histeriska museum, med hwilket de fornsaker, af hwilka föreningen genom gåfwa eller köp kunde komma i befitt ning, borde införlifwas. Deremot borde föreningen söka åstadkomma sockemvis upprättade förteckningar öfwer forne lemningar af alla slag och werla för dessa minneSmårkens ffydd och ward; samla bidrag till en ordbok öfver ffånemålet, sägner, sagor, underrättelser om allmogens sedwänjor, klädedrägt m. m., hiftoriska handlingar, upp: lysande för provinsens eller särskilta orters historia, samt i mån of tillgångar i tryck bekantgöra det fa lunda samlade. J provinsens förnämsta ssäder skulle filialkomiteer bildas. Föreningen beslöt ansluta sig till Kongl. Vitterhets, Diftories och Antiqwiters-akademien. — Amerika, fom skapat Monitors? och Torperdos, fortfar att wara uppfinningarnas land. En person i Newyork, m:r Sieves Gilbert, har uppfunnit ett nytt krigswapen, som wittnar om wacker uppfinningsförmåga och wid kritiska tillfällen kan bli af stor effekt. Wapnet är en kavallerisabel, hwars fäste innesluter en revolver för fer skott, med klingans spets sasom siatkorn. Ka: valleriet fan således både attackera och förswara sig med blanka wapnet och gifva eld utan att förslösa tid. Wap nets form skiljer sig obetydligt från den reglementerade sabelns, den är wacker och beqwäm och lämpar sig lika bra för exercisen som uti bataljen. Wapnet är heller icke tyngre än en wanlig sabel och bildar i ett enda stycke kavalleriets hela bewäpning. Glasmateriel. Mr Fitz Hugh Ludlow har på sin resa till Californien, emellan Utah och Humbordt Mountains, upptäckt en landsträcka af flera hundra qwas dratmils rymd, den meft ödsliga och hemska fom nägone fin of menniskor blifwit beträdd, bestående af fin sand blandad med alkali skolsyradt lali och natron på en underbädd af stenkol. Saledes alla materielerna för glastillwerkningen sammanförda på ett ställe och i me: derbörliga lJ proportioner blandade, för att läggas i de geln, och bränsle till på löpet att smälta dem med! lågra för den industrien mera gynnande förhållanden låta ide tänka fig, och då det är all anledning till att Atlantic: och Pacificjermvägarne komma att ledas till denna öden, torde det ocksa ide dröja länge förr än tu sentals glashyttor der uppstå, hwilka troligen komma att tillwerka väglag i tackor, för att såsom sådant spridas kring hela werlden, för att sedan på konsumtionsorterna omsmältas och gifwas wederbörlig form, i likhet med hwad fom nu sker med de flefta metaller. — Om Petroleum sfebern i Amerika skrifwes från Filadelfia: Newyork, Filadelfia och Boston äro i den lif: ligaste rörelse; man tänker blott på och talar om olja, och petroleum-febern hotar att i Hela landet bli epide misk. Och derpå är heller ide få mycket att undra. Till societetens Momma höra personer, fom nu lefwa i orientalisk yppighet efter att för tre, högst syra år sedan ha kämpat med hunger och elände och hwilkas årliga in: komster funna mäta fig med några af de förnämsta föp mansfurstarnes hela förmögenhet. När sädant folk i en handwändning bringat sig upp från fattigdom till en ofantlig förmögenhet — så resonerar allmänheten — hwarför skulle ide wi andra eckså söka göra det? Och man handlar Härefter. Hwarenda menniska gör mi af: färer i olja och i Newyork räknas för närwarande mer än 200 petroleum-bolag, i Filadelfia ännu flera. Pe troleumefällor, Petroleum utgifter, Petroleumsaftier — de utgöra ämnet för konversationen, och till och med det täcka könet debatterar chancerna för något nybilvadt olje bolag, eller lyssnar begärligt till de allra nyaste under rättelserna från Dil Creck. Gräshoppornas härjningar. Moniteur för den 13 Jan. meddelar från Senegal, att landet blifwit härjadt af ofantliga gräshopp swärmar, hwillas lite man ide fett i mannaminne. Åcke allenast buskwäxterna utan äfwen träden ha blifwit beröfwade fina blad och itynnerhet ha de produkter, af hwilka infödingarna lefwa, lidit. Af bomullsskörden, fom är ställd under admini: strationens kontroll, ha i flera prowinser tre femtedelar blifwit förstörda; i andra trakter finnes icke ett blad qwar på bomullsplantorna och de gröna kapslarne äro antingen afbitna eller swårt skadade. Från angfartyget Archimedes, fom låg för ankar på floden och på Mvils fet guvernören befann fig, war man den dag olyckan ffedde, d. 19 Nowember, wittne till ett egendomligt få despel. En sky of gräshoppor, som från wester till öster följde wenstra stranden af Senegal floden, dolde alldeles landet för de ombord warandes ögon, liksom om ett tjockt täcke warit upphängdt. Gräshopporna flögo med hastighet af omlring 14 swensk mil i timmen. Taget fortfor från morgonen ända till aftonen; men då den sky, fom man obserwerade mot wester wid solens ned