Inrikes. Calmar. Om det särdeles vackra och storartade sätt, hvarpå man i Kalmar arbetat och ännu arbetar på stadens försköning, samt huru dervid både enskildt och allmänt nit samverkar för detta ändamål, läses i Kalmar-Posten följande: Af utskänkningsbolagets vinst hade under sistförflutna år öfver 5000 R:dr blifvit använda till stadens förskönande medelst fästningsvallarnes utjemnande och plantering. Mera än hälften af det, som i detta afseende kan göras, är också nära fullbordadt, och stadens största och vackraste vallar äro redan förvandlade till trefliga promenader, som redan flitigt begagnades. Bolaget lemnade nästan hela sin andel af sista årets behållna vinst åt Sällskapet Dryaden, för att göra det möjligt för Sällskapet, att äfven i år fortsätta sina arbeten och under en kommande -möjl. torr sommar medelst vattning underhålla de nya planteringarne. Vi veta att vi uttrycka allas opinion, då vi frambära en aktningsfull tacksägelse för denna bolagets frikostighet. Få torde ock de arbeten vara, som med så allmänt intresse omfattas, och som så förtjenar ett dylikt deltagande. Man gör en lustgård, som blir allas, den fattiges lika mycket som den rikes. Dess läge är sådant att den ej kan serskildt inkräktas af någon samhällsklass. Den kan ej lemna utrymme för några värdshus, hvilkas skrålande kunder med sin högljuddhet störa andras Ingna trefnad, ej skydd åt sådana grupper, som helst undandraga sig offentligheten. Men den lemnar redan nu frisk luft åt alla, och lofvar att i en framtid gifva behöflig skugga åt lustvandraren. De penningar, som härför blifvit utgifna, kunna lika litet kallas bortkastade, som hvarje annan penning, hvilken blifvit använd till beredande af snygghet och trefnad; och att för dylika ändamål utgifna penningar äro väl använda, börjar alltmer inses. Derföre nedbryter man öfverallt i större städer gamla osnygga rucklen, utvidgar trånga, mörka gator, anlägger luftiga torg, planteringar 0. 8. v. emedan man vet att råhetens laster ej trifvas, der himlens sol och frisk luft herrska, och att man säkrare och derföre ock billigare bekrigar det onda, när man upplyser folket och för det gör lifvet gladt och trefligt, än när man blott straffar en brottslighet, som man ej gjort sig mödan att förekomma. Nog veta vi att man kan vara brottslig och lida nöd i den trefligaste omgifning och det snyggaste hus; men vi veta ock att menniskan i allmänhet blir hvarken så brottslig eller så fattig, då hon är van vid ordning och renlighet, som då hon är van vid motsatsen. Af sin vinstandel har bolaget skänkt sällskapet Dryaden sammanlagdt 9,000 R:dr, hvartill komma 1,400 R:dr, som utskänkningsbolagets Direktion lemnat Dryaden af de medel, hvilka, inbesparade derigenom att den nu af 3 personer bestående Direktionen sköter samma befattningar som först bestriddes af 6 personer, Direktionen efter eget skön får använda till för samhället gagneliga företag. Utskänkningsbolaget har således med mer än 10,000 R:dr R:mt bidragit till åstadkommandet af de herrliga anläggningar och planteringar, hvilka de sista svåra åren åt en mängd arbetslösa beredt en välkommen arbetsförtjenst och hvilka, tillbörligt vårdade, i en framtid skola göra Kalmar till en af rikets vackraste städer. Lägg härtill den opåräknade inkomst af 19,500 R:dr R:mt, stadskassan under de sista 5 åren erhållit, och äfven den, som icke kan eller vill inse det myckna goda utskänkningsbolaget i andra riktningar verkat, skall dock sakerligen nödgas erkänna att bolagets verksamhet varit för samhället i hög grad gagnande och lyckosam. Hurn storartade och kostsamma arbeten sällskapet Dryaden under sin treåriga tillvaro utfort inses deraf, att sällskapets utgifter med slutet af sistl. år uppgingo till omkring 16,000 R:dr R:mt. Till bestridande af dessa stora utgifter hade härvarande Sparbank bidragit med 1,500 R:dr R:mt och utskänkningsbolaget med cirka 8,000 R:dr s. m. Resten hade åstadkommits med sällskapets årsinkomster samt frivilliga bidrag. Mild vinter. I Svenska Tidningen läses följande: En äldre man, uttröttad vid det tanklöst upprepade pratet om fordna tiders alltid stränga vintrar, begär att i Svenska Tidningen finna rum för nedanstående uppgifter om förhållandet för i år jemt 80 år sedan. De äro grundade på anteckningar uti interfolierade almanachor, som uppvisats för redaktionen. Anteckningarna äro gjorda af en prestman, som vistades i Ihrsta, 1 mil från Westerås. A —L LL