landthamus-handlande af den förras förmenta rätt att förfoga öfwer de af sjöfarten wid hamnarna inflytande intrader, hwilken, af Vins:-Styrelfen i ett lika u örligt och sakrikt som opartiskt utlatande af d. 1 December 1862 arstyrkta, ansökan af E. K. Mit of weterligen, ännu ide är i nåder ajgjord. Samma sträfwande söfte ot, att å Länets Lands-Ting sistlidet är göra fig gällande genom ar en dess ledamot, L. Eramer (på ÅRionchamn boende VWisby:borgare) wäckt motion, att de wid landthamnarna inflytande s. t. Stadepenningarna matte tillfalla den hamn der de inflyta; och jedan denna motion blifwit fötklarad icke tillhöra Tingets pröfning, föreslog samma motionär, att Tinget skulle ull E. K. M:t inga med underdanig peti: tion om nämnda stadoepenningars afskaffande, hwilket dock at Tinget ajslogs utan votering (enligt härhos i unders dänighet fogade Sammandrag af kandstings-protofollers na 4). Sådan utgang fick der, sedan stälen för och mot blijwit framställda och pröfwade, denna fråga — i en församling, hwarest landsbygden war representerad af 10 och sta den af 3 ledamöter. Att sedermera ofwannämnda af C. W. Herliss. H. Wöhler, m. fl., uppsatta petition kunnat erhålla en sadan mängd namn-underskrifter och ins stämmande opinionevttringar, dels på enskilt wäg, delo pa kommunalstämmor — hwilkas behörighet att sig yttra i ett ämne, fom rörer endast Allmogen, hwilken har byggs nadeskyldigheten ar lastbiyggor wid hamnarna sig ålagd, deck torde funna ifrägasättas —, är helt fåfert endast ett nytt bewis på den gamla erfarenheten, att trägen in: prägling, der den alldeles ensidigt oh utan andra pars teno hörande får fortgå, fan uträtta öfwerraskande ting, samt att det är lärt att tå medhall, när det gäller före: speglad egen winning, oh helst när dertill endast erfors dras något få obetydligt som några penndrag. — För of will det emedlertid synas hardt obegripligt, au få månge gotländske män kunnat instämma I en petition få beskaffad fom den ifrägawarande, och få uppenbarligen orätte wio mor Wisby. Att mellan landsbygd och stad utrså twes drägt och söndring, tyckes hajwa warit petitionsförfattas rens ofosterländska softe: få beter det der, att Wisby år en kommun, med hwilken wi egentligen ingen: ting hafwa att skaffa (sid. 2); ef inrättningarna wid Wisby hamn hafwa wi ingen nyttab (sid. 4): oc) ytterligare sid. 12: Wisby år en för wåra in: tressen nåra nog främmande kommun; sam:: mwi blefwo ånyo skattlagda under Visty (sid. 8), mcd mera dylikt. Detta nästan påminner om ienmarnads? anklagelser mot magen i den werldshistoriska tabeln. Och då petitionens tonklusion hwilar på dessa och likartade premisser, torde mi i största möjliga kForthet få underdånigst nämna, att Wioby är den wida wägnar förnämsta utskeppningoplatsen för öns förnämsta export-attiklar, spanmålen, hwarom hwarje höft den lifliga ängdåtstras fiken och de på sednare tider här inrättade eller nybygda flera spanmalemagasiner nogjamt wittna; aldratvdligast willna dock derom Tullkammarens Journaler, fom upp: lvja, art t. er. fiftlidet år war fpanmäldeerporten från Wisby 167,249 kFub.-fot, och nära dubbelt större än den wid Rone (88,615 d:o), nära 4 gånger större än den wid Burgowik (47,115 d:o), något mer än 4 gånger större än den wid KImte (40,731 t:o), samt mer ån 5 ganger större än utffeppningen från alla de öfriga hams narna tillsammans. Så mar förhållandet med sistlidet års utskeppning: att mid ärets slut uti magasinerna här i Widdy qwarlago widpass 70 a 80.000 tusikfot fpans mål, må nämnas för att ytterligare bewisa, att Wioby exportgebit fortfarande är wida betodligare än någons af landthamnarna. Detta Wioby s. k. erports och fons jumtiongsgebit sträcker fig i sanning wida utörfrwer de gränelinier, fom petitionene författare i fin awoghet ans fett fig kuna uppdraga, efter, säsom det beter, en en: Fel blick på kartan och en spatsergång utom fta: dens portar, hwarjemte de fötsafra, att Wisbp om: kringliggande trakt, dess export och Eonfumtions: gebiet, egentligen år en steril trakt (sid. 5 i det twid petitionen under Vitt. K. lagda, ar flertalet utaf petittonårerna genom bosfogade namnlistor eller fommus nasstämmoprotokoller utan refervationer erkända och uns derskrifna tryckta exemplaret.) Men om petitionstörfats taren i stället för en s. k. enkel (bwarmed troligen bör förstås en ensidig, partisk) blid, welat opartiskt begagna båda sina ögon, och om han, innan han inför E. K. M:t framträdde med sin stildring, welat bejwåra fig med något mer än en fpatfergång utom portarna, d. w. s. om ban welat underföfa de s. k. stade jordarna och landös församlingarnas ägor; få skulle han förutom, här fom annorstädes, befintliga sterila ställen, hafwa funnits äfwen bördiga och wäl skötta trakter. Ty hwad först ans går Wiebv pastorat (staden och def 2 landoförsamlingar), sa innehaller det nära på ett par tusen tunnland åfers jord, widpass 500 d:o ängsmark, samt 3000 d:o bättre deteematk, m. m. Om akerjordens beskaffenhet yttrar Förste Landtmätaren m. m. A Ajplund i i fin till Kal.