lofliga umgänge med förcföllo trätor; Nils a emot Hanna; och hwilken genom wmwitte sannolikhet, bade han e woro ensamma på så henne oc sölt att vilken fara hon med t fig. Efter ett och i torpet flyttade Nils ina framfödde federla, som af Orfid här böra, såsom af Mals under äktenskapslöfte Sedan Nils Pehrs: a ett torp under IDtbegärde Hanna Dö: stiren Catharina Dit 3 Pehrssons hushåll. Pehrsson, emot löfte re bemötande än un nvaro. Förhållandet blifwa något lugna: mas swartsjuka, un? pebrssons benägenbet och förtroligt umgåns , bland andra en pis till hwilken han yrttz Befriad ifrån Hanna, jerstin. Under fålun: blef Nils Pehrsson 3 ofta upprepade er boet vore henne till: kyrkoherde sökte för: med wigsel fullborda na, hwilket äfwen af vades; men då sådant nja i deras fammans a att förwänta, uppe koherden att bortflytKon wägrade detta son skulle haswa fomr bwad fon egde. Kyr: betyg angående henne n halftosa och liderlig egande en enwis far de i slutet af är 1850 at fig att Nils Pehrös med henne, hwarföre a til fina äldre dötts rsson utkräfwa uppfo-: ta dottren. På aftos 851 omtalade hon för e sin afsigt att hos de ett besök på högst tre ag, den 30 Jan. om1, då Nils Pehrssons tjenade i buset, bortHanna sysselsatt med de ide för Anna Eli: gt att gå bort. Nils nma jemte Hanna och om war åtta år gam: tren till en granne att a till begagnande un: 3 äldre döttrar. Flicppdrag och återvände i stund fått wänta på På hemwägen mötte hwars ansigte syntes d sinnesstämning. Af för sitt dröjsmål börs fadren lugnade henne fig dermed wilja föyns Enligt flickans uppgift gt henne, att hon ide em utan kunde komma om under fortsatt wan: n i frugan, något derod fadren derinne och åga efter modren, att n wandring till de äl ils Pehrssons syster, middagen hemkom och tående sysslolös i rums r att Hanna företagit er Anna Elisa yttrade ils Pehrsson att Han: fter några dagar åter: san PDOnu må tra. här åtta dagar efter Haynas uppgisma börtwan? dring, en mörk awäll, då Nils Pehrssons syster war borta och flickan Catharina uppe böll fia hos nårmafe grannen, begagnade R2ils Pehrsson hästar och wagn til nägot ställe i trakten af torpet; i afseende hwarå ban sedermera uppgaf att han ämnat fara till en smed i Getange att hemta beslagna wagnshjul; men i anscende till den ena hä stens haltande nodgats wända och begifwa fig bem med oförrättadt ärende. Några dar gar sednare föreföll emellan Nils Pehrsson och twå grannar ett samtal angående Cans nas förbållande inomhus och ct: uppkommet rockte att hon förskingrade egendom i boet. Nils Pehrsson erbjöd wad å femtio rifsdas ler att Hanna ej skulle till honom återfomma; och då grannarne skämtande yttrade, att Nils Pehrsson fule få erfara att Hanna fomme och återtoge sitt wälde inombus, för: flarade Nils Pehrsson sig så förwissad att bon ej skulle återkomma och hos honom frad: na i tre dygn, att han derom kunde wåga wadet utan att grannarne å deras sida ut fästade något. Wid systerns frågor angåen: de Hannas återkomst plägade Nils Pehrsson swara med orden: åb, hon kommer nog;; Den 1 Mare fif Nils Pehrsson besök af Hannas äldsta dotter Benata, fom efterfrås gade modren, hwarpå Nils pehrsson, fwva: rade, att Hanna redan en månad warit bor: ta och sannolikt uppehöde fig bos några be: fanta, men att han ej wisste huru snart hon äterfomme, då bon för honom uppgifwit ftir den för sin fränwaro till endast tre dogn, men för andra till en eller twå månader. Sedan Bengta wid detta befök begärt att åt fin syster till begagnande wid hennes första nat: wardsgång få medtaga en modren tilhörtg flädespersedel, åberopade Niss Pehrsson, un der samtal med en granne, denna orisländighet såsom bewis derpå, att Hanna uppehöll sig hos döttrarne; han föregaf neml. att Hanna låtic för egen räkning hemta klädespersedlarne. Konsten friger, heter det, och hwem har icke bemärkt de stora revolutioner, fom i sedoare tider ajort omar fare och skräddareyrket til någontriug helt ans nat än hwad hwardera mar i gamla dagar, Gkomakaren fom förr drog til med fia klum piga becksöm, har nu fått den sudlimasle rand, ja han for til och med utan tråd. han plig gar. Stöflarne tibskäras numera ide med tuns gor, eder med löttsidan utät, utan frökas och poleras på det finaste sätt. Krökaiaaskoasien, af otläadsk härkomå, war långe ett mosterium för swenska skomakare, till def en skänsk må siare, fattade nog kurage att begifwa fig i skomakarelära i Köpenhamn för att tahemta dine samma och sedan detta skedt tog han fia Mars ur skolan, d. w. s. rymde från fin mådsdre, begaf fig hem och utlärde fin font åt fina landsmän mot hög betalning. Skräddaren har blifwit ännu mera konstfä:dig. J gamla da: gar tog skräddaren mått med en träd, som knu tades för hwarje märke och med ledniag af denna knuliga tråd och med ktitbitena war Flå: desolagget saart signeradt tin utskäraing. Dens na tillskäringsmetod gick efter aehör och den war ett ögaablicks werk, nu måne den ske på det mest inwecklade fått efter koaslens reglor, det går numera id: efter gehör, ut n efter not. Kommer maa nu till ea skräddare och will haf ma förfärdiaad en rock, få skall måttet tagas på matematiskt wis och indelad i decimalier. Sedan detta skedt, behagar mästaren draga fram med fina faslrumeater, tilhöriga den högre mas tematifen, efter hwilka han på bordet eper golfwet med krita flår få månaa cirklar och frumlurer att man skule tro fig wara i i fålskap med en af de gamla swartkonstnäreraa, hwilka begagnade alehanda cirklar och kretsar, då de manade tid fig dea underjordiske patro: nen. Likaelsen år träffande, ty skräddarer år wår tids trollkarl, fom medelst fia koast gifwer menniskorna ett få förtrolande utsecnde, och hvem skapar dasens förljusande lejon eler fas sangens färföbriska hicsltar om icke han. Hwad