Vid samma diner voderlade Bismarck äfven alla rykten om kejsarens dåliga helaotillstånd. Den gamle monarken är tvärtom numera ganska kry och frisk. Kejsaren af Österrike har till sin ministerpresident, furst Auersperg, utfärdat en handskrifvelse, hvari han uttalar sin tillfredsställelse öfver regeringens åtgärder till bekämpande af den nöd, som visar sig inom vissa delar af landet. Skrifvelsen framhåller: Om det än blott är enskilda städer och landsdelar, hvilka genom en öfvergående stiltje i handeln och näringarne, genom missväxt eller epidemier svårare träffats, så ligger det likväl kejsaren om hjertat att uppbjuda allt för att bereda de tryckta folkklasserna all möjlig lindring. Kejsaren önskar isynr erhet, att ögonmärket må riktas derpå, att de i offentligt eller nationalekonomiskt intresse nödvändiga byggnadsarbetena främjas och att derigenom förtjenst beredes arbete och yrken. Kejsaren är öfvertygad om, att regeringens sträfvanden i idenna riktning skola finna kraftig medverkan äfven från representationerna och kommunerna. Mivisteren uppmanas att i enlighet härmed fatta sina beslut. Denna skrifvelse bekräftar, hvad vi förut nämnt, att ställningen i Österrike är ytterst bekymmersam och kräfver äfven de kraftigaste åtgärder från regeringens. sida. Hvart den stora krisen i Österrike, hvilken ej blott är en börskris, utan en verklig kris för handel och näringar, skall slutligt leda, är omöjligt att förutse, icke heller om den skall kunna inskränkas inom Osterrikes eget område; men visst är, att den har en verkligt hotande fysiognomi. Dystra skildringar kunna derför snarast väntas från dessa trakter.