underhållningsskyldigheten. Nu Har genom Rohnepetitsonen allmogen redan blifvit tillfrågad, och i 2:ne de södra distrikten tåminstone tror man fig meta att den förklarat fig will ig dertil. J bändelse de öfrige distrikten — åtminftone flertalet — bifallit frågan, och Läns-Styrelsen behagar tillstyrta densamma, samt widare Kongl. Maj:s nådiga sanction derå winnes, så, om widare saken med lefwande intresse och kraft full söljes, borde en inrättning tomma till ständ, fom påtagligen måste hafwa de mest wälgörande följder för Gotländska Landthamns-ssöfartens framtsda utweckling och betrggande. Tänker man siz att den tlandrade petitionen hade någon slags del i eller fan hafwa sörmått det minsta inwerta på frågan, så att derigenom ett ångmudderwert för Landthamnarna kunde tomma till stånd, få må petittonen gerna buru fom helst bedömmas. De invektiver, som kommit petitionärerne till del, lemna de helt och hållet åsido då ett rent cd) wälment syfte berättigat dem till helt andra omdömen; oc) hoppas man att Gotl. Tidning efter denna upplysning skall wara den sista fom oftunnar förkastelsedomen öfwer en handling, fom, om och i ilkhet med menskliga åtgöranden i allmänhet, bebäftad med brisler och) fel, ändå welat någonting godt och allmännottigt.