särdeles vada kunna medalfvas det. Men den ylterligare uträkningen af dess rätt, dess likställigbet med de öfriga samhällsklasserna, synes ännu för de flesta, äfven ganska välsinnade, vara en lika paradox, en lika otillbörlig fordran, som det för 60 eller 70 år sedan syntes för de välborne, att inrymma ät de ofrälsc en jemlikhet med sig i rättigheter och förmoner. De ofrälse förstodo likväl slutlisen, att den tillkom dem, att de kunde fordra den, och de ha sålunda med framgång börjat yrka derpå. Man erinre sig likväl att de borgerlige voro bildade personer, som stödde sin fordran mera på den moraliska, än den fysiska kraften. Hvad skall det bli, om denna sednare en-gång sättes i rörelse, för att fordra rältigheter som den blott oreligt känner, och för hvilka förståndets ljus cj atstakar någon gräns eller lemrar nåson led. ning för åtnjutandet ? Vi vilja försöka, alt nåot närmare utveckla detta ämne, som 1 närvarande stund måhända är det vigtigaste för Ien politiska forskaren, just derföre att man i uilmänhet fästat så liten vigt dervid. Det ges lvänne mäktiga häfstänger för all tyrcelse, för all statsmakt: barbariets och bildningens. I de tider och länder, der intet eller blott ett ringa ljus upplyser menniskosimet, ler dess strålar samla sig på några få punker, under det en så mycket djupare natt beäcker den omgifvande rymden, der lägger den ringa halfdagern en ofantlig styrka i deras and, som förstått att bemäktiga sig häfstångens indpunkt, efter behag lyfta den råa massan och häfva den med oemotståndligt våld i hvad iktning deras intresse fordrar. Detta är hemigheten i alla barkariska eller halfupplysta staers machineri. Den stora hopen i dessa länler, nöjd med ett knappt tillfredsställande af de vitre behofven, har inga kunskaper och blott vågra få begrepp, hvilka koncentrera sig nästan ndast kring yttre föremål, och hvarvid hon ust derföre fasthänger med så mycket större nvishet. Det är herren i det slott hvarunder yen lyder, eller på sin höjd dennes herre, eler presten i dess kyrka, som för den råa menuskan är höjden af makt och vördnadsvärdhet, och hon förstår ej huru man annat kan, än tjera och hörsamma dessa. Af dem låter hon sig öras hvart som helst, utan att fråga huru lång fägen är eler hvart den leder; och en sådan nassa, satt i rörelse af sluga och egennyttiga MOrSk ningar har samma styrka, som all död raft: den kan endast hämmas af en beslägtad sfverlägsen kraft, elier af snillets och kunskaens förmå iga undvikas eller upphäfvas. All hitoria bär vittne derom. Den visar hikväl äf(en, all denna kraft kan förslöas, och att inenting då är svagare och lättare öfverändakatadt. Den ofantliga Persiska Monarkien hvälfle en massa af två millioner slafvar emot det idla Grekland, och denna massa fördunstade not dammen af Greklands kultur och foösterandssimne; de enda egenskaper som Xerxes här aknade. Eu monarki som omfattade den störta och rikaste delen af den kända verk jen. amlade då öfver ävda för påtryckningen af den illa hMacedoniska falangen. Orsaken var icke ut folket hade fått något högre ljus; men seUPPESFREN I, ve 4 RE frrlavat don Aevjarstaheat Ann läns