de afkastning, så att t. ex. den som då kunde anses hafwa å sin Myrlott lika hög årlig afkastning som för år ständigt i framtiden kunde af myren påräknas, befriades från deltagande, samt att de fom då hade ringa arfaft: ning och kunde anses genom utdikningen få fin jord förbättrad, borde dels taga i kostnaderne i förhållande till den förväntade, ständigt blifwande skörden. Att så wid tostnadsfördelningen borde tillgå, om rätt skulle ske, torde hwar och en finna wara grundadt i sakens natur och står äfwen tillsammans med Kongl. Förordningen den 30 Nov. 1841, där det stadgas, att foftnas den fördelas å den jord samfälldt fom genom wattenafledningen tillskyndas båtnad. Den jord fom ide tillskyndas-båtnad är således fri från all fofts nad, hwaraf åter följer att jord fom försämras borde få skadeersättning samt att kostnaden delades olika efter den större och mindre förbättring fom genom utdikningen wore att påräkna. Widare skulle till myr ide hafwa kommit att räknas annan jord än den fom i allmänhet eller i medeltal taget wore wattendränkt, således icke den mark fom endaft tillfälligt, wid någon gång inträffande hastig upplösning, öfwersilades. Arbets-directionen hade och insett nödwändigheten af de stipulationer, dels att ingen åtgärd för utdikningsarbetet måtte med giltighet och rätt till ers sättning företaga8 med mindre beslut derom jemte arbetskostnad blifwit mid behörigen utlyst sammanträde med Lottägarne där de fleste af dem bodde fattadt, dels och huru rösterna wid olika meningar bordt beräknas. Sådan stipulation hade för oss warit så mycket mera angelägen som det låg i wårt sanna intresse att sjeljwa eller med eget folk werkställa alt nös digt arbete, utan att för detta ändamål lega främmande folk, åtminstone icke för mer än öfwerskottet af Statslånet, efter afdrag, för kostnaden till wattenwerkens inlösen. Säkerligen hade och genom Arbets-directionend betänksamhet blifwit be: slutadt att Myrens odling genom bränning ide måtte ske mer än en gång, emedan Directionen, fom icke hade främmande intrefen att bewaka ensamt fästat fig mid landets och det allmännas wäl. Måhända kunde det wara nyttigt att bränning en gång werkställdes, derwid genom fösning borde bils das kullrige tegar, liksom å fast mark, med fine tegdiken. Tegarne insåddes derefter, icke med Timothö, fom på sätt bilagde betyg (Litt. A) gifwer wid handen, är olämpligt, utan med annan passande gräswext som för marken kunde wara egen. Myren sjelf har genom wissa derå frodigt wexande, såsom foder fördels aktiga, perenna grässorter, gifwit den klokaste anwisningen i detta hänseende. Stulle det få lyckats of att genom Statsanslag få passande skog å Myrs fältet planterad, få hade landet genom detta fält å 7 a 8000 Tunnl. fått sin skönaste naturliga prydnad, i förening med enskild och allmän högsta möjliga fördel, genom rika ffogås och foderprodukter. Om saken få föreslagits och behandlats skulle wi alla hafwa insett förs delen af att mangrannt gå med om företaget. Genom Bolagets tillgöranden blef allt deltagande, för oss omöjligt. Det wisste neml., tvi känna ef om med berärning, genast genom fin opåkallade kanal-gräfning, både Directionen och Förrättningsmännen owetande, samt jemwäl i strid med Förrättningsmännens plan, utom i flera andra hänseenden, fälla få till att wi nödwändigt skulle förlora allt förtroende till detta Bolag. Skulle wi nu, genom Bolagets få beskaffade öfwerrumplande fätt att gå till wåga, förlora wåra Myrlotter för det ytterst ringa wederlag fom för of kunde uppfomma efter den skedda låga taxeringen å myr och myrfoder men höga mwärdering å Mortimoth, få fan större orättwisa och intrång i äganderätten swårligen tänkas, utom wid sientlig invasion; — Och hafwa mi I mår bivdsamma ställning, och i befruttan att wåra Morparter wid framställning af fin fak lyckas att med jördöljande af alla fina begångne fel, blända med konstladt sken, anfett oss böra låta alla förenämnde mättlige förhållanden komma till Hr Landshöfdingens kännedom, under anhålllan det Hr Landshöfdingen, såsom landets Fader wille, efter tagen kännedom om såwäl mår fom wåra Motparters sak, sådan den werkligen är, söka, om ej genom bemedlande af förlikning, åtminstone medelst erforderlige upplysningars meddelande, leda detta ärende, fom i wiss måtto är en lifsfråga för Gottland, till sådan utgång fom bäst öfwerensstämmer med wårt och landets rätt och wål, samt om sådant icke skulle funna ske efter nuwarande Lag i bokstafwen, Hr Landshöfdingen med sitt inflytande wille erforderlig Lagförklaring bereda. Bland personer, fom hafwa både wilja och förmåga att opartiskt meddela upplysningar i denna sat, wåga wi nämna Fötrråttningomannen Hr Förste Landtmätaren Majoren och Riddaren Asplund, Hr Capitainen Kylander, Hr Landskammereraten och Riddaren Gardell och Hr Befallningsman Kolmodin m. fl. Wisby den 30 December 1858. A. P. Björkander Joh. Carlisson TH. Lill. Hammars för Martebo Socken. för Bro Socken. för Lokrumme Socken. Jacob Kinberg Carl Högberg J. OD. Löfwenberg för Lummalunda Socken. för Weskinde Socken. sör Stenkyrka Socken. (Asskrift) Litt. A. På derom framställd begäran af åtiskillige delägare uti den få kallade Martebomor, får undertecknad härmedelst meddela, att de tid efter annan, af mig werkställde odlingar i samma myr lemnat följande refultat: att äringen af Thimothe, det enda, fom med påräknande af någon fördel för det närvarande å myren fan odlas i medeltal efter 6 års beräkning för år utgjort, å den fastare landmarten circa 13 häck och å den lösare dvjorden en häck eler lass om 60 Visp. på Tunnlandet; att detta Thimothösoder i näring fan anses motswara, det från fastmarten bälften och det från dyjorden tredjedelen af lika avantitet här wanligen jötetommande Angseller Hårdwallshö; att, för aftasiningens bibehållande, myrjorden hwart 3 die år, medelst hackning och bränning samt dikesrensning, måne omodlas och att tostnaden derwid, 1 räfnad jordens återinsående med Thimothåfrö, uppgåt til omfring 37 Rdr 50 öre Rmt fö r et. ä i e den 2 ept. 1838. för Tunnlandet. Skäggs i Weskind Olaus Swebilius. Uti Possessionaten Olaus Smwebilii förefårnde betyg, i bwad angår morthimothfoders wärde i jemjörelse med hårdwallshö, instämma undertecknade, med tillägg att fodersorterne myrtimoth och wanligt myrfoder åto att anfe af ungefärligen lita wärde. Wisby den 25 Sept. 1858. Oo QQ Ön ss Q Rondel QC 8 Stare