de års resolution försäkrades, dels att bibehållas vid
dan i 56 I. af åberopade 1727 års resolution all-
megen tillagde fördel af den indelte spanmålens lösanr-
de, dels ock att Kongl. Maj:t ville tillse på hvad sätt de
smärre persedlar kunde sammanslås till em viss istän-
dig penniogränta; hvarförutan det, enligt 39 4.1 den,
samma år, utfärdade, ännu gällande Landshöfdinge-
instruktioner, ålades Landshötdingarne hålla all.
varsam havd deröfver, att allmogen, emot regle-
mentet och dess förklaring och flere förordningar,
icke måtte af indelningshafvarne betungas, emedan,
som orden lyda, det icke ringa hjelper till att
förarma bonacn och göra hemmanen öde, när ut-
lagspersed!a:ne för högt stegras och räntorna ut-
tagas I otid.
Slatligen utfärlades, under den 24 Jan. 1774,
ett Kongl bref till Kammar-Kollegium af innehåll:
att rän ecpersedlarne, så väl af hvart och ett utaf
de indelte, -0m de, kronan immediat behållne hem-
man skull: til en viss och ständig penningsum-
ma uträökias och sammanslås, spanmålsräntan al-
lena undastag n, som Jemnades till kronans och
indelning-hafvarcns fria disposition.
Dessa författvingar voro fördelaktiga för al!mo-
gen, som derigeno:s för ett oskäligt prejeri åtmin-
stone vor nå orinnda skyddad; men de blefvo icke
länge hållva i helgd, sedan det så kallade krigsbe-
fälet började, att vid den tidens Riksdagar erhålla allt
större och större ioflytelse. Dess intresse instämde
icke med almogen;, och en följd häraf blef, att 2.3
Januari 17495 uw firdades en förklaring, huru förhålas
borde med utgörande: af indelte och oindelte vriän-
tor, och hvarigenom de af allmogen förut vunne
fördelar hufvudsakligen gingo förlorade, enär sist å-
beropade 1774 års bref derigenom upphäfde.; samt
i öfrigt staggades, att räntepersedlarne icke borde
sammeanslås ull ständig peoningeränta, utan lemnas
till indeningshaharens fria disposition; att endast
vid infallande missväxt, bonden skulle få lösa en
del, eller heia afraden med 5 dl:vsilfvermynt tun-
nan allt efter missväxtens beskaffenhet, som vid syn
borde uirövas; dock att tionden från sådane synes
vara uvdantagen; och att, nar missväxt icke inträf-
fade, spanmålen antingen borde lösas efter marke-
gång, eller i rättan tid affordras, all! på en ort i-
nom Lagsagan.
Denna senare författning, som gaf anuledning
till en mängd tvister emellan indelningshafvare och
räntegifvare, fortfor ändå alt i lång tid vara gär
lande. Atskilliva stadganden i ämnet utkommo väl
tid efter annan; men man tilltrodde sig icke, att
bestzmdt afskalfa allmogens, på sjelfva indelnings-
verket grundade rätt, att under missväxt få lösa
räntespanmålen - till nedsatt bestämdt pris. Detta
steg till allmogens betungande vidtogs först un-
der envåldsregeringen, då Kongl. Maj:t, i anledning
af allmogens reklamation af tförenämde, på indel-
ningsverket grundade, rättighet, fann för godt i nå-
der förklara, att Kovogl. Maj:t dertill icke kunde
lemna bifali. (Resol. på allmogens besvär d. 22
Juli 1803).
Vid förra Riksdagen gjordes ock mera till bere-
dande af förenkling i grunderna och sättet, för
grundskattens utgörande, än vid några af de före-
gående. Allmogen fick rättighet, att, utan tilläsg
af forsel-lön, lösa de indelte spanmålsräntorna,
antingen efter markegångs, eller efter medelpris, så-
vida Riksens Ständer ett sådant, Riksdag från Riks-
dag, faställa; hvarjemte Riksens Stander hos Kongl.
Maj:t begärde, all Kammar-Kollegium måtte upp;
rätta och till Kongl. Maj:t ingifva underdånigt yt-
wande och förslag i den framställda frågan, att, 6
mot anvisning af behöriga summor på stat, indraga
de till militära och civila staterne samt skolstaten och
till andra allmänna ändamål indelte räntor; och har
Kongl. Mja:t redam under den 29 Maj 1830 i nå-
der anbefallt Krigs- och Kammar-Kollegium, att
det äskade förslaget afgifva; hvarföre frågan myc-
ket beror derpå, huruvida nämde embetsverk upp-
fyllt det dem lemnade uppdraget, på elt sätt, som
pationen, med afseende å frågans vigtiga besk e ffeu-
het, har ratt att vänta. Detta skola vi svart få er-
faro; men icke desto mindre anser jay mig böra,
utan afvaktan derå, framställa de förslag, som jag,
för min del, fivner nyttige och lämplige.
Frågan om grunderne och sättet för grundskat-
tens utgörande bör betraktos under 3:ne hufvud-
synpuukter, eller i afseende 1:0 på dess reduktien el-
ler förvandling i vissa hufvudränior för hvarje
landsort; 2:0 på dess utgörande direhte till Stats-
verket och 3:o på dess leverering till Indelnings-