distrikterna Ull samma pris S0H I fÅlldt 101 öfrigt. — The, chokolad, kryddor af olika slag, tullen fördubblad. — Tändstickor, ask eller paket om 50 st, 112 cent., vaxstickor 5 cent. — Vin och eider, cirkulationsskatten fördubblad. — Öl, tillverkvingsafgiften höjd till 3 fres 60 pr hectolitre. Regeringen hoppas att vinna omkring 80 millioner genom surtaxan på kolonialvaror, 97 millioner gevom de nya inregistreringsoch stämpelafgifterna, 4 millioner på jagtlicenserna, 17 millioner på vin-cirkulationsafgiften (d. v. 8 den afgift som erlägges af producenten för att få föra sitt vin till afsalu utom den kanton hvari han sjelf bor), 20 millioner på tobaksskatten, 22 millioner på posten, 10 millioner på tändstickorna, 10 millioner på papperet samt 112 million på spelkorten, tillsammans 324 2 millioner francs. Men man befinner sig ännu långtifrån de 600 millioner, som äro nödvändiga för att betäcka statsbristen och åstadkomma jemnvigten i budgeten, och det är nu fråga om huru man skall kunna fylla denna brist. Det saknas ingalunda förslag i denna riktning, och likasom under kriget alla uppfinnare riktade bela sin tankekraft på att kunna framställa nya och kraftigare förstörelseverktyg, så tyckas de nu ha koncentrerat sin verksamhet på att finna nya beskattningstitlar. Nationalförsamlingens finansutskott och regeringen, representerad både at Thiers och finansministern, äro icke öfverens, och mot den senares förslag har den förra framlagt ett kontraförslag. Det enda, hvari man ötverensstämmer, är en indragning af omkring 40 millioner på embetsmännens löner i ministererna, på kostnaderna för uppbördsvåsendet. Men det, hvaruti man skiljer sig, är att veta om man skall, enligt finansministerns åsigt, belägga väfnader och råämnen för industrien med en införseltull ad valorem af 10 till 20 4, hvilken kan beräknas till 180 millioner, eller, enligt kommissionens, dels ytterligare förhöja åtskilliga af de ofvanstående taxorna, dels — och det är detta som är hufvudsaken — införa en generel importtull at blott 3 samt en inkomstskatt. Importtullen beräknas komma att inbringa 50 och inkomstskatten 80 millioner fres, hvarigenom samt med tillägg af förböjningar i surtaxan man skulle öka inkomstbudgeten med ytterligare 170 2 millioner fros. — Kommissionen anmärker, som det synes med full rätta, emot hr Thiers och Poyer Quertiers protektionistiska idåer, att enda medlet att bofria Frankrike från dess skulder är att öka produktionen och fördubbla den industriela verksamheten samt afsätta i utlandet en allt större och större mängd af franska varor, men att denna utvidgning motverkas genom fördyrandet af råvarorna som måste gifva de utländska konkurrenterna en fördel på Frankrikes bekostnad. Michel Chevalier har med sin vanliga klarhet visat förderfligheten af finansministerns protektionistiska princip. Om ni har, säger han, i er industri ett kapital af en million och om ni behöfver ytterligare 100,000 fros för att betala edra råmaterialiers förhöjda pris, så är ni nödsakad att förminska er produktion med 110. Men med denna förminskade produktion följer en förhöjning i omkostnaderna för hvarje särskild artikel. Lägg härtill den tid som förloras i tullen och alla de obehag, som skola bli en följd af tvistigheter om tullafgiftens belopp, ty man kan vara öfvertygad om att i detta hänseende många kinkiga frågor skola uppstå. Vill man hafva någon billighet, är det omöjligt att belägga t. ex. alla slags ull med samma afgift, eller ännu mera alla slags silke, hvars värde är så olika. Man skall således få ändlösa debatter med tulltjenstemännen om den kategori, hvartill importerade varor böra hänföras. Följden af det ena och det andra blir att den franska industriidkaren på detta sätt befinner sig i en missgynnande ställning gentemot utländningen, som är hans medtäflare på verldsmarknaden, För att emellertid med den ena handen gifva honom åter hvad hon med den andra tager ifrån honom, har regeringen i sitt förslag infört det gamla systemet af drawback, d. v. s. en ungefärlig restitution vid den färdiga produktens exporterande af den tullafgift som erlagts för råvaran vid dess importerande. Från flera synpunkter är emellertid detta system numera allmänt utdömdt. — Så står frågan härom, och man har sannolikt att vänta mycket häftiga strider derom då församlingen efter sin prorogation åter sammanträder. Detsamma blir utan tvifvel förbållandet med förslaget om införandet af en inkomstskatt, som framlagts af kommissionen, men hvartill regeringen är en ifrig motståndare. Kommissionen föreslår att endast de, hvilkas inkomst understiger 1500 fros, skola vara befriade från denna skatt. Klassifikationen af inkomsttitlarne synes vara hemtad från den engelska lagen och indelas den i fyra afdelningar: A. Sådana som bestå i transka eller engelska börsvalutor, såsom kuponger, aktier, obligationer o. s. v. utom den franska konsoliderade räntan och öfriga franska statspapper. Skatten å dessa skulle vara 3 . B. Pensioner och löner af alla slag, 2 4. C. Intressen af hypoteker och andra fordringar, räntor som utbetalas af enskilda 0. 8. v., 3 If. . D. Nettobehållningen på all slags industriel, kommersiel eller annan verksamhet (inberäknadt de s. k. professiens liberales, såsom läkare-, advokat-, artistyrket o. s. v.), 3 . AWO. 1—e--n 222