innan fort skadligt genom sitt inflytande; och detta isynnerhet i mindre samhällen, i hwilka sålunda snart sagdt knappast någon annan tanke än kotteriets kan göra sig gällande. — Man ma fritt bilda sällskaper och ordnar för att dansa, spela fort, göra focietets-fpeftaller, utweckla foppfofnings-ideer, m. m. men ingalunda för politiska ändamål, till hwilka allt städadt folk bör hafwa tillträde. Ty eljest, jemte nöjet att en tid wara samhällets allt i allom, utsätter sig kotteriet för wadan antingen att ans ses ensidigt och tjena egna fma-intregen, äfven då man ide menar det, eller, sasom allt enwälde, att, da man förbifett en del goda upplysningar utifrån, få bära ans swaret för allt det fom blifvit misslyckadt eller förgätet till samhällets bäfta, utan att få nagon tad för det goda man werkligen mättat uträtta, samt slutligen blottställer man sig för att uppwäcka en bitter opposition, fom mwijer ligen snart ordnar ett mot-fotteri, men hwilket da ater både oroar och splittrar fomhälls-frafterna. Med ett ord, kotteriet, d. w. s. i allmänna angelägenheter (man må un för öfrigt dermed wilja alldrig så wäl) har alltid med fig nagot af det onda, för hwiltet Thorild warnar, då han säger i sitt starka sprak: blotta skymten aj Parti ger en utsigt af oändlig Söndring och Förstörelse, att han anser allt slags Parti sasom den egentliga Motsatsen emot ett Stort Tänkesätt hos ett Folk och att det gudomliga är i Allmänna Föreningen: hwars brytande är allt Partis wäsende. — Wår tid, mindre än denne store Tänkares, älskar ej detta frimureri i of: fentliga ämnen, rådslående inom stängda dörrar, ty det utbildar oundwikligen ensidighet och egennytta.