hwarandra. Allmogen trodde Engelska fot: tan wara kommen — andra trodde vå åska Hen 3 dennes uvvlöstes gåtan, då Frans männens legations-jekreterare G. Fontenilliat om hr Le Duc ankommo med posten samt berättade att ett krutmagasin i närheten af Stockholm samma dag kl. 12 och 10 min. gått i luften och skafat hela staden samt gjort mycken skada på krut och fönster. — Att fnallen hördes öfwer hela Aland war något besynnerligt. Landsortsnyphcter. upsala d. I Mars. Sistl. Lördag bedHagade D. D. K. K. H. H. Hertigen af Upland och Hertigen af Dalarn intaga the och for uver hos Läncts Hofding Frih. v. Kraemer. J förrgår vå morgonen afreste DD. KK. HH. till Salstad, för att öfwerwara afl. Enkefru Grefvinnan Brahes begrafnina, och återfommo på eftermiddagen til Upsasa. — Afl. enkefru grefwinnan Brahes be grafning försiggick i Mandags, middagstiden, i Lena fockenkyrka. Lekkistan bars af godsets underhafwande och vrestaf ven fördes ar landshöfdingen och kommendören frih. von Kremer. Korfoherden Gi:strin i Thensta höl liktalet och förrättade jordfästninaen. — Erter en tids sjukdom aLrled d. 23 Febr. en af erfkestiftets utmärktaste oc mest aktade prester, fontraktsprosten och kyrfoherden i Al sike församling th. dr O. Nordhammar, i en ålder af något öfver 65 äAr. (U. C.) — På Akademiika ssukhuset härstädes af: led den 23 sistl. Febr. af Smittkeppor phi los. magistern C. J. Sandberg, O. G. S. promoverades wid förleden magtiterpramdtion och war nu endast 25 år gammal. — Frågan om ett studenttåg til Chriftiania nästa sommar är åter upptagen och torde denna gång komma att ske, helst Up: sala studenterna, fom i fjol ej funde delta: ga i det stora studentmötet i Christiania, wid detta tillfälle gåfvo bestämdt löfte att besöfa sina Norska bröder, hwilka nu flera gånger till Upsala siudenterna ställt wäl williga och warma inbiudningar. — Beklagligtwis har den veneriska fmit: tan härstädes gripit omkring sig i en högst betänklig grad och länets kurhus är starkt anlitadt af dylika patienter. (Ups.) Hernösand den 4 Mars. Af Länets Brand: ftodå-divefrion hafwa brandskador å t före eningen försäkrad egendom blifwit ersatta till följande: Torparen Johan Gustaf Persfon i Uttersjön, Björna socken 258 rdr; bon: den Abraham Swensson i Westergissjö, Gt deå socken 34 rdr 8 st. samt till bonden Per Persson i Sund, Nordingrå socken, 30 rdr, allt banko. (H. P.) Sundwsall den 6 Mars. Nytt sätt att begagna akerplog. J Selångers socken, i närheten af staden har den egna företcelsen kommit i bruk, att begagna åkerplog äfwen om wintern. Förphållandet är nemligen det, att snön hårs omkring är mycket djup och efter de wägar hwarå dagliga förslor werkställas med tun: ga Iaf, fönderköres wägen, få att diupa grafwar å densamma här och der föranledas; wäghållningsskyldige, fom sökt att laga wår gen på wanligt wis, hwilket likwäl ide we lat förslå, hafwa nu uppfunnit ett alldeles nytt sätt för wäghållningen, bestående deri att föra med wanlig åferplog i snön efter landswägen, för att salunda upplossa den fastare snömassan och derefter kasta de IdSförda snöstyckena på sidan af wägen. Detta fått att hålla wägen jemn och laggiltigt skick, skall wara mindre kostsamt, än, att begagna manskap med tillhjelp af yror och skyfflar för wäggrafwars buggning. Före: taget synes göra fig förtjent af en allmän: nare uppmärksamhel, serdeles för wägbållningsskyldige. Br — För några Lappar, fom med fina: Ne man 2 ..AA Fupge fv YH sätt lagdt binder i wagen sot åtetsiilt.. — Generallöjtnanten Peoron bar aflidit i Stockholm d. 29 Febr. omfring TT Är gamr mal. (J lsändt) är det wälberäknadt och giltigt fat: ekonomiskt skäl att man i Swerige för att utbekomma staten tillkommande medel fom mången gång ej uppgår till mera än 1 rdr, uppoffrar en kostnad ifrån frats: fastan, fom 10 a 20 gånger öfwerstiger det belopp fom genom handräckning utsokcs? ungående indrifning af bortflottade Per: soners Kronoutskylder, innehaäller Kongl. Kammar-Collegii cirkusaire den 2 Avril 1791, att det åligger wederbörande lipve bördsmin, att wid äfwentor af cact betal ningsanswar hos Konungens Befallniagshafwande anmäla sig om handräckning till indrifwande af sådane bortflottade personers tronomedel innan Mars månads fiut under det uppvördsar hwarföre medlen äro bebir terade. Underlåter uppbördsmanuen, att i behörig tid och ordning om utbekommande om sadane kronomedel hos Länsstoprelsen sig anmäta, är ban, sasom redan antodt blif wit, jemlikt nyss citerade cirkulärbref, Plig: tig att desamma af cana medel Kongl. Maj:t oh Kronan godtgöra — lifkwäl med rättigbet för honom, att af de skattskyldige saka sitt åter, bäst ban kan och gitter. Uti Kongl. Kammar-Collegii Cirkulaire den 13 San. 1812, är stadgadt att efterlpyening bör ffe af bortflottade personer, hwilka lemnat Srouo-utlagor och ådömda böter till Kongl. Maj:t och Kronan obetalte; och innan af strifning af sadane medel kan bewiljas, bör denna första oh förnämligaste åtgärden aft: sagcs, neml. att handräckning begäres och, måddelas, till vortflottade personers efter: spanande inom wiss föreskrifwen tid. Det: ta är den wanliga praris, fom iakttages för utbekommande af Kronoutlagor utaf personer, fom flottat från fin födelfeoch wistelscort. Hwilket beswär för embets och och tjenstemän detta måste medföra och bil: fa kosmmader, utfärdande af 100:de tals strifna och tryckta kungörelser, fom ide sällan cirkulera omkring hela riket, måste för det allmänna åstadkomma, är tillräckligt kändt af erfarenheten, som bekräftat den i wiosa fall uti den ekonomiska lagstiftningen rådans de grundsatsen att man i Swerige, för att utbekomma staten tillkommande debiterade medel måste i omkostnader uppoffra 10 a 20 gånger större summa, än den, fom ge nom handräckning utsökes. Detta gäller ide allenast, i hänseende till obetalte Kro: no:utskylder af bortflyttade personer, utan bör äfwen fiadgandet derom uti Cirkulairet den 2 April 1794, tillämpas jemwäl i i af seende på frågor om afskrifning af sådane personers obetalte böter. Detta sistnämnde stadgande om Böter har hos många få mycket mer wäckt förundran, fom man wet, att forntidens lagstiftare icke fatt mera wärde på Böter än att de t. ex. mmwidfrade gande af borgenärers rätt fit företräde för pwarannan till gälbunden egendomo. s. w. sagt att: Böter äge minsta rätt. Län ge nog, eller ända till 1835, hade de em bet: och tjenstemän som haft befattning med Kronouppbördsärenderne med många delat den åfigt, att Kyngl. Kammar-Collegit cirkulairebref den 2 April 1794 endast åfyfe tade redowisning för restantier af debiterade frono-utffylder, såsom grundskatt och bewillning, men att detsamma icke skulle funna tillämpas i afseende på Saföresmer del emedan sasom man förmodade, staten ide skulle wilja upptaga sådane owaraktiga och endast tillfälligtwis inflytande medel une der rubrik af Statswerkets inkomst. Ge nom ett år 1825 inträffadt prejudikat, bar man likwäl från högre ort fått en förila: ring, fom löser den nu widrörde frågan. Genom Kongl Brefwet den 28 Mars 1797, hafwa Bötesmedel blifwit förklarade för en Statswerkets påräknade inkomst, hwilken (Aanans vedoaärare åliaaeratt redowisa (te ————— — 2——2———ä2ä iA AP ol 44 före den i Konal. Kammar-Collegii Cirkulaire den 13 Jan. 1812 stadgade efterlysnina af bortflyttade personer hwilka lemnat ädömda Safören eller andre afgifter till Konal. Mai:t och Kronan obetalte, icke bör, innan afskrifnina af desa medel kan bewiljas, föres nås af den förta efter förnamligaste åtgär: den, neml. handräckning till sådane perfor ners eftersvanande inom wiss föreskrifwen tid; så ock då sjelfwa inledningen till 1791 års Cirfusär uttröcker det softemal, att en: bet i åtgärder få i det ena, som det andra Länet, bör i afseende på reftantiors indrif: nina äga rum, bade K ngl. Mart den 23 Mars 1835 förklarat stadgandet i berörde Cirkulärbref wara tillän pligt jemwäl i af s cende vå frågor om afskrifning af borte flyttade personcrs obetalte Böter. Ad. F-—ee. B———LgT55 — —— — ——— Förklaring till Almanachan 1. Jannari (Forts. fr. N:o 18.) Ten 25. Paulus. På denna dag före siggick Sauli omwändelse och han wardt fer dan fallad Paulus. Han blef afrättad om fring äv 70, under Kejjar Rero. Till mins ne af namnda owändelse sirades Påfweldmessan. Om denna dag heter det, att den bryter alla julemärken. Kr dagen far, til och med cudast få fort stund, fom man bee höfwer för att friga till häst, eller ned från häften, då blir året godt. År den frormane de, får man krig, fågeg det. Dimma brins gar sjuldom: snö och regn god jagt. — Runstaften bar ett fisknät: tiden för winterfisket under isen eller s. k. 18-not. Den 26. Polycarpus, Ewangelisten Jos hannes lärjunge, Biskop i Smyrna (i Mins dre Asien) vå denna dag under 160-talet wid 86 ars älder lagd på bål, och då elden ide wille förgöra bonom, ihjelstucken med ett swärd, hwarwid hang själ i en dufwas skepnad flög upp til himlen, och få mycket blod rann utur fåret, att elden släcktes. — J trädgårdarna böra bärande träd qwistas mellan denna oc Sholaftice dag d. w. s. d. 10 Februari. Den 27. Ehryfoftomus, en af den älds sta christna kyrkans utmärktaste lärare, i börs jan eremit, sedan Biskop i Konstantinopel, landförwist död på 400-talet. Namnet betyder: guldi munnen, och afser hans wishet och wåttalighet. — På denna dag år 1229 ut: färdades af Päfwen Gregorius den 9:e bes fallning till Viskopen i Linköping, Ciftercis enfer-Abboten på Gottland samt Prosten i Wisby att hindra all handel mellan Gott länningarne oc de hedniska Ryssarne, få länge dessa fortforo att anfalla de christna i Finland. Den 28. Garl den Store, west romersk Kejsare, fufwade Sachsarne och omwände dem till Christendomen, stiftade wisa lagar samt beskyddade konster och wettenskaper. Död 814, och år 1166 räfnad bland hel: gonen. Den 29. Valerins, en af Frälsarens lärjungar, slutligen Biskop i Trier, Den 30. Gunilla Bjelke, Konung Ios han den 3:s andra gemål. Dagen hette förut Adalgunda, en from jungfru af fungs liat blod, fom af egna medel byggde ett kloster i Frankrike, der hon såsom Abbedissa (föreständerska) dog på denna dag af kräfta i högra bröstet. ÖOmkring denna dag wan. ligen stark föld. Den 31. Wigilins, wid 20 års älder Piskop i Trident (i Tyrolen), men stenad till döds år 470, emedan han nedslagit den hedniska afguden Saturni beläte. Öfwersättning, enligt Bergstrands: Den Christna Tidräkningen, af namnen på dagar na i denna månad. Lat. betyder Latinskt, Grek. Grekiskt, Hebr. Hebreiskt, Forn-T. Forntyskt, Jsl. Jslänskt ord. 1. Jesus, Hebr.: Frälsare. — 2. Abel, Hebr. Förgänglighet. — 3 Enock, Hebr. Jnwigd. — J. Titus, Grek.: rHedradr