en swärmare att uppenbarligen skända en bop flickor och unga hustrur? Hemliga his storien förmäler, att wår böga nord ide hels er saknar erempel på dylika färleföwerk af ringfarande fåferi-agenter. Dagens sefter och sektmåstare i Swerige behöfwa ef specificeras. Men i fammans hang med ifrågawarande, såsom åtminstone fordom af större eller mindre gemenskap med awäkare, må erinras, att på 1760-talet upp fom i Dalarne en sekt, uti hwilken ocksa en prest war inblandad, med betänkliaa oordents ligheter, i synnerhet under nattsällskaperna till firande af lambsens bröllop. DÅ oms kring 10 är derefter uppfom i Norra Helfingland en rörelse, hwars tillhängare på spe kallades läsare, — ett ord, som dock bör noga bestämmas, emedan derunder ligger mycket både godt och ondt. Deras satser och somligas bemödande att desamma realisera woro, såsom alldeles öfwerensstämmande med christendomens grundlära, ganska wackra, ehuru de bog många afwen i I den tiden fans nade i mun-deifendom, Men fnarttillfome mo omständigheter, fom wäckte uppmärtfanme et, neml. å. k. drifter, lifnande epilektiska anfall, isynnerhet hos qwinnkönet, bastiga koppswridningar, diura suckar och grimar erande böner: allt uppgifwet och af on Lite rogen mångd ansedt såsom den helige ans des actioner eller bedrifter! Sådant bar ifwen cxisterat i sednare tider. Det erifte rar här och der ännu. Och hinner theorin gripa omkring fir I flört, få får man wäl i nyo äfwen fe fiagellanter. — — — När äg man dock rätte läsare så bete fig? Kunna någre gonnare och befordrare as Zelothisk wärma och seftighet i christendomen, stället för befaradt fildastaende samt (um et och död i religionssaker, för sig oc an ra göra Fart öfwertogligt, att ett jadant väsende eller owäsende, fom det nyss om örda, är bibliskt och symboliskt, öfverends tämmande med god ordning och proteftans isk kyrkolag, samt äkta christeligt och Gudi ehagligt; Då må man å motsidan tiga, tåla ch lära. Men funna de ide, då må de om na klienter och skötebarn ätminstone endels unstämma i Pauli wittneshörd om egna blods ränder, Judarna De hafwa nit om Gud; pch icke wisliga. De swenske ifrare oc dissenter klaga fem nerligen och skrika högt öfwer hinder i De as gudeliga förehafwanden, öfver förföl else och samwetstwång m. m. d. Men de aga nog fin skada igen genom egen intoler ans. förbannelser och nedsänkningar af fina nedchristna ända ner i swartaste afgrunden. lånne icke deras sktyddsmän kunde anse dem itminstone någon gång förtjente af samma inran och tillrättawigning, fom twenne het: frade, men dock besinnsamme oc under: ällande, lärjungar ådrogo sig, då de för ägrad hospitalite wille nedbedja eld af him eletn öfwer de wägrande och deras hus: vswoten icke, hwars andas barn J ären? Läsaren finner lätt, att Jns. här talar om et öfwerdrifna i religions-niiet, na åde gamla oh nya historien företer få måne 2 wemodiga exempel. OM hwad angår det ranta ordet läsare i berörde mening, hyvile to nog månge utan pröfning och urskiljning amhålla såsom prof på en lika veritabel ara, som skylten är grann och bländande, Jns. lika willig fom skyldig att göra file ad mellan sanne och falske, gode och onde. å länge och få mocket har han och Haft tills ille att fe dem både i theoretiskt och prafs stt förhållande, att han wille alldeles skilja förre eller de sanne och gode, fom wers Slöjd och Hushållning. — Björlake! erhålles genom borrning i trädet om wåren, helst middagstiden och i sunnamwäder, somt beredes genom kokning med pudersocker jsästning och tillsatts af lir tet franskt win till ett win som bornerar lift Champagne. 9 kannor björklake och 8 skälp. puders eller lumpsocker inkokas (helst i saltglacerade stenkärl) till 6 kannor under flitig skumning, hwarefter wätskan silas ges nom härduk i den ankare deri den skall förs waras. När saften är lagom warm att emottaga jästen ilägges deraf 3—4 skedblad sal. 8 i slifwor skurna friska citroner med al, men utan kärnor, och derpå en kanna gammalt franskt win. Efter jäftningen tills sprundas ankaren wäl och hålles en månad utan att röras, i god källare, då winct tape vad på torra och klara champagnebuteljer, fyllde endast till twå tredje delar, hwarefter buteljerna korkas, öfwerbindas med fråltråd, artsas och läggas i källare. — Genom fartare inkokning och afdunstning fan af björtlake äfwen erhällas socker eller sirup. Laken kan en kängre tid förwaras frisk, om den öfwergjutes med bomolja eller i färs let instänges swafwelrök. Surnad blir deraf god ättika. Wid anstälda försok har af björkar oms kring 12 tum tjocka midt igenom (af 12 tums diametater) erbhållits 5 stop i dygnet. 2 dygns tappning, efter 5 kannor, är det minsta man fon koka i sender. (Ö. T.) Blandade Amnen. Verömde aflidnes sista ord. Napoleon uppgaf andan i det han ropas der marjfaltl! Byron: Låt oss fofwar. Nelsonenfyp! Nero: Och fåledes ären J mig trogua! Alfieri: qif mig din hand min dyra, jag dör! Ministern Chesterfield of en froll Haydn: Gud beware fejfar ren!Z Fysiologen Haller Pulfen flår ide meral Göthe: Ljus mera ljust Drott ning Elisabeth: alla mina rikedomar för en enda minut! Kardinal de Beaufort: Mgifmes det då intet medel? Hugo Grotius: Låt oss wara allwarliga! Tasso: I bina händer, herrel Anna Boleyn: (under det hon mätte fin hals med bänderna) den är liten, myckct liten! Thomas Morus, då Han besteg schavotten: hjelp mig att fom ma upp, att komma derifrån behöfwer jag ide er Hjelp! Walter Scott: jag känner mig fom nyfödd Jesserson: jag befaller min själ til Gud och min dotter till foster. landet. Washington: det går bralz I. G. Adams: Det fifta man företager fig på jorden! Taylor: Jag sökte att göra pligt! Fredrik V af Danmark Idde en droppa blod klibbar wid mina händer Mos zart: Tala ide om tröst hår lifwet; nå få tag då mina noter, sätt dig wid klaveret och sjung för mig hymnen till Guds heliga moders ära få att jag än en gång fan förnimma de toner fom få länge warit min tröst och glädjer Carl II: Passa på, att Nelly ide fommer att fvälta. Till Salu Finnes: Alla de til Sweriges Sjö-Utlas hörande Kartor och Seglings-Beffrifningar försäljas, till de priser fom af Sjökartekontoret blifwit beftämde, såwäl å Lotsfördelnings chefs kontoret fom under Lots-chefs fråne waro i Hollners Bokhandel. J Kollners Bokhandel: ÖSrTYT RA 2 stund ken i de af allt t parti POI PRC BOR GILA BAT SOL HAN SYN PEN STÅ PAR SKI. RUT fomma rättelse En för nå och kan Sut A pitaine tad af nom s sammal man till eller de Lastaät anmäla Snr Urnde mande Ennds ankomt per och Gel Gras som 2 Numro de Ref det fört stande logis he De O. He ra liqv nästkon C(0 AFäf.