1873 lemnade i behållning 1, 128.381 kr. Deremot har allmänna diskonten gitvit 17,000 kr. mindre eller 235,875 kr. och sllialbankerna 56 000 kr. mindre eller 41,032 kr. De af hypoteksbanken öfvertagna sastighetslänen samt obligationerna hafva lemnat resp. 202 548 och 464, 878 kr., hvilka summor föga skilja sig från förra årets. Men ätven utgifterna hafva minskats med omkr. 20,000 kr. egentligen derigenom, att afskrifningar och förluster upptagas till icke fullt 6000 kr, men är 1872 till nära 92,000 kronor; deraf myntskatt a inkomna silfveroch guldplanisar, för 42,468 kr., hvilken post icke förekommer 1873. Den egentliga aflöningsstaten har jemväl minskats med omkring 15,000 kr., och uppgår till nära 262,000 kr., men i stället har pensionsstaten ökats med nära 30,000 kr., uppgående nu till 77,540 kr. Extra arvoden hafva minskats med omkring 15,000 kr., hvaraf öfver 13,000 kr. belöpa sig på sedelutgifning af de mindre valörerna. . Vid 1873 års slut utgjorde bankens tillgångar och fordringar utöfver skulderna 31,242,045 kr., hvaraf grundfond 25 millioner, reservfond 3,523,861 kr. och resten 2 718,184 kr. reserverade medel till framtida förfogande. De förnämsta posterna äro: metallisk kassa 29,352,772 kr., andra valutor, hvarå sedelutgifning får grundas 11,552.742 kr., oremitterade vexlar i utländskt myntslag 8,779,405 kr., svenska statspapper och obligationer 7,175,829 kr. (hvaraf endast något öfver 23 mill. i svenskt mynt) och utländska statspapper 3565,957 kr. Förra äret upptogs dessa papper till 1,448 266 kr. och hafva säledes under 1873 ökats med 2,118,000 kr., hvaraf omkring 1, 153 000 i engelska consols och 965000 kr. i ryska och ungerska papper. Rörande lämpligheten ar ett sådant val kunna meningarne vara olika. Utelöpande sedlar upptagas till 44,725,616 kr., depositionsmedel till 9,178.207 kr. och uppoch afskrifningsmedel till 11,981,718 kr. — medan de två Senare posterna 1872 voro blott resp. 6,338,078 och 3,595,204 kr. Då dertill läggas utelöpande postvexlar, finner man, att hela den s. k. sedelstocken var d. 31 dec. 67,172,363 kr. eller vid pass 10,850,000 kr. större än vid samma tid 1872. Förrådet af ädla metaller hade från den ena till den andra tidpunkten ökats med 6.479,915 kr. och behållningen hos fLen handelshus och bankinrättningar med kr. 692.879. I metalliska kassan ingingo 115,000 st. 20-kronor, 241175 sovereigns och tillsammans guld för 14,915,798 kr. Dessutom kan banken i guld disponera sin behållving hos utländska firmor, de utländska fondpapperen och numera öfver 5 millioner af de svenska statspapperen och obligationerna. Ilela återstoden al dessa har åtminstone kurs på den inhemska marknaden, sedan riksgäldskontoreis gamla krigslån blifvit enligt förra riksdagens beslut till fullo betaldt. Anmärkas bör, att af de till riksbankens huvudoch afdelningskontor lemnade förlag 36,200,000 kr. voro 163 mill obegagnade, men förra året endast något öfver 5,200,000 Er. Landtbruksakademien hade i måndags sin vanliga månadssammankomst, för hvilken Dagbladet lemnar följande redogörelse: Till en början invaldes som utländske ledamöter : professorn vid sacult des sciences i Paris L. Grandeau, föreståndaren tör agrikulturkemiska försöksstationen vid Weende W. Henneberg, professorn i agrikulturkemi vid landtbruksinstitutet i Leipzig W. knop, professorn i växtfysiologi samt föreståndaren för naturvetenskapsmuseet i Paris Georges Ville, professorn vid universitetet i Wurrzbarg Rudolf Wagner och prosessorn i agriknitarkemi vid Jandtbruksoch forstakademien i Hohenheim Emil von Wolff. Derefter höllos föredrag af professorerna N. J. Andersson och O. Torell samt agronomen A. Carlqvist. Den förstnämnde af dessa lemnade en historik öfver den botaniska vetenskapens utveckling under senare tid och fäste sig dervid isynnerhet vid de i Tyskland upprättade fysiologisk-anatomiska försöksanstalterna, för hvilka ban ämnat redogöra, men inskränkte sig nu af förekomna anleduingar att lemna en kort, men intressant skildring af en af de parasitväxter, rågbrandssvamp, som åstadkomma så stora skador på rågen, och meddelade dervid upplysaing om denna svamparts groning, utveckling och befruktning. Prof. A. öfrerlemnade efter föredragets elut till akademien afbildningar af åtskilliga af våra kniturväxter. IIr Torells anförande innefattade hufvudsakligen redogörelse för de resultat, till hvilka prof. Nordenskiöld kommit vid undersökningen af en i Skåne funnen stuff med fosforithaltiga aflagringar, och hr Carlqvist meddelade en underrättelse om de åtgärder, som vidtagits för torrläggning af vattensjuka trakter inom Upsala län. Derpå följde en ganska liflig och underhållande öfverläggning om den fråga, som var bestämd till hesvarande under dagens sammankomst, hvilken fråga hade följande lydelse: Hvilka åtgärder böra från jordbrukarnes sida ifrågakomma för att till största fördel tillgodogöra sig de anordningar, som redan äro af K. M:t och riksdagen samt enskilda sällskap vidtagne för bästafvelns uppbjelpande i riket? Den förste tal. i ordningen, frih. Oscar Akerhielm, hvilken väckt frågan, sammanfattade sitt anförande i följande förslag: att genom k. landtbruksakademiens försorg hippologisk kunskap sprides bland landets jordbrukare, att en stam af goda moderston beredes genom korsning af våra nu varande hästar med Ardennerhingstar och att derefter till dessa moderston användes af det fullblod, som står landtbrukaren till buds i statens stuterier och hos enskilda föreningar för att derigenom slutligen frambringa balfblodshästen. Tal. framhöll i synnerhet vigten af att använda hingstar af äkta fullblodsrace, hvilken i uthållighet och styrka öfverträffade alla andra hästracer, och utan hvilken ingen hästförädling i egentlig mening kunde ega rum, Äfven den derpå följande talaren, generalmajoren g:efve Björnsijerna, satte sallbiodsracen ganska högt och framhöll, att hästafveln i hvarje land alltid stode i förhållande ill den omsorg, som egnades åt densamma. T hvarje race, som blifvit genom fullblod förädlad, måste id efter annan förnyas genom parning med dylikt plod, så vida den ej snart nog skulle förlora sina soda egenskaper. Fullblodehästen egde nämligen just sådana egenskaper, som erfordras för att frambringa en god häst: han vore stark och uthållig och desegrade vid kapplöpning hvarje annan, i synnerhet Å snart det vore fråga om längre afstånd. Tal. hade med egna ögon under sitt vistande i Ryssland ett en täflan mellan en snabb kossackhäst och en cavalleritjensthäst af fullblodsrace, och ehuru den örre i början tog försprånget, blef han dock, innan nålet hanns, långt efter. För å2stadkommande af goda eskällare ansåg tal. såsom särdeles lämpligt billandet af afvelsföreningar efter preussiska exempel ch framhöll, hvad regeringen gjort för ästadkomnande af goda moderston, nämligen införandet af remierivgssystemet. Tal. slutade med att rekomnendera dylika föreningar, som i Preussen inrättats, fvensom sådana hvilka hade tiil ändamål införanet af fullblodshästar, samt ansåg såsom till ända——— — — ——— PM tom MH — MM M Mo HM sk IM oh få pt — pp A EEE NANA —