Weckoerevy. De första skotten hafwa nu werlats mid Eidern, ens ligt i Tiedags ingångna underrättelser. Kriget är fås ledes börjat i denna lilla wrå af Europa; — men hwar skall det sluta? Det har blifwit förbehållet åt de humpe ne tyskarne att tända krigslågan; men hwilka uppoffrins gar och lidanden skola ide alla de öfriga arma europeiska folken undergå, innan den blir släckt. Tyskarnes anfall på Danmark lifnar ett werkligt röfwa rtåg, ett wåldsdåd af allrawärsta fort, få nedrigt och i wår tid oförsynt, att det wäl förtjenar risas. Det år wäl sannt, att för när: warande hafwe wi ide mycket att frnkta af Ryssland; ty detta Ryssland har blottat en sådan iwaghet genom sitt öfwer ett års tid wanmäktiga försök att kufwa res volutionen i Polen, och detta sednare lands ihärdiga mots stånd och jolkets alltuppoffrande fosterlandekärlek och taps perhet har gjort detsamma förtjent af wår aktning. Dels tagandet för polackarnes dostra och förtwiflade kamp mot sina djupt afskydda förtryckare har hos hwarje fri nation öfwergått till den största beundran och wunnit allmän sympati. De måste oc, få wida ljuset skall winna fer get öfwer mörkret, förr eller senare lyckas att tillkämpa fig en rättmåtig frihet och såmedelst ännu en gång rädda Europa från ett barbariskt öfwerwåld. — Men i det karakterslösa tyska packet med dess furstemobb hafwe wi att frukta allt, för mängdens skull; ty icke är detta folk eljest just fruktanswärdt. Det wisade fig under Napoleon I:s krig. Han lockade den ena med löften och fördelar på den andres bekostnad, tilldess hela dad grosse Baterland låg för fäfot och icke mäktade resa fig, förr än Ryssland oh Swerge fom byket till hjeld. Det är ett folk af skräflande turnare och skrikhalsar, fom fättes ligen skulle afwisas med swansen mellan benen, om blott de stackars Jenserna i någon rimlig mån räckte till för att gifwa dem en wålbehöflig aga. Tänk, hwad det skulle blifwa för en fröjd för wåre Smålands Grenadierer eller Kronobergare att få piska dammet ur de tyska rockarne; ty andra wapen än käppar skulle wäl derwidlag näppe behöfwas. Finge ham felv komma med endast 20,000 af wåra bästa trupper och något af dito norska, så wille jag. wåga mycket, om ide de hundradetalstusen toskarne skulle twingas till skomflig afkön wid Dannewirke. Hwad som för närwarande torde blifwa tyskarnes kraftigaste bjelp, det är icke isen å Slien och Treene, utan Fredrik VII:s död od bristen på enthusiastisk tillit till den nye kongen. Boliwar.