1040 KIA ÖbII MOTSUBGG. vi ÅULULSIIVA nurur följ pten Schmidts afrättande af carlistecna upphetsade den allmänna meningen i Tyskland emot dessa, och regeringen var, så att säga, nödsakad att da sig till Frankrike, som beskyllades för hän att intaga en vänskaplig hållning mot carlisterna. Den 21 juli hade furst Hohenlohe, tyska sändebudet i Paris, en sammankomst med franske utrikesminiDecazes. Den var af alldeles enskild natur afvck ej ett ögonblick ifrån den ömsesidiga, skaplighet, som tvenne män, hvilka båda vilja föra en brydsam sak till ett tillfredsställande resultat, bruka visa emot hvarandra. Samtalet afslöts derför på ett för båda parterna mycket behagligt sätt. Emellertid blef harmen inom Tyskland allt större och större, och man tycktes vilja fordra upprättelse för den mot en tysk undersåte begångna törbrytelsen. Den 26 juli hade tyska sändebudet derpå ett nytt samtal med franske utrikesministern. u dot var förtroligt, hade det likväl icke en så fullständigt euskild eller personlig kar som det första. Sändebudet uttalade i mera ig ton, att Tyskland, eburu det var fast beatt ej bringa sitt goda förhållande till Franki någon fara, likväl icke kunde hvarken i sitt er mensklighetens intresse tillåta, att de af a besatta provinserna voro skådeplatsen hörda grymheter. land var — sade ban — fast beslutet att ärma Frankrikes exempel af 1870, då utet af en tysk prins till spansk konung blef förevänningen till ett krig, men det hoppades, att Frankrike skulle vidtaga de nödiga åtgärderna för att carlisterna icke skulle känna sig uppmuntrade af det skenbara understöd, de erhöllo från Frankrike. Om den franska regeringen icke ville eller kunde uppfylla detta hopp, skulle Tyskland vara nödsakadt att tillgripa diplomatiska åtgärder, och det förbehöll sig i alla fall rätt att skicka en flotta till spanska kusten för att antingen hindra tillförsel till carlisterna eller fordra upprättelse för mordet på en af dess undersåter. Såsom man finner, undvek Tyskland i detta officiosa? samtal allt, hvad som kunde hatva ett förmätet eller pockande utseende. Det förklarade på förband, att det icke ville sätta det vänskapliga förhållandet mellan de båda nationerna i fara; det erinrade om Frankrikes olyckliga ömtålighet är 1870, men endast för att tillägga, att det icke ville efterlikna dess exempel; det fordrade intet, utan endast uttryckte ett hopp. Det var dessutom äfven artighet att förklara för franska regeringen, att det förbehöll sig rätt att skicka en flotta icke till den franska, utan till den spanska kusten, hvilket franska regeringen naturligtvis icke hade någon rättighet att törbjuda. Följande dagen underrättade franske ministern, som lemnat tyska sändebudet alla de upplysningar, hvilka kunde tillfredsställa tyska regeringen, furst Hohenlohe om, att han efter den sorgfälligaste pröfning icke fann något hotande i hans meddelande. Det tyska sändebudet hade för öfrigt genom samtalet kommit till den öfvertygelsen att, äfven om Frankrike icke vore hugadt att taga initiativet genom spanska regeringens erkännande, detta icke kunde hindra de öfriga europeiska makterna från att göra det, i händelse de kunde bli eniga derom. Franska regeringen hade kommit till den öfvertygelsen, att Span hvarken begärt eller önskade någon inblandning rån tysk sida i de mellan Frankrike och Spanien sväfvande frågorna, och att en sådan inblandning sannolikt icke skulle väcka den spanska nationalstoltheten. Köln. Zeit. af d. 28 juli återgat ett rykte om samtalet den 26, och fastän det väckte uppmärksamhet, kunde det likväl icke ställa det intryck, som förhandlingarne gjort, i en falsk dager. Man hade allt skäl att hoppas, det saken skulle förblifva sådan den då var. Men på morgonen den 3 aug. meddelade en spansk telegrafbyrå sin franske korrespondent en alldeles falsk och hotande note. Franska regeringen begagnade sig af sin rätt, konfiskerade den och hindrade dess offentliggörande, men kunde ej hindra att den fick offentlighet i utlandet. Den 4;de på aftoven fick man veta, att noten meddelats engelska pressen och väckt stor uppståndelse. Lyckligtvis vederlades den genast från BerIn, och dess enda verkning var, att den, besynnerligt nog, väckte panik på franska börsen, fastän man der icke kände dess ordalydelse, Hvarifrån denna note kommit, och hvad som är orsaken till denna skamlösa manöver, det är ej godt att säga. Tyska regeringen förvånades öfver aut se sina anmärkningar på detta sätt travesterade och beskyllas för att hafva intagit en hotande och pockande hållning, hvilket den (åtminstone skenbarligen) sökt undvika. Franska regeringen visade äfvenledes, genom att konfiskera noten, huru skadlig den skulle vara för desss intressen, dess värdighet och lugn. Det skulle vara oklokt att anställa gissningar om, hvarifrån noten kommit. Det är tillräckligt att veta, att tvenne regeringar, hvilka äro i densamma särdeles intresserade, tillbakavisat den med en harm, som utan tvifvel skall delas af den allmänna meningen i Europa. Eno at de första dagarne väntas en note från franska utrikesministern Decazes, hvilken skall förklara franska regeringens hållning till Spanien, och man boppas i allmänhet, att saken dermed skall vara slut. Tillståndet i sjelfva Madrid. synes, af alla tecken att döma, vara högligen boklagansvärdt och ingifver föga hopp om den nuvarande regeringens motstånds-krast. I ett bref derifrån omtalas, att hotande tecken till en nära förestående kris visa sig; och rykten gå om ändringar i ministeren, hvars vanmakt är uppenbar. Härtill kommer, att den sinansiela ställningen blir med hvarje dag allt brydsammare, rentes ha fallit och falla dagligen och stå nu i 10, och utskrifningen af de nyligen inkallade 125,000 soldatar leda till oroligheter i vissa provinser. 1 detta virrvarr riktas allas blickar på det radikalt-republikanska partiet, som uppstält ett blags försoningsprogram och vill grunda republiken med tillbjelp af alla liberala och konbervativa partier. Monarkisterna i Spanien ona lika litet som de i Frankrike grunda t. Hvad den nämnda utskrifningen af ligaro 125,000 man beträffar, tror man, störeta delen af densamma skall öfvergå carlisterna, kortligen att denna åtgärd skall a regeringen flera fiender än vänner. Det ew vigtigt dekret, enligt hvilket en komit skall tillsättas, som skall undersöka mojlighoten af att genomdrifva dekretet af d. 26 juni, enligt hvilket ministören bemyndigas att ingå en ölverenskommelao med innehafvarne. af spanska statspapper om en reduktion af rentes. Det är således ett slags bankrutt som förberedes, men den har varit förutsedd och är cundviklig. Hela svårigheten ligger endast i att utreda, huru mycket innehatvarne skola offra, för att komma i besittningen af en del ar sin fordran. Carlisterna hafva fått en ny vapensändning, neml. 6,000 remingtonsgevär. Franska ikon har tagit i beslag nära 5,000 carliiela bladet af d. 29 juli har offentliggjort sm O— 25-— CUSUO S IM — — — f —