I nes mindre ordentliga behandling efter föreskrift, ha de hvarken aftagit i hull eller mjölknad, ehuru förut endast fodrade med godt hö och klöfver, samt litet vårbalm. Af dranktillgången underhållas korna, till det mesta, hvarigenom höfodret kan få användas på ungboskapen, hvilzen alltså till större mängd kan påläggas cch underhållas. Följaktligen skall boskapsafvelns ökande äfven hämta sin grund från bråsvinsbränningen och drankfodriog. Huru sädesproduktionen i landet tilltagit efter 4 2 von er . EN a bushå!lsbehofsBränningens tillkomst och deraf härflytande större potalesodling om. m., anser jag tillvackeligen kändt, för att genom någon afhandling derom behöfva trötta läsaren: och säsom ett ytterligare bevis för drankgödselus större kraft än Hr E. förmodar, kan anföras: att hans kalkyler gå ut c h a lar Zz och den dertOo på 4 års skördar efter potatesfodrin M HH M I sole oc H af admirerade gödsel, med en ganska knapptagen I Il afkastning till O:te a 7:de kornet; då deremot, vid den af mig oftaherörde egendom 7 skördar af 8 vångar (gärden) hämtats efter hvarje drankfodersgödsling, och hvilka i allmänhet gifvit af hvete acte till 18:de kornet, af rågen torde å 16:de, korn 9 a träde, hofre 5 till 1o:de och potaterne Så 15 kbornet efter utsädet, alltefter olika års växt. Cirkulationen har varit i i:sta året hvete eller råg, 2:dra året potäler, 3:dje korn med klöfver, 4 och 5::e skördas klöfver, O:te korn eller ärter, 7:de hafre, och 9:de täda med gödsling. — Af detta och mycket mer, som på säkra grunder kar anföras till vederläggning af Hr E:s teoretiske uppgifter, torde det vara ovedersägeligt, att Bränvinsbränning vid den större bushållningen, och der bränsletillgång icke saknas, är så fördelaktig, alt dess afskaffande eller för stora inskränkning skall medföra oberäknelig förlust för landtmannen, och omsider försatta honom 1 lägervall med det större åkerbruk, han på detta system etablerat. Mängden skall icke förmå utgöra sina onera; den gödselvanda jorden skall förfalla till ofruktbarhet, och omsider hvarken gifva bete eller säd. — Kan Hthikväl bränvinsbränningens inställelse qväfva det omåttliga supandet; så må den gerna helt och hållet upphöra, ehuru med en obotlig förlust för landtbruket; men qväfves det icke derigenom annorlunda, än att en och annan supare af tiggareklassen icke ständigt eller så lätt kan få ett rus, så är det för mycket tryckande för den mest skattdragande klassen af medborgare, att, då ingenting synnerligt derigenom vinnes, göra så stor uppoffring på landthushållaingens bekostnad, endast för att hindra några få fyllbundar från ett dagligt rus; ty antagom, att bränvinet blir dyrt, så bortlägges det dock icke af den verklige suparen, så länge han kan skaffa medel dertill. Den förmögnare drinkaren super lika mycket, ehvad bränvivet än kostar; den af arbetsklassen åter, som fordom använde en del af sin dagspenning till ett rus, skulle då derför bortkasta hela, och låta hustru och barn svälta, och om drinkaren af siggareklassen ej ena dagen hinner höpsamla till ett rus, så sker det en annan, eller ock frestas han till stöld för att tillfredsställasin förderfliga böjelse; ty suparen måstesupa;kvar det ock må tagas. Ehuru det är anfördt, att bränvinsbränningsskatten i England uppgår till 2 RB:dr B:ko kannan, så gifves väl dock ingea nation, hos hvilken fyllerilasten hunnit till den höjd, som der. Det synes således med denna, som med vissa lyxartiklar, att ju dyrare de förekomma, desto begärligare blifva de. Varder bränvinet för dyrt, så retas smugglaren och lönnbrännaret, eller ock användes då (hvilket redan med mycken fördel af suparne varit begagnadt) rom, punsch och starka medelbafsviner. Må man derföre tillse, att den mest skattdragande medborgareklassen ej onödigtvis förtryckes, under det utländningen riktas, och det snart gängse blifvande silfret, till betäckning af dylika införskrifningar, utjagas. Om jag ägde öfvertygelsen, att fylleriet verkligen kunde hämmas genom bränvinets dyrhet eller bränningens upphörande, så skulle jag vara den förste, som dertill skulle söka medverka; men snarare, och såsom egentliga korrektivet, anser jag en strängare bestraffaing, t. ex. höga böter, och i brist af deras utgörande, att med allmänna arbeten desamma aftjena; ty fullhundar låta hvarken moral eller prisets stegring afhålla sig ). Dernäst anser jag de ) I hvarje stad eller ort finnes ju alltid något allmänt bygnadsarbete, t. ex.: hamnbygnad, kyrkoreparation, kanalgräfning Öc., eller ock hos enskilte mot nedsatt dagspenning. Dit kunde de hän