råg,
2:dra året potäler, 3:dje korn med klöfver, 4 och
5::e skördas klöfver, O:te korn eller ärter, 7:de haf-
re, och 9:de täda med gödsling. —
Af detta och mycket mer, som på säkra grunder
kar anföras till vederläggning af Hr E:s teoreti-
ske uppgifter, torde det vara ovedersägeligt, att
Bränvinsbränning vid den större bushållningen, och
der bränsletillgång icke saknas, är så fördelaktig,
alt dess afskaffande eller för stora inskränkning skall
medföra oberäknelig förlust för landtmannen, och
omsider försatta honom 1 lägervall med det större
åkerbruk, han på detta system etablerat. Mängden
skall icke förmå utgöra sina onera; den gödselvan-
da jorden skall förfalla till ofruktbarhet, och om-
sider hvarken gifva bete eller säd. — Kan Hthikväl
bränvinsbränningens inställelse qväfva det omåttliga
supandet; så må den gerna helt och hållet upp-
höra, ehuru med en obotlig förlust för landtbru-
ket; men qväfves det icke derigenom annorlunda,
än att en och annan supare af tiggareklassen icke
ständigt eller så lätt kan få ett rus, så är det för
mycket tryckande för den mest skattdragande klas-
sen af medborgare, att, då ingenting synnerligt der-
igenom vinnes, göra så stor uppoffring på landthus-
hållaingens bekostnad, endast för att hindra några
få fyllbundar från ett dagligt rus; ty antagom, att
bränvinet blir dyrt, så bortlägges det dock icke af
den verklige suparen, så länge han kan skaffa me-
del dertill. Den förmögnare drinkaren super lika
mycket, ehvad bränvivet än kostar; den af arbets-
klassen åter, som fordom använde en del af sin
dagspenning till ett rus, skulle då derför bortkasta
hela, och låta hustru och barn svälta, och om
drinkaren af siggareklassen ej ena dagen hinner höp-
samla till ett rus, så sker det en annan, eller ock
frestas han till stöld för att tillfredsställasin förderfliga
böjelse; ty suparen måstesupa;kvar det ock må tagas.
Ehuru det är anfördt, att bränvinsbränningsskat-
ten i England uppgår till 2 RB:dr B:ko kannan, så
gifves väl dock ingea nation, hos hvilken fylleri-
lasten hunnit till den höjd, som der. Det synes
således med denna, som med vissa lyxartiklar, att
ju dyrare de förekomma, desto begärligare blifva
de. Varder bränvinet för dyrt, så retas smugg-
laren och lönnbrännaret, eller ock användes då
(hvilket redan med mycken fördel af suparne varit
begagnadt) rom, punsch och starka medelbafsviner.
Må man derföre tillse, att den mest skattdragande
medborgareklassen ej onödigtvis förtryckes, under
det utländningen riktas, och det snart gängse blif-
vande silfret, till betäckning af dylika införskrif-
ningar, utjagas.
Om jag ägde öfvertygelsen, att fylleriet verkligen
kunde hämmas genom bränvinets dyrhet eller brän-
ningens upphörande, så skulle jag vara den förste,
som dertill skulle söka medverka; men snarare, och
såsom egentliga korrektivet, anser jag en strängare
bestraffaing, t. ex. höga böter, och i brist af deras
utgörande, att med allmänna arbeten desamma af-
tjena; ty fullhundar låta hvarken moral eller pri-
sets stegring afhålla sig ). Dernäst anser jag de
) I hvarje stad eller ort finnes ju alltid något all-
mänt bygnadsarbete, t. ex.: hamnbygnad, kyrko-
reparation, kanalgräfning Öc., eller ock hos en-
skilte mot nedsatt dagspenning. Dit kunde de hän-
