särdeles vada kunna medalfvas det. Men den
ylterligare uträkningen af dess rätt, dess lik-
ställigbet med de öfriga samhällsklasserna, sy-
nes ännu för de flesta, äfven ganska välsinna-
de, vara en lika paradox, en lika otillbörlig
fordran, som det för 60 eller 70 år sedan syn-
tes för de välborne, att inrymma ät de ofräl-
sc en jemlikhet med sig i rättigheter och
förmoner. De ofrälse förstodo likväl slutli-
sen, att den tillkom dem, att de kun-
de fordra den, och de ha sålunda med
framgång börjat yrka derpå. Man erinre
sig likväl att de borgerlige voro bildade per-
soner, som stödde sin fordran mera på den mo-
raliska, än den fysiska kraften. Hvad skall det
bli, om denna sednare en-gång sättes i rörelse,
för att fordra rältigheter som den blott ore-
ligt känner, och för hvilka förståndets ljus cj
atstakar någon gräns eller lemrar nåson led.
ning för åtnjutandet ? Vi vilja försöka, alt nå-
ot närmare utveckla detta ämne, som 1 när-
varande stund måhända är det vigtigaste för
Ien politiska forskaren, just derföre att man i
uilmänhet fästat så liten vigt dervid.
Det ges lvänne mäktiga häfstänger för all
tyrcelse, för all statsmakt: barbariets och bild-
ningens. I de tider och länder, der intet eller
blott ett ringa ljus upplyser menniskosimet,
ler dess strålar samla sig på några få punk-
er, under det en så mycket djupare natt be-
äcker den omgifvande rymden, der lägger den
ringa halfdagern en ofantlig styrka i deras
and, som förstått att bemäktiga sig häfstångens
indpunkt, efter behag lyfta den råa massan
och häfva den med oemotståndligt våld i hvad
iktning deras intresse fordrar. Detta är hem-
igheten i alla barkariska eller halfupplysta sta-
ers machineri. Den stora hopen i dessa län-
ler, nöjd med ett knappt tillfredsställande af de
vitre behofven, har inga kunskaper och blott
vågra få begrepp, hvilka koncentrera sig nästan
ndast kring yttre föremål, och hvarvid hon
ust derföre fasthänger med så mycket större
nvishet. Det är herren i det slott hvarunder
yen lyder, eller på sin höjd dennes herre, el-
er presten i dess kyrka, som för den råa men-
uskan är höjden af makt och vördnadsvärdhet,
och hon förstår ej huru man annat kan, än tje-
ra och hörsamma dessa. Af dem låter hon sig
öras hvart som helst, utan att fråga huru lång
fägen är eler hvart den leder; och en sådan
nassa, satt i rörelse af sluga och egennyttiga
MOrSk ningar har samma styrka, som all död
raft: den kan endast hämmas af en beslägtad
sfverlägsen kraft, elier af snillets och kunska-
ens förmå iga undvikas eller upphäfvas. All hi-
toria bär vittne derom. Den visar hikväl äf-
(en, all denna kraft kan förslöas, och att in-
enting då är svagare och lättare öfverändaka-
tadt. Den ofantliga Persiska Monarkien hvälf-
le en massa af två millioner slafvar emot det
idla Grekland, och denna massa fördunstade
not dammen af Greklands kultur och foöster-
andssimne; de enda egenskaper som Xerxes här
aknade. Eu monarki som omfattade den stör-
ta och rikaste delen af den kända verk jen.
amlade då öfver ävda för påtryckningen af den
illa hMacedoniska falangen. Orsaken var icke
ut folket hade fått något högre ljus; men se-
UPPESFREN I,
ve 4 - RE
frrlavat don Aevjarstaheat Ann läns