vas, tll Stor UCI olurat att UruSsaltlta varuct pa dvtta n ul18liga vedermäle; men då man likväl måste antaga, att den dekorerade af någon orsak gjort sig förtjent af att blifva ibogkommen med ett sådant ynnestbevis kan man icke heller underlåta att efterforska, huruvida några särdeles framstående egenskaper dertill gifvit anledning. Synnerligast gäller detta då en högre ordensgrad blifvit tilldelad någon embetsman, om hvilken allmänheten icke tillförene erfarit någonting. utvisande att han skulle i sitt fack besitta en mera än vanlig kapacitet. Hr General Gyllenram har blifvit utnämnd till Kommendör af Svärdsorden, och denna utnämning förutsätter således att hr Gyllenram skulle ega särdeles framstående förtjenster såsom militär; Insändaren måste dock bekänna sig vara okunnig om, hvaruti dessa förtjenster kunnat ådagaläggas. Att hr Gyllenram blef utsedd till Landshöfdingen Bildts efterträdare harstädes skedde af det antagliga skalet att han egde ett rättmätigt och välförtjent anseende inom Östergöthland såsom en stor ekonom och dito jordbrukare; men då Landshosdingebefattningen härstädes fortfarande anses böra vara förenad med chefskapet för Nationalbeväringen. så tillföll denna sednare befattning äfven br Gyllenram vid hans utnämning till Landshöfding, samt befordrades han kort derefter till General-major. Det kan icke förnekas, att General Gyllenram såsom Länets styresman varit och är särdeles omtänksam för befordrandet af nyttiga och ändamålsliga reformer i riktningen af provinsens framåtskridande och höjande till välmåga genom förslag till tidsenliga förbättringar i skogsbushållning, åkerbruk och näringar. Deremot bar ins. icke förmarkt. att militarvasendet härstädes fått åtnjuta någon synnerlig omvårdnad eller blifvit handlagut på ett sätt. som kunnat vinna allmänhetens förtroende och tillit till ändamålsenligheten af de förändringar som deruti blifvit vidtagne. Tvärtom! Man bar vareblifvit, att flera säregna och förunderliga steg i detta hänseende tagits, medelst ordres och contraordres, och af egenskap att icke vara tillfredsställande för någon; men det är heller icke allom beskärt, att ega sådana både militära och civila egenskaper, som meddela förmågan att med utmärkelse handhafva så vidtomfattande och så olika befattningar, som styrelsen öfver ett Län och chesskapet för en större militärstyrka, förenade taga i anspråk. Ins. vill dock derför icke betvifla att br General Gyllenram ju kan besitta andra militära förtjenster och dessa möjligtvis ganska stora; men vidkommande den nu ifrågavarande utnämningen, torde Kommendorsbandet af Wasa-orden hafva varit mera på sin plats. Eller månne de stränga mått och steg General Gyllenram vidtog emot polackarne på Klintehamn, då Öfversten Lapinski och bans lilla obeväpnade trupp der cernerades, kunna blifvit räknade såsom så stora militära meriter, att dessa ansetts böra belönas med Svärdsordens Kommendörsband? Vid utdelandet af Svärdsordens riddarstjerna fastnade denna på kaptenen Pl. Berglod; derom vore heller icke något att säga, då man vet, att denna stjerna faller efter tour och anciennitet inom kaptensgraden. om icke vid ou omnämnda tillfället Kaptenen och Majoren vid f. d. Stadsbataljonen C. P. Claassen blifvit förbigången. Att Majoren Claassen icke för tjenstefel eller andra förseelser är förbigången, tror ins. sig med vissbet känna; ty ett dygns arrest på eget rum, genom eti misstag ådömd af dåvarande Milbefälh. afl v. Hohenhausen samt af honom derefter erkandt. torde icke ens finnas uti straffjournalen antecknad och kan således icke beller hafva utgjort något skäl till förbigåendet. För öfrigt visar Major Claassens merit-förteckning, att han blef redan 1832 Sergeant vid Wisby Jägare-kompani, 1836 Sergeant vid Bevärings-artilleriet, 1837 Styckjunkare vid samma artilleri, 1839 utnämnd till Löjtnant vid Wisby Jägare-kampani, 1848 Kapten vid Wisby Inssanteri-kompani och 1838 Major vid Stadsbataljonen; att han 1836 tog sergeant-examen och 1837 Styckjunkare examen; att han 1839 genomgåtft graderna vid Depotkompaniet af Svea K. Art. Regemente och 1840 undergätt fullständig gradpasseringsexamen ; derjemte har ban bevistat alla årsmöten, hvaribland äfven 1854 års öfningsläger vid Wisby. Med anledning af omorganiseringen af Gotlands Nationalbeväring och Wisby borgerskaps afsägelse från rättigheten att välja Officerare. innehåller Kong! Brefvet d 8 Jan. 1861 bland annat följande försäkran: Och då, enligt hvad Rikets ständer hos Oss tillkännagifvit. Officerslönerna nu mera blifvit bragta till likhet vid Stadsoch landt-beväringen, vilja Wi härmed Wisby stads borgerskaps ifrågavarande, af Eder i underdånighet anmälda anhållan i Näder bifalla. med förklarande tillika, aw hädanefter Officerare af alla grader vid Wisby Stads-Beväring komma att antagas och befordras efter samma grunder som för officerare vid Landtbeväringen nu äro eller framdeles varda bestämda och föreskrifna, samt att nuvarande officerare vid Stadsbeväringen, hvar efefter sin grad, från innevarande års början, tilläggas de nya lönerne under de af Eder föreslagna och af dem antagna vilkor, dfvensom att officerare vid Stadsoch Landtbeväringen skola anses tillhöra samma corps Skälet för Major Claassens förbigående vid den nu skedda ordensutnämningen måste således hafva varit, att hr Claassen är en ibland de officerare, hvilka äro utnämnde dertill på grund af då existerande valrättigbeten; och enär br Mil.-Befälhafvaren, General Gyllenram eger rättighet att till sådane utmärkelser ingifva underdånigt förslag, så måste äfven antagas. att hr Generalen är af den åsigt, att desse officerare icke kunna ifrågakomma vid uppsättning af förstag till riddareutnämningar — Då likvist desse officerare qvarstå och, som ins, bar anledning förmoda fullkomligt uppfylla sina platser, kan svårligen en sådan åsigt försvaras med andra än partiella skäl Vidkommande kapten Berglods militära förtjenster, så är det icke ins:s mening att bärom ingå i någon undersökning, af skäl som touroch anciennitets-rullan angifver; likväl lärer det vara bra många år sedan br Berglod bevistade något möte. Men hr Berglod kan säga som Hågen yttrar till Henricht): På den Måde bliver jeg den samme som jeg var. — n — ) Uti tiolbergs Comedie: Uden Hoved og klale.