för en viss tid, sig åtagiv; wien hvilka, till följd af allmogens okunnighet och oförmåga att försvara sina rättigheter, sedermera under tidens längd efter hand blifvit i ständiga räntor förvandlade ; då skatteoch krono-hemmansägarne i senare tider, genom beviliningen efter h. mmansvärdet , fått en ökad pilaga, som snart likaledes, ehuru dem. får bära namn af bevillning, lik val 1 sjelfva verket torde blifva till ständig u: kyld förvandi ad; emedan man kan förese, att behofvet af samma bevillning åtminstone icke I vår tid upphör; och då det af en hvar, som vill erkävna saxn ngen, måste medgifvas, att den mesta delen af statsbördan tungt hvilar på kronooeh skattebonden, som, utom de nedtryckande utskyldernva, måste vidkännas alla allmanna besvär, såsom wviägars vidmakthållande , resandes fortskafj ning, fosterjor dens försvar genom rotering och konskrip: Lion kris ssförnödenheternas transpor terande, med mycket annat, som icke utan allt för stor vidlyltighet kan uppräknas; så är jag äfven Öfvertygad, att Riksens Ständer skola inse rättvisan utt, äfvensom nödvandigheten utaf, att lindring för kronooch skatte-alln HNO3EN DN Secnast bör meddelas, helst det för en hvar är uppenbart, alt 22 sådan lindring, genom vissa procents nedsättning uti de, efter ofvannämde grund, beräkvade persedelrän!orna, när som helst, utan svårighet. kan tillvägabringas. I anledning härvaf får jag framställa den motion: 1:00 Att, med bibehållande af raäntegifvares rättighet, att utan forsel-lön lösa de oindelte spanmålsrästorna, antingen efter markegång, elier efter medeipris, såvida Riksens Ständer ett sådant, Riksdag från Riksdag , fastställa, tillika må stadgas, att. intilldess ett sådant medelpris varder satt, iäntegifvarne skola hafva rätt, att, då missväxt infaller, lösa de oindelte spanmålsräntorna efter det pris, hvarti!l de äro upptagne 1 markegångs-taxan, näst före missväxtåret, så alt olyckan af missväxt, då allmogen är i behof af lindting, icke må, såsom hittilis, till dess ytterligare betungande föranleda. 2:0 Alt alla öfrige oindelte eller kronan behållne Jordeboksoch Hemmantals-rävtor, hvilka, efter årlig markegångsförvandling, böra utså, skola hälol danefter, som förut, betalas med penningar ; men bl efter det pris, som erhålles genom med:um af de senast förflatne fem årens markesång, samt på detta sätt, för fem år i sönder, debitera, de skattskyldige till betalning; dock med 10 piocents nedsättning i det, efter nämde grund, utraknade medelpriset. Genom ett, på grund af billighet och rätt, förväntadt bifall till sistberö: da förslag, tå väl Häradsskrifvarne ett ökadt besvär, att uträkna nämde ipedelpris, hvilket aldrig kan komma utt öfverstiga, hvad . räntegifvarve förut erlagt, bvaraf följer, att den förslagna 10 procents nedsättningen skulle blifva en verklig lindring i hvad räntegifvarne förut betalt. Men deremot hefrias nämde tjen temän från den årliga markegångstförvandlingen för hvarje skattskyldig, som ar ett mycket vidlyftigare och mödosammare arbete, hvilket oft2, genom mängden af förvandlingarne, varit underkastadt oriktigheter och misstag, de der föranledt till ytterligare betungande för de skattskyldige, som desse svårligen kunna kontrollera. Vidkommande de indelte räntorna, hvilka till största delen bestå i spanmål; så har, genom den räntegifvaren, vid förra Riksdagen, medgifna rättighet, att få lösa de kronan bebhållne spaomålsräntorna efter markegång, utan tillaga af forsel-lön, ytterligare olikhet uppkommit emellan lika skattskyldige, emedan det är klact, att indelningshafvare hädanefter, som förut, skola söka uppstegra de indelta rantorna till det högst möjliga belopp. — Denna olikhet, som med tiden atvifvelaktigt kommer att ökas; nödvändigheten att undanvrädja den numera olämpliga och till en mycke: uahet tvister försnledande lagstiftningen, rörande vilkoren och sättet för dessa räntors levereriug till indelningsbafvare, äfvensom dessa senares obe låtenh et med detta lösningssätt: allt detta är omständigheter. som efter min tanka, deri påkalla eu skyvdsam förändring. Detta insågo äfven Ritsens Stönder vid förI ra Riksdagen, samt begärde. såsom jag förut nämt, j att förslag till indelpingarnes indraoning och löI I j I I I I nernas anordnande 1 penningar måte no hvarom ock KErigsoch Kammare hole dan de. 290 Mars 1830 erhållit Konz befallning. Vi hatva således att afvasta he: örde förslag och KK Ano! ra! las, na reDn i , N iCt fe a efes nådiga nädtog IrAnRAcClssanrs I yen, t FJ VE a I