för en viss tid, sig åtagiv; wien hvilka, till följd
af allmogens okunnighet och oförmåga att försvara
sina rättigheter, sedermera under tidens längd ef-
ter hand blifvit i ständiga räntor förvandlade ; då
skatte- och krono-hemmansägarne i senare tider,
genom beviliningen efter h. mmansvärdet , fått en
ökad pilaga, som snart likaledes, ehuru dem. får
bära namn af bevillning, lik val 1 sjelfva verket
torde blifva till ständig u: kyld förvandi ad; eme-
dan man kan förese, att behofvet af samma bevill-
ning åtminstone icke I vår tid upphör; och då det
af en hvar, som vill erkävna saxn ngen, måste med-
gifvas, att den mesta delen af statsbördan tungt
hvilar på krono- oeh skattebonden, som, utom de
nedtryckande utskyldernva, måste vidkännas alla
allmanna besvär, såsom wviägars vidmakthållande ,
resandes fortskafj ning, fosterjor dens försvar ge-
nom rotering och konskrip: Lion kris ssförnödenhe-
ternas transpor terande, med mycket annat, som icke
utan allt för stor vidlyltighet kan uppräknas; så
är jag äfven Öfvertygad, att Riksens Ständer skola
inse rättvisan utt, äfvensom nödvandigheten utaf,
att lindring för krono- och skatte-alln HNO3EN DN Sec-
nast bör meddelas, helst det för en hvar är uppen-
bart, alt 22 sådan lindring, genom vissa procents
nedsättning uti de, efter ofvannämde grund, be-
räkvade persedelrän!orna, när som helst, utan svå-
righet. kan tillvägabringas.
I anledning härvaf får jag framställa den motion:
1:00 Att, med bibehållande af raäntegifvares rät-
tighet, att utan forsel-lön lösa de oindelte span-
målsrästorna, antingen efter markegång, elier efter
medeipris, såvida Riksens Ständer ett sådant, Riks-
dag från Riksdag , fastställa, tillika må stadgas,
att. intilldess ett sådant medelpris varder satt, iän-
tegifvarne skola hafva rätt, att, då missväxt infal-
ler, lösa de oindelte spanmålsräntorna efter det pris,
hvarti!l de äro upptagne 1 markegångs-taxan, näst
före missväxtåret, så alt olyckan af missväxt, då
allmogen är i behof af lindting, icke må, såsom
hittilis, till dess ytterligare betungande föranleda.
2:0 Alt alla öfrige oindelte eller kronan behåll-
ne Jordeboks- och Hemmantals-rävtor, hvilka, efter
årlig markegångsförvandling, böra utså, skola hä-
lol
danefter, som förut, betalas med penningar ; men
bl
efter det pris, som erhålles genom med:um af de
senast förflatne fem årens markesång, samt på
detta sätt, för fem år i sönder, debitera, de skatt-
skyldige till betalning; dock med 10 piocents ned-
sättning i det, efter nämde grund, utraknade me-
delpriset.
Genom ett, på grund af billighet och rätt, för-
väntadt bifall till sistberö: da förslag, tå väl Härads-
skrifvarne ett ökadt besvär, att uträkna nämde ipe-
delpris, hvilket aldrig kan komma utt öfverstiga,
hvad . räntegifvarve förut erlagt, bvaraf följer, att
den förslagna 10 procents nedsättningen skulle blifva
en verklig lindring i hvad räntegifvarne förut be-
talt. Men deremot hefrias nämde tjen temän från
den årliga markegångstförvandlingen för hvarje skatt-
skyldig, som ar ett mycket vidlyftigare och mödo-
sammare arbete, hvilket oft2, genom mängden af för-
vandlingarne, varit underkastadt oriktigheter och
misstag, de der föranledt till ytterligare betungan-
de för de skattskyldige, som desse svårligen kunna
kontrollera.
Vidkommande de indelte räntorna, hvilka till
största delen bestå i spanmål; så har, genom den
räntegifvaren, vid förra Riksdagen, medgifna rät-
tighet, att få lösa de kronan bebhållne spao-
målsräntorna efter markegång, utan tillaga af for-
sel-lön, ytterligare olikhet uppkommit emellan lika
skattskyldige, emedan det är klact, att indelnings-
hafvare hädanefter, som förut, skola söka uppstegra
de indelta rantorna till det högst möjliga belopp. —
Denna olikhet, som med tiden atvifvelaktigt kom-
mer att ökas; nödvändigheten att undanvrädja den
numera olämpliga och till en mycke: uahet tvister
försnledande lagstiftningen, rörande vilkoren och
sättet för dessa räntors levereriug till indelnings-
bafvare, äfvensom dessa senares obe låtenh et med
detta lösningssätt: allt detta är omständigheter. som
efter min tanka, deri påkalla eu skyvdsam förän-
dring. Detta insågo äfven Ritsens Stönder vid för-
I ra Riksdagen, samt begärde. såsom jag förut nämt,
j att förslag till indelpingarnes indraoning och lö-
I
I
j
I
I
I
I
nernas anordnande 1 penningar måte no
hvarom ock KErigs- och Kammare hole
dan de. 290 Mars 1830 erhållit Konz
befallning.
Vi hatva således att afvasta he: örde förslag och
KK Ano!
ra! las,
na re-
Dn
i
,
N iCt
fe a efes nådiga
nädtog IrAnRAcClssanrs I yen, t FJ VE a I