7worb ultc pu TUI Nofuth:Feften. Enligt hwad fom på förhand warit an: nonseradt, ägde Lördagsaftonen den 18 d:s uti hr De Ila Croix stora salong en enkel glädjefest rum till firande af den ungerske patrioten, L. Kossuths befrielse ifrån den den s. k. Vinternering, hwari han blifwit hållen af den turkiska regeringen, på Sher: rikes och Rysslands wägnar. Några stora yttre anordningar woro ej widtagna; ens daft i ett ef rummen närmast intill falons gen syntes en större transperent, föreftål: lande Rossuth jemte fin familj uppå akters däcket af freg. Mississippi, på hwars maft: topp de amerikanska och ungerska staggorna swajade, winkande ett afsked till Turkiet, till Europa. på en af wimplarne lästes instriften Lefwe friheten! — En uppbåj: ning i salen utgjorde dels rummet för orkestern, dels tribun för talarne. Rosuths por: trätt, bekransadt af friska blommor, fanns till närmare åskådande på en särskild plats. Sällskapet samlades straxt efter kl. 7 och uppgick snart, efter hwad som uppgafs, till ett antal ef nåra 200 personer, hbwari: bland flere fruntimmer. Der obferverades inga af egentligen s. k. högre dignitärer i fambållet; men något betecknande mar, att samtlige Rikets Ständers revisorer af Bor: gares och Bondestånden, således alla de bufwudfakligen walda representanterna af swenska folket. fom i Stockholm f. n. fin: nas, woro samlade bår en corps. — IE: mellertid war på detta fått fammankom:s sten fri från alla störande elementer, då alla deltagande syntes wara lifwade af en gemensam tanke. Det rådde ocfå mellan alla en anda af hjertlighet och allwar, som man sällan finner i en samling af få mårs ga, til störredelen för hwarandra obekanta petfoner. Sedan, under det musiken spelade ungers ffa marscher och andra nationalstycken en en sexa blifwit intagen och borden afröjda samt bålar framburna, uppträdde först på talaretribunen hr S. A. Hedlund, och för reslog skålen för Rossuth i följande ord: Wore ej det Ämne, för hwilket jag utber mig eder uppmärksamhet få fort, skulle jag bedja eder om ursäkt för att jag wågar förssi här uppträda, och om edert öfwerfeende för det fått hwarpå detta sker; nu må dock all tanka på det egna jaget förswiana, wore den äfwen aldrig så wäl inbäddad i ödmjukhetens ord. DÅ handlingen inaebär en anspräksfullhet år det dessutom icke wärdt att låta talet klinga af blygsamhet. Den aanledning, fom hår samlat oss är, få: som wi alla känna, önskan att uttrycka wårt deltagande och wår beundran för en stor och hwad mera är, en ädel man. England har med stora festligheter beredt fig, att märdigt es mottaga Laios Kossuth; han har utan twifwel redan landdat på slranden af detta, det friaste och derföre äfwen lyckligaste och tryggaste land i Enropa, och trycktes sannolikt i detta ögonblick till ett ädelt folks warma hjerta. Det har långe warit Nordens lott, att få på afstånd och i yttre lugn betrakta werldshändelserna; men detta har icke hindrat oss att med deltagande, med of glädje klappande eller af sorg blödan: de hjerta följa frihetens kamp, seger eller un: dergäng utt Europa. Ett uttryck af ett sådant deltagande är den sammankomst, som här i dag äger rum den enkia fest fom blifvit anordaad att fira den ungerska frihetshjelten, den förfe medborgaren på jorden. Det är upplyftande för of andre, swage menniskor, det år stärkande för wår moraliska kraft det, år ett af wårt hjertas största behof, art få hwila med wår tanke och känsla wid någon stor personlighet. J högtidsstunder lyser Ögat af enthusiasmens tår, swäller barmen af ädla och goda föresatser. Må wi ej, j wänner! låta sådane funder aå fåärlarades sws ni unnrona