dike i middagshettan, ån lexar hon upp sjelfwa fia man, fom år något trög att stiaa upp om morgaarna. Kassan har hon sjelf om händer: och hon för egentligen kommandot. Blide (ys der henne, erkänner hennes öfwerlägsenhet i alt ty hau ser daaligen fördelen deraf, i en ökad förmögenhet och beständig troftighet krina sia; han bewisar derigenom den sanningen, att det är bäst att Inda fin husru når man ide år karl för fin hatt, fom han aldrig warit, hmarfen förr eller iunau han glömde den på Blå porten. Clara tog der reda vå hang hatt, och derföre fick hon också til slut taga reda på hela karlen. Grefwe Carl Fredrik, den yoetiskt fmårman: de älskaren, fortfor att älska hka häftigt son förut; han endast bytte föremål, och lyckades få ett, fom mar både rikare och lättare att minga ån dea stolta Angelika, hwilken hade den fmwag: beten att icke wilja gifta fig med någon annan, ån med ett idela af en man. Det war en fior swaahet hos henne, men lyckliqtwis de lag den of höast få qwinnor, ty huru fule anna-s någon enda af of blifvit gift, mi äkta mån er! Ni hur gick det til slut med Hj:lteswärd och Angelika frågar läsarinnan. Det aick som wanliat, i romaner, komedier och i werkliaheter. De blefwo gifta, och Aeneralen war nu få frisk, att han dansade på deras brodop. (Slut ut.)