bE..dtRRäoöäoo0nr binde bränwsbränn in gen och med smätta bar de inseit, att detta förbud war omöjligt att genomdrifwa. Föröfrigt går det ju an att jaän:e föra em-ban nu och då — att söka fiina om det förhällandewis söps mera i Swerige under Gustafs tid, då bränwinsbränningen mar ert regale, än i mår tid, då den är ett patro: nale. En gång för alla hade han afskaffat åtal för majestälsförbrytelser. Dermed drefs det stör sta missbruf; ett obetänksamt ord kunde wäla en bel fannljs olycka och det kungliga anseendet skadades i förnuftigt folks ögon, och vm äfwen flutligen nåd följde och inget straff äkom, så war dot oftast den oly flac rulacrad genom ett långt undersökninasfängelse och fora konnader. Dwarje sådant fal skulle nu förss inberättas tih honom, med bifogande af angifs warens nama, och ban flute då beftåmma, om fafen skule nedläggas eler undersökaiag ans stälas. Adt detta afwäpnade dock ej mördareu Ans karuröm, en kall sluten oförioolig menuiska, härstammande af en an sedd adelöfamilj. Konungen war honom af flera anledaragar förhatlig. Ankarström hade warit wid gardet och fått afsked säsom kapten. Aaklagad för en förbrys telse hade han blifwit iasatt i jängelse, mea åter frigfwen med tilsägelse, att han derföre bade Kouageus nåd att tada. .