Utrikes. Med Ielegraf. Hamburg den 28 Jan. London den 28. Engelska bladen uttrycka sin stora tillfredsställelse öfver kejsar Napoleons throntal, som kommer att föröka hans popularitet i England. Hamburg den 29 Jan. kl. 12 midd. Paris. För lagstiftande kammaren hafva blifvit framlagda noter af utrikesministern Thouvelen och andra handlingar, som visa att Frankrike erbjudit sina bona officia för att åstadkomma en försoning mellan påfven och Italien, men att påfven och hans Consilium bestämdt förkasta allt slags försoning eller vänlig öfverenskommelse. Hamburg den 31 Jan. Athen den 25 Jan. En folkdemonstration har egt rum till Canaris förmån. Miaulis minister är störtad; Canaris har bildat en ny ministör. Militären är under vapen, patruller genomtåg: gatorne. Hamburg den 3 Febr. Newyork den 21 Jan. De konfedererade hafva anfallit förbundstrupperna i Kentucky. De förra blefvo slagna och förlorade flera kanoner. Bland deras döde var en general. Newyork den 21 Jan. Ännu är ingen finansplan fastställd. Congressen har antagit inkomstbeskattningen och tullförhöjningarne, som beräknas gifva tillsammans 150 millioner. Richard Cobden har skrifvit till general Scott, att derest insurrectionen till April ej är kufvad, tvinga opinionen och fabriksintressen England att bryta blokaden af sydhamnarne. Ett i Chicago gängse rykte, att ett unions-krigsskepp har skjutit 12 skott på ett franskt krigsskepp, som sökt spränga Neworleans blokaden, förklaras ogrundadt. Molellan, som inkallats inför ett kongressutskott för att försvara sitt krigsföringssätt, har utlofvat rebellernas snara undergång. En häftig strid har förefallit vid Somerset: separatisterne angrepo, deras general Zollikofer dödades, unionisterna besatte deras positioner, kanoner och förråder togos. Separatisterne sägas hafva retirerat äfven från Manassas. Qvinnor och barn utvandra från Norfolk, som kommer att bombarderas af Burnsides flotta. Hamburg den 4 Febr., kl. 1 e. m. Morning Post (lord Palmerstons organ) säger, att Englands, Frankrikes och Spaniens förenade stridskrafter skola rycka fram mot hufvudstaden Mexiko och sedan uppmana Mexikos folk att utropa erkehertig Maximilian (kejsar Frans Josefs broder) till sin konung. Under tiden skola de hålla landet besatt.