Väderleksspådom för år 1861. Innan man anförer något rörande det ingångna årets väderlek, torde det vara nödigt att först redogöra för fjor-årets spådom och se till huru den tagit sig ut. Den lydde som följer: Vintern ombytlig, närmande sig blid; våren mest kylig och något regnig med ofta nattfrost och stundom blåst; sommaren varm med vexelvis klart och torrt väder samt mulet och regn; hösten kylig och regnig, snöslask i Nov. och Dec., samt sumpig Julhelg med dimmig luft; sydvestvinden rådande, och, då den ändrar sig, uppkommer vanligen storm; grödan gifver något mer än medelmåttig afkastning, och fiskerierna litet under medelmäåttanvDenna spådom, i hvad vintern angår, var tämligen felaktig; ty från början till den 22 Januari var vintern för det mesta blid, men blef sedan kall och snöig, ehuru någon gång afbruten af litet tö, och slädföret räckte ända till den 24 Mars. Våren, sommaren och hösten fogade sig nära efter spådomen; endast afvikande deruti att sommarens sednare hälft var mera regnig än torr, och hösten oftare blid, samt väderleken i December alldeles motsatt den förespådda; hvilket bekräftar den gamla regeln att vvinden åstadkommer stundom afvikelser i väderleken?. Sydvestvinden var rådande under året; dock uppkom icke alltid storm när den ändrade sig. Grödan och fisket slog in så till vida, att den förra blef mycket mer än medelmåttig, man kan säga god. Man finner af allt detta, att spådomen varit dels sann och dels osann, men så är ju förhållandet med alla spådomar; dock måste medgifvas, att, om Babinets förutsägelser här vid lag satts å sido, hade summariska sammandraget af de gamla märkena må hända blifvit mera öfverensstämmande med det som inträffat. Så är då redogjort för gamla året; och nu må uppmärksamheten vända sig till följande för nya året 1861 gällande omständigheter. 1. Nittonårsberäkningen (1842 års väderlek) förespår: slädföre från den 5 till den 18 Januari, från den 2 till den 10 Februari, från den 5 till den 10 Mars och från den 21 till den 30 November. — Under Januari: vinden håller sig åt sydliga sidan, men är nordlig vid Trettondagstiden; luften mest mulen och kall, med litet snö ibland; men klart den 2 och 8, strömoln den 26, tö den 16—20 och 29, yrväder den 6, regn den 20 och storm den 22. — Februari: för det mesta sydliga vindar och mulen himmel; kallt och tö omvexlar; klart med tö några dagar i medlet af månaden, blåst den 19, snö den 2, 26 och 28, samt regn den 12—14. — Mars: V vind mest, men deremellan 0, NO och So; mulet och halfklart ömsom, tö och lindrig köld om hvartanat, solen verkar starkt ibland; storm den 1, 26 och 27, snö den 5, 6 och 23, samt regn den 9, 12, 18, 19, 26, 29 och 31. — April: N vind och mest strömoln; dock, i början af månaden, mulet ibland med stundom regn och snöslask; ofta nattfroster; snö den 2, 8 och 15; storm den 8, 15 och 28; något varmt om dagarna under månadens sednare hälft. — Maj: ombytliga vindar och väderlek; dels klart och — U