Article Image
Ärade herrar! Då jag i Mars månad d. å. för första gången helsade eder, hade kriget vållat dröjsmål och afprott i förarbetena för den regelbundna lagstiftningen. Eder verksamhet måste företrädesvis tagas i anspråk för de frågor, som omedelbart härflöto ur Tysklands nya gestaltning. Nu skall ordnandet af rikets hnshållning vara eder hufvudsakligaste uppift. Det gäller att genom användning af en del af de medel, för hvilka vi ha frawgångarne under kriet att tacka, lätta de särskilda förbundsstaterna från e förskott, som de hittills måst lemna för rikets ändamål, och att på denna väg ernå ett normalt förhållande mellan rikets och dess delars hushållning. net gäller att infoga i rikets hushållning de åt Tyskland förvärfvade områdena tillika med de institutioner, hvilka äro för dem och riket gemensamma eller tillförsäkras dem af detta senare. Det gäller att tillse, det riksembetsmännens yttre ställning motsvarar de anspråk, som i det allmännas intresse ställas till dem. Jag hade hoppats, att en budget för tyska härens förvaltning, tillräcklig för dess bestående behof, skulle kunna framläggas. Det omfång, hvari de af kriget föranledda arbetena tagit i anspråk alla förvaltningenskrafter, äfven utom krigets varaktighet, och den omgestalning, hvari en del af hären är stadd, hafva tyvärr förhindradt denna budgets uppställande i rätt tid. Jag måste derför taga i anspråk edert bifall till, att den öfvergångstid, som riksförfattningen bestämmer för militärbudgeten ända till innevarande års slut, ytterligare utsträckas till det kommande året. Den budget, som kommer att för eder framläggas, kräfver at förbundsstaterna icke högre bidrag för rikets ändamål, än de nu gälllande. Förvaltningen har för år 1870, oaktadt verkningarne af kriget, lemnat ett öfverskott, rörande lmsi användning ett lagförslag skall bli eder föreagdt. Ordnandet af myntväsendet, hvilket försattningen öfverlemnar åt riket, har sedan äratal tagit regeringarnes uppmärksamhet i anspråk och sysselsatt folkets intresse. Jag har ansett ögonblicket vara lägligt att framlägga grunden för denna ordning, eftersom en hela Tyskland omfattande reglering at myntväsendet blifvit möjlig och de nationalekonomiska förhållandena aldrig varit för densamma gynsammare än nu. Förbundsrådet är sysselsatt med att diskutera ett lagförslag, som skall snarast skapa ett cirkulationsdugligt guldmynt och fastställa grunddragen för ett gemensamt tyskt myntväsen. Åstadkommandet af en jernvägstörbindelse mellan Tyskland och Italien genom Schweiz, hvilken redan under förlidet år blef af nordtyska riksdagen beslutad, skall bli föremål för edra förhandlingar. Italiens och Schweiz regeringar och folkrepresentationer ha beredvilligt understödt utförandet af detta stora företag. Jag är säker om, att de med detsamma förbundna nationalekonomiska och politiska intressena icke skola anses ringare af de tyska regeringarne och den tyska riksdagen, än som sketti de båda andra länderna. Åstadkommandet af en billig förmedling i afseende på de inskränkningar, som de inom området för nya eller utvidgade fästningar liggande grundegendomar måste bli underkastade, har af de förbundna regeringarne ånyo gjorts till töremål för förhandlingar. Såsom resultat af dessa skall ett lagförslag bli för eder framlagdt. Ätven utkastet till en lag öfver riksembetsmäunen skall, såsom jag hoppas, kunna för eder framläggas. Den krigsskadeersättning, som Frankrike hittills betalt och under det kommande årets första månader bör betala, skall till en väsentlig del användas till betalande af de lån, som Nordtyska Förbundet upptagit för krigets skull. En del af dessa lån har redan betalts eller ock är betalning förberedd genom deras uppsägande, till liqviderandet af en del behöfves edert bisall. Ett förslag skall derför bli eder förelagdt. I förlitande på en fortgående utveckling till lugn och stadga at Frankrikes inre förhållanden, har jag ansett det lämpligt att redan nu företaga utrymmandet af de departementer, hvilkas ockupation enligt fredsvilkoren skulle varat tills Maj mänad nästa är; hvilka garantier, som ersätta den uppgitna panten, skall ni finra af den öfverenskommelse, som d. 12 d:s ingåtts härom, och med detsamma skall till edert beprötvande och författningsenliga antagande framläggas en konvention angående de medgitvanden, som Tyskland mäste göra för att underlätta industrien i Elsas och Lothringen. På utrikespolitikens område har min uppmärksamhet varit så mycket mera odeladt riktad på utvecklingen och betästandet af den med Frankrike nyss atslutade freden, som Tysklands förhållanden till alla främmande regeringar äro fredliga och ömsesidigt välvilliga. Mina bemödanden forblitva riktade på stärkandet af den berättigade tilliten till, att den nya tyska riket vill vara en trogen härd för freden. Det är derför en särdeles vigtig, men för mig äfven särdeles välkommen uppgift att med Tysklands närmaste grannar, med herrskarne öfver de mäktiga riken, hvilka medelbart gränsa till detsamma, från Östersjön till Bodensjön, underhålla sådana vänskapliga förbindelser, att dessas tillförlitlighet äfven inom den allmänna meningen i alla länder står utom tvifvel. Tanken, att de möten, som jag denna sommar haft med de mig personligen så nära stående monarkerne öfver dessa grannriken, skola, genom att stärka det allmänna förtroendet till en fredlig framtid i Europa, vara gynnsamma för förverkligandet af en sådan, är tör mitt bjerta särdeles välgörande. Det tyska riket och den österrikisk-ungerska kejsarstaren äro genom sitt geografiska läge oeh sin historiska utveckling i så många och tvingande atseenden hänvisade till grannvänliga förbållanden, att det skall bli en uppriktig tillfredsställelse för hela tyska folket att betria dem från allt det grumlaude i minnet af strider, hvilka voro ett icke önskadt art från tusenårig (!) forntid. Att det stora flertalet af nationen hyser en sådan ti lfredsställelse i afseende på det tyska rikets utveckling, dertör ser jag en borgen i det hjertliga emottagande, som i min detta rike representerande ställning blifvit mig till del i alla trakter af det stora fäderneslandet och hvilket uppfyllt mig med glad belåtenhet, men framför allt med tacksamhet till Gud för den välsiguelse, som vårt gemensamma redliga sträfrvande äfven i en framtid icke skall sakna. Vid det stalle af trontalet, der detta omnämnde föreningen med Österrike. afbröts

19 oktober 1871, sida 2

Thumbnail