Nyårsqvällen. Skizz af Pilgrimen. (Forts. fr. föreg. N:o). Nu Cornelia lilla, inföll Laura. Jag har intet att omtala, svarade hon med en blick och en röst, som återhöll hvarje besvärande fråga på de henne omgifvandes läppar. Nu måste väl jag deran, inföll Wollrath. yJag kan icke, som de tre lyckliga syskonen, hvilka nyss fägnat oss med episoder ur ett sällt och afundsvärdt lif, säga, att jag egt så många sköna stunder, att jag ej vet hvilken af dem jag vill föredraga: mina inskränka sig till en enda, hvilken som en oväntad himlagåfva tillskickades mig kort före min afresa från Småland; när jag nu tillägger, att jag vid fyllda 30 år egde min första verkligt sköna stund, så måste man medgifva, att jag just icke är något af lyckan bortskämdt barn, fortfor han, i det att läpparne krusade sig till ett ironiskt leende. Han gjorde ett uppehåll, hostade ett par gånger, och syntes tveka om han vidare skulle yttra sig; slutligen sade han: ,Jag vet, att mina familjförhållanden äro herrskapet redan till någon del bekanta; i motsatt fall skulle jag icke sjelf med ett enda ord vidröra dem ... Mannen, som kallas Sverges störste skald, har sagt: ,de barndomsminnen äro rosengårdar i ädla sinnen. Om mitt sinne är ädelt eller icke, tillkommer ej mig att afgöra, men