Förklaring tillAlmanachan. April, (Forts. fr. N:o 36.) Therdosins — Crek.: aife wen af Guds —; en romersk Kejsare, fom år 380 lat döpa fig. — Den 3. Ferdinand — troligen Horne 3 T., af fred ov ander — anmer. fredade — Den 2 — ifrande — ett nama buret af flera ipsia oq spanska Regenter. — 4. Ambrosins — Grek, odödlig, gudomlig — Viskop i Milano, berömd Ny: fofader, förbättrare af i)riosängen. Töd orkrin är 400. — Runstafwen bar fur anna dag en keaef eller en födeögränna Dockt till tecken att såningstiden år inne. torde numera så ingen ej kunna företagas få tidigt. J wia win ser heuiar alimo. gen nu tiu miöl 6 — — med kern scdan 2:oe-vug Jal ssoarade oc torkade julkusen Gli och gifwa det att äta dt hästen, som drar hårfwen. Dea andea häl i: af kokan förs täres af sår ingsman:en. en christen Jauafru form Mif martyr för fin iro. — Den 6. — Åmibelr: — Torne: Guildpehde — Ureo sörgee: slebn — en from Wisåov i Rosiito under konung Swen war. WorangLn hade en nYÅTSANOT JON såtalat ika om hon m. Då han en tid dere bistioÅ Seka i wägen för hongom, frilade honom en NGårpare, fora befläckat Guds hus mes OCD, oy bannioste Honom (den första tiftor elsef dettn i Tanmart). Iafe pen, Mar då van sto) prörlig, blef Swen rön, wönde ort OM tom Äter till kyrtan tlädd i gterpa ver seri en botfärdig syndare. Su -Seilh fm honom ur bannet och förs de bonom in i tyrkan. Han fortfor sedan at s i hen innersigafe wäns ap tillfonuns: gen. Cagan berättar art han icke öfmertefs vt honom: då nemliqen bet kangliga säet :5:3 till Rofrild för at: begrafwas, fall son hahwa gålt emsl det och önskat fig dör ben, Yyilken otiså föen samma dag. — en 7. 5552 43 — Grek. anz frt.:e för rytislet — anses bafmwa förfats tået, hwilken bod gåte förlorad. — Hen 3. ervetuus — tab: beftån: Bg — e. franså bisoy På 4C0-talei. — Den 9. Ht — troligen en latinsk föra : 22 förnenordiffa Åltie, fom utalas deg t: — Mägaser — ett namn buret af ro Galatea F HOoffave. Rön-föndaaen, emedan Jesus i def Evanae lium underwijar sina lärjungar om bönen. Dagarne mellan denna Söndag och Christi Himmelsfärdsdag, infallande 40 dagar efter Paskdagen, kallades Böneeller HGång-dagar, emedan folket då under katholska tiden pli cade gå omkring fina åkrar och ängar och under klockringniaj låsa böner tull Gud, Jung fru Maria och Helgonen, att afböoja lands: plågor ech wälsigna land och rike. Af det swarte fors, som brukade bäras framför pros cessionerna, kallades dessa dagar ock swarta Korsets dagar. — Pinsst Har sitt nann af latinska order OBentecorie d. ww. s. ben 50:de dagen efter Påskdagen. — Den 12. Sulins — af det grekiska julus: första skåägget saledes: frunhåärig yngling — wårt Vinge — en nitisk Bie skob i Rom fom förswarade MNicetfta mötets beslut mot Arianerna. Han dog 351. — Enligt andra skall dagen hafwa fätt sitt namn efter den store romerste fältherren och hirorie-skrifwaren Julius Cefar wm mördades år 44 före Christus. Han förbättrade ros merska tidräkningen så att den fan anses sasom grundwal sör den Christna kalendern. Efter honom namnet: Juliansta kalendern — Gamla stilen. — Den 13. Justinus — af Latinska ordet justus rättwis — en philosof (tänkare) i Rom som intogs af Christendomens siönyet, öfwergick till den och förswarade ben med ord och skrifter, samt derföre blef halshuagen. — Den 14. Tiburtins —Hat.: från staden Tibur i Italien — en Romare fom af fin fäfstmö Cecilia omwändes till Christendomen och derpå blef martyr, — Denna dag kallas äfwen Sumar eller Sumar csommar-) natt emedan man fordom räfnade sommarens början från detta dygn. Nun stafwen har ett löfrigt träd etter en karl med en ros i I handen att utmärka föffpridningen; stundom en trefot: tiden för de gam les sommartina. Det nedan, som kommer efter första sommar-ny, kallas kråknedanet: då är godt att täcka, säger Bondpraktikan, det rifs alldrig af wäder. Snöar det ty vå Tiburtii dag få skall fam eller slaskar ma wäderlek inträffa ännu 9 gånger förrän Sommaren egentligen begynner. — Den 15. Olympias Grek. af Olympus, ett berg i Thessalien och gudar nas boning — en spanss martyr. — Den 16 Patrik — på Latin Patris cius, Udeliman Senator — en Skotte fom predikade Christendomen i Irland omkring medlet af 400-talet blef martyr och bar sedan ansetts för Irlands skyddshelgon. (Forts.) —U— — — Sjoafarts-Underrättelfer: — I i