Målet emellan Landskamereraren ange: lius och Landshöfding Gynther. J denna tidning bar för någon tid sedan omtalats, att landskamereraren Langelius i Hernösand till Justitiekanslers embetet inkommit med en klagoskrift öfwer landshöfding Gynthers tillgöranden emot honom, och som ett dylikt mål eger en icke ringa märfmårs dighet, torde det ide wara ur wägen att för detsamma lemna en närmare redogörelse, helst förhällandet mellan landsböfdingarne oc) de dem wid deras embetsutöfning få wår sendtligen biträdande landssckreterare och landskamererare synes icke wara tillräckligen bestämdt för att utesluta uppfommande ftridighe er. Landskamereraren Langelii klagoskrift är af föliande lydelse: Till Kongl. Maj:ts Justitieckanslers-embete. Otwifwelaktigt ligger inom omfånget af den werkninaskrets, fom tillhör Kongl. Jur stitiekanslersembetet, jemwäl den rättighet och pligt, att, till beredande af ärendenas jemna gång inom enbetswerken och domftos larne, kontrollera förhållandet emellan före män oc underordnade; få att i ena fallet förmannen må ega att åtnjuta tillbörlig aftning hos underordnade, men å andra sidan desfe ej heller, till nedtryckande af håg och förmåga, må sakna den uppmuntran, fom tns nebäres i ett rättwist och aktningswärdt bes mötande af förmän. Det är ur denna synpunkt och således med fullt begrepp om wigten af det anseende som en förman bör i embetet ätnjuta, som jag nu och för att upprätthålla den aktning, som wäl