AV RE ren. I samma plånbok lågo af de stulna reverserna till ett belopp af 4350 Rdr, och hälften af en revers på 2000 Rdr. RIKSDAGEN 1829-1830 Tredje artikeln. Riksens Ständers beslut och önskningar kun na bäst indelas under tvenne hufvudafdelningar: sådana hvarigenom åsyftades, att: efter verkställde undersökningar eller förberedande åtgärder, vid ena blifvande Riksdag erhålla regeringens propositioner eler nödige upplysningar i ämnet; samt sådana, hvilka öfveriemnas till Regeringens direkta afgörande, utan Ständernas vidare hörande. I begge fallen kunde man äfven antaga n annan indelning, t. ex. sådana, hvaruti Regeringen vidtagit de begärde åtgärderna, och sådana hvarvid Regeringen åtgjort ingenting. Ty värr lärer det äfven vid denna Riksdag komma att skönjas, att den sista af dessa afdelningar är ganska talk; ty oaktadt riksdagen redan i ett helt år varit annonserad, äro på långt rär icke alla de arbeten ännu färdiga, i bvilka propositioner och förslag äro att vänta från styrelsens sida, och således lära dessa propositioner nu, likasom förra gången, blifva till en stor del öfverlemnade långt inpå riksdagen. För den tablå vi ämnat framlägga bliv det i allt fall tjenlizast, att vi hufvudsakligen hälla oss vid den förstnämda hufvudnidelningen, tikväl med ämnenas ordnande derjemte, efter den fervaltningsgren de tillhöra. Krigs-Arender. BRedan 1818 hade R. Ständer und. anhållit om en nv Indelnings-jemnkning af Båtemans-Roteringen inom Blekinge Län. 1821 förordnades visse koemitterade, att afaifva förslag till en sådan åtgärd; men som oftast händer, attjemkning, när det gäller onera, blir synonym med ökning, öfverklagades kommitterades åtgärd af flere Rus:och Rotehåilare. BLandshöfdinge-Embetets yttrande devöfver infordrades väl 5 år derefter, eller 1826; men, under ena allmän fred, ansåg man måbanda cj så vigtigt, om någre Båtsmän mer eller mindre arbetade vid varfvet i Karlskrona, och ännu vid 1829 års slut, eller 11 år från sakens begynnelse, var deltlå yttrande ej inkommet. Biksens Ständer hede väl då varit tillsammans i ; Zz År; men som de ej viste huru länge nöjet kunde räcka, begärde de, derest cj vid samma Iuksdag en Nåd. proposition i ämnet kunde aflitas, att en sådan vid nästa Riksdag måtte meddelas; på det att provinsen Blekinge ej längre måtte, med äfventvrande af dess invånares trefnad och biständ, blifva i saknad af en lindring i den ojemt tryckande Poteringsbördar, som redan för i1 år tillbaka blifvit af begge Statsmakterna såsom rältvis ansedd och till verkställighet beslutad. — Isammanhang med regleringen af Tredje Hufvudtitela för Landtförsvaret, yttrade RB. St.iden öfvertygelse, att med de af dem då beviljade anslag för Indelta Armeen en fuilständig reglering för dess befäl kan äga rum; att i den mån tillgångarne blifva disponible, K. Maj:t täcktes låta verkställa en sådan löne-reglering, som i närmaste öfverensstämmelse med indelnings-verket hringar lönevilkoren till möjligaste likhet inom hvarje grad vid hvarje regemente. Äfven anvisade R. St. på R.G.Kontoret 106,000 dr i förskott till en ackords-kassa, som skulle emottaga och utgifva ackoråsersättningarne inom indelta armeen3; under vilkor, att, för hvarje Jyftning, den inträffande snccessionen skulle Riksg.Kont:s fullmäktige uppgifvas, samt kassa-styrelsen lemna en ansvarsförbindelse för medlens återbetalning. R. St. yrkade tillika, att vid nästa riksdag crhålla fullständiga utredningar öfver sista årets förhållanden med beklädnads-kassornas behällningar, för att tagas till grund vid beklädnads-anslagets bestämmande. Vid detta ärende tillägga vi följande anmärkning: RB. St. hade redan år 19823, på enskilt motion, begärt en reglering af indelta armdbefälets löner. Motionens afsigt var att den skulle ske regementsvis, och att hvarje grad skulie få lika lön. RB. St.s beslut blef äfven i enlighet dermed; och man förmodade, att en sådan åtgärd skulle hastigt kunna tillvägabringas, då befälets egen fördel borde befardra så väl cäkerhet i heräkiningar som skvnd