far till Fjellsjö för att der, som odligen föreställde fig, förda fin ås anländ, fyntes honom troligtwis et wara att oder förtjiecna — eme knaden war besökt af ganska få, 4 a 5 hanlande och en Stecdflagas ande de trafikerandes antal. rio lärer någon wän til L. hafwa of ort inbringa sammansott i vens ör att dermed lemna ett bidrag till den för den opakallade resenären, öket misslyckades. Derefter lärer L. ned för att rigtigt studera Ahnar emedan fom man wet, wisfa fier as i densamma utsatta, fom stola om marknader stå en eller flera dar i för Vackeby stod ingen stjerna, naden borde efter denna anwisning än en dag. Tredje marknadsdagen. inden i sig sjelf upphörde; hade L. fat: slut, bestående deri: att taga warorna fnadsbesökande i beslag, på den grund, fe egde rätt att handla mer än en för beslagets werkställande hade br till biträde, ber kronolänsman Ocdt. f. kronolänsman Boström. Hans r och ständ igenlästes och beffagarnöcklarne om hand. pad sätt saken än uppgjordes — k alla andra, utom en fuideåhandin Eskilstuna, hr L. J. Sundström, or tillbaka. Sundström måste fåle ännas beslaget — alla hans waror ides oc förseglades samt afsändes stället i Ramseie, der målet behand: h derwid likwäl för 3. blef tillitet borgen få lyfta warorna, hwariemte r öfrigl blef uvyskjutet till instunRNars månad. Sedan S. erhållit ittens tillstand att lyfta warorna, efter den i Fiellsjö af beslagarne upprättade inventarium aflemnas, wid lärcr den malör inträffat, att f dem warit förskingrade. utgång saren än tager, så är detta t hos hr Leidberg en alldelds ny e i sitt flag — fom föga eristerat torrtand. Här orten bruka mart: i allmänhet få hållas obehindradt slags auktoritet, tills de af fig fielfhört; emedan hwarken köpare eller wid en samlingsplats, lära upper 3 längre än nått och jemt Hwad ti rdrar för deras affärer. tsätta en marknad i wåra fjelltvafstå endaft en dag synes wara ett ide, enär allmogen fom ämnar fig fnaden att der försälja fina produk: tående af smör, ost, fågel, ffinmvar isbhudar och renkött etc., merändels (ång wäg, 8, 12 a 18 mil; då de n komma till platsen, behöfwa de 1 dag att föryttra fina waror, en a ar för att inköpa fina behofwer samt ——— —— j k bä— 8-2XL L .— — p s —i (-—4 ——ä—— ——— — om hwilken stor nytta och förmån det wore, att af statens medel erhålla lån, för att göra uppodlingar i Lappmarlken, och att fordom, landsböfdingarne i lånet, uti de ekonomiska frågor, hwilka i samband med statens och det allmännas angelägenheter (bona publica) widrört eller warit af intresse för dens na landsort, någon röst blifvit höjd til dess båtnad och förmån, såsom till ex., hwad fram lidne landshöfding Schmidt kunnat uträtta i det han gifwit första impulsen, att åtskilliga under nedra landet hörande byar i 30 års tid erhållit Lappmarksfrihet samt att frröme rensningar och wäganläggningar, inom en det af Larpmarken, på statens befoftnad dLif: wit werkstälda, hwaremot, fom det fynes, artifelförfattaren welat tillvita nuwarande landshöfding att hafwa uraktlätit to mweders börlig ordning wid sistl. riksdag wäcka mo tion om anslag för odlingens befrämjande inom länet m. m. — Owad landshöfdingarne fordom för Lappmarkens wäl uträttat, torde wara ett ämne, fom en skickligare, 0 wäldigt och rätt, bättre fan bedöma, och tems nas derhän, huruwida landshöfding Schmidt gjort Lappmarken och det allmänna en färs deles tjenst med den åstadkomne wäganligg: ningen och strömrensningen inom Lappmar: fen, eller om saken fan betraktas, fom den uti förra delen af Laeftadii Journal pag 16 t. o. m. 25 reflekteras. Hwad man med wisshet wet, är att landshöfding Schmidt endast några gånger reste upp til Lycksele, men aldrig till någon annan focken mom Lappmarken. Nu warande landshöfding der: emot har för att göra sig underrättad om orten, besöft alla Lappmarks-socknar inom sitt län. Under dessa hans resor betraktade han noga alla för sig komna föremål, upmanade folket til arbelsflit, sparsam hushållning och nyfterhet samt lemnade flera nyttiga lärdomar i åkerbrut och boskapsskötsel, bland hwilka hans undervwisning om huru difen borde ans läggas för att leda watten från den nästan öfwerallt sumpiga och med skadliga syror be swärade åkerjorden, på många frällen Dif wit med stor fördel efterföljd samt hos all: mogen är i tacksamt minne. Ått hr lands höfdingen genom dessa fina mödosamma re: for, bättre än fina embetsföreträdare, skaffat sig kännedom om ortens naturliga beffaffenbet, är säkert, oh då han funnit climat och jordmån inom Lappmarken icke wara att jemföra med de södra orterne i riket, hwilka ännu hafwa tillgång på odlingsmark, kan man lätt inse bwarföre motion om fratsanflag till uppodling af den ofrugtbara Lapp: marksjorden, ide blifwit framstäld. Talis Qvalis torde således ursäkta att hans åfig ter eller fiare-blid, fom förmodligen hafwer en hel annan syftning, ide öfmerensftäme mer med härwarande andras. Lappmarksbo. —— X X— — — —OA— ne —— JFJAAi Pn HA Sf mrs HRK RM Ake 44 AA JA AA cr — — — Ef