brukaren, än da de tl Mie PINE ARD MM 6 vände, är något hvarom wuppmärksamma praktici jäke gerna låta öfvertyga sig. Gifvas potäterne råa, så fordras arbete till deras sönderskärning. Ehuru sönderskurne, melera de sig icke med halmen, hvilken kreaturer lemna orörd, så länge potäter finnas var. Poltäterne äro saftiga och vattenaktiga och sifva icke mera kraft eller näring, än en god och väl behandlad drank, hvilken genom kokningen blifvit lika helsosam och måbända lika mycket födande som de råa potäterne. Beviset härför ligger i följande förhållande: då bränvinsbränningen på vvåret 1832 var förbjuden , uppfodrades på den åberopade egendomen cirka 2,306 tunnor potäter till korma , i stället för den saknade dranken. Först gåfvos de råa och sönderskurns, ty hela fastnade de i strupen och qväfde kreaturen, men då mjölknaden derigenom föga ökades, och balmen förblef till det mesta oäten, kokades potäterne och, med tillsats af vatten, blandades på halmen; imen då deana utfodring förekom korna äcklig och icke var miölksifvande, så inmäskades potäterne på vanligt ätt med malt, och användes, efter en ringa jäsning, med bästa fördel. Men snart anmärktes, alt tll en slags diavrhe, hvadon de råa potäterne syra eller det spirituösa den innehöll, vervåste tillgripas. adt dessa uppoffringar, blef mjölknaden un5 mågaderne, från den I Januari till den I . . sr il korna stodo inne, cirka 5,0c0 kannor minän förr och efteråt vid drankfodring af lika antal kor. Om nu de 2,30c6 tunnor potäter varit använda till bränvlnsbränning och gifvit minst 6 kannor per tunna, så hade för asaren uppstått en fördel af cirka 13.800 kir bränvin, jemte de förlorade 3.500 kannor mjölk och en större gödselullgång genom vanigare halmuppfodring m. m. Också måste en hel del potater och säd uppfodras på svinen, hvilka annars vanligen underhållits, denna årstid, med biotta dranken. Att oödseln skall blifva dålig genom drankfodrinz, men förbättrad genom pot c atesfodring, är hvad man i anledning af det anförda icke lätt kan låta öfvertyga sig om; och på hvilka säkra rön de teoretiska kalkylerna i detta fall stödja sig, har Ar E. väl sökt visa, men icke tillförlitligen styrka. En gödsels tyngd beror dessutom af dess mera eller mind:e fuktighet och dess mer eller mindre utbränning. Likasom gödsel-qvantiteten efter. drankfodring ovilkorligen skall blifva större, än efter potatesfodring (ty genom drankens blandning till hackelse, förtäres dubbelt foder); så har erfarenheten visat, att den varit god och årligen ökat jordens fruktbarhet, i det alt grödorna årligen blifvit rikare. Härvid sannas således icke den anförda regeln, att ett sådant system gör rika föräldrar, men fattiga barn. Bibehållet, skall det verka motsatsen, men upphäfvet, skall den aftagande goda gödseltillgången medföra menliga följder på den jord, som kommer i saknad deraf. Att bränvinsbränningen således är fördelaktig för åkerbruket och i flera afseenden vinstgifvande för landthushållaren, torde alltså den minst erfarne inse; och då Hr E., såsom bevis för potatesfodringens fördel framför drankfodringen, anfört, att ban har årligen 3 Lisp. smör af hvarje ko, förutan hvarje 5:te kalf pålagd, hvilket smör per medium, å 7 Rdr för Lisp., gör 21 Rdr Rgs; så bör icke obemärkt lemnas, att ägaren till ofta mMimde egendom, och det hufvudsakligen genom drankfodring, aldrig haft mindre än 53 Rdr Rgs, men stundom ända till 68 Rdr Rgs af hvarje ko em året, förutan det att nödig mjölk lenmnets till hushållet och hvarje 3:de kalf blifvit till påligg väl underhållen i 10 veekors tid med mjölk. Räkenskaper styrka denna och öfriga uppgifterne. Det har äfven blifvit anfördt, att dranben äger föga kraft, men till bevis för motsatsen må då pämnas, att å ifrågavarande egendom bålles vid ost-tryckeriet daglig auteckning:i dertill inrättad bok, huru stor mjölknaden för dagen varit och hvad ost i färsk vigt den gifvit, till nödig kontroll på mjölkpigor och osttryckare etc., och deraf inhämtas, att drankmjölken gifvit I å 1 1-4:dels Jod mera ost af hvarje kanna, än gräsmjölken. Att drank-osten, lika med all viatereller foderost, lkväl är af bvit och magrare beskaffenhet, än den feta osten efter blomsteroch friska grässorter, är aaturligt. : Att dranken är skadlig för boskapen, är påstådt, och äfven jag vill medgifva det, så framt vemlipen ei vissa jakttaganden moggrant observer ss, —