Flack öppnade dörren och steg in, lady Chetwynd följde tyst efter. En brasa brann derinne och thekitteln stod på kaminen. Ett rundt bord var framsatt i midten af rummet och en sup uppdukad på detta bord. Mrs Crowl hade just satt sig till bords. Hon såg upp då Flack inträdde, men blef ej genast varse den gestalt som följde efter honom. — Jag trodde ej att ni skulle komma hit i qväll, Flack. Ni var borta förliden natt, sade hon. — Jag skulle ej ha kommit tillbaka nu heller, om jag ej råkat ut för ett litet äfventyr, svarade Flack. Jag har funnit någon. Gissa hvem. — Icke miss Gwynn, förmodar jag? — Jo, miss Gwynn. Han steg åt sidan, och Bernice blef fullt synlig. Mrs Crowl sprang upp med ett glädjerop. Hon rusade fram till Bernice och omfamnade henne med en ifver, som nästan beröfvade henne andan. Bernice sökte frigöra sig från famntaget, i det en känsla af stark vedervilja uppstod hos henne. Hon försökte att qväfva denna känsla och vera tacksam för det varma mottagandet, då hon slutligen kommit lös ur qvinnans starka armar. — Bitt nu här, sade mrs Crowl och sköt fram en länstol. Ni ser trött ut, miss Gwynn. — Tag af henne hatten och gif henne en kopp the, sade Flack. Ser ni ej, att hon är hungrig och uttröttad? Mrs Crowi tog af Bernice hatten och slog i en kopp varmt, starkt th åt henne. Marquisinnan drack begärligt och kände snart en behaglig värma sprida sig i hela kroppssystemet. Föga talades förrän lady Chetwynd ätit och druckit, då en skymt af färg återkom på hennes kinder och den vanliga glansen i de bruna ögonen. i