på jernvägen från Tours till Chateaudun). Den forsta sammanstötuingen mellan tyska och frauska trupperua egde rum i skogen vid Malchenoir, der en preussisk kär från Bagon angrep de transka ställningarne nära St. Laurent des Blois, men blet tillbakakastad. Följande dagen började transmännen gå offensivt ull väga. D. 9:de på morgonen började striden och varade tilis in på natten. Platserna Bacon och Coulimers togos den ena etter den andra at tranemännen. General Chauzy ryckte raskt framåt mot Gemigny, der tyskarne gjorde krattigt motstånd. Under tiden marscherade general Koyan på yttersta venstern mot St. Peravy. Den tyske betalhatvaren betalte nu, varnad i tid, att staden Orleans skulle utrymmas och altägade med sin hulvudstyrka på vägarne ull Ärtenay och Patay, under det att samtidigt starka tyska kolonner hindrade general Royans framryckande mot St. Peravy, så att Royan måste, hotad at otvermakten, draga sig tillbaka. ÅÄÅlven general Chauzy måste draga sig tillbaka från Gemigny. Men generat Pallieres uttorde den at uonom toreskrifna rörelsen och tog vid Couhmers tll tånga ett antal trupper ur general v. d. Tanns arrire-garde. Tyskarne angetva sin forlust i döda och sårade till 6 å 700 man samt tvenne kanoner, men nämna ej ett ord om de fångar, sransmännen fråntogo dem. Fransmännen deremot uppgitva, som bekant, att tyskarne förlorade 23500 man i fångar, 2 kanoner, mer än 20 krutoch ammunitionsvagnar med anspann samt ett betydande antal bagage och förrådevagnar. En tysk korresp. omtalar, att franska trupper tiil ett antal af 4-5000 man visat sig i den af fransmannen törut så bjeltemodig: törsvarade och derför af tyskarne till en grushög förvandlade staden Chateaudun. En an: nan uppgift vill till och med veta, att franska trupper betinna sig i det nordost om Chateau: dun befintliga Sancheville. Gambveua har efter denna fransmännens seger begilvit sig till Orleans, der han til: Lowearme6en utfärdat en ny frasrik proklamation af denna lydelse: : Edert mod och edra ansträngningar ha framkallat segren. Jag skattar mig lycklig olver att kunna till eder öfverbringa det offentliga tack och pris, som regeringen dekreterat eder. Under förträffliga antörare narven j aterfunnit eder manstukt och krait. Återtaganuet at Orleans visar, att Frankrike törstär att besvara sina i historien oerhörda olyckor med en krattig offensiv. I ären på vag till Paris; Paris väntar oss. Fienden kan tacka antalet at sina kanöner för sin ofverlagsenhet; såsom soldater likna de eder hvarken i mod eller uppoitrande hängitvenhet(:). Återtiunen det franska krigsmod, som skall räuua saderneslandet. Med sådana soldater som ) mäste republiken segra! Talet om aft Loirearmåöen skulle framrycka mot Paris, förefaller Bismarcks tidning -Nordd. allg. Zett. iåvitskt, och bladet påpekar, att betydande truppmassor samlas 1Etampes, för att angripa Loirearmen i fronten, under det att prins Friedricn Carle arme I starka aldelningar rycker sram ofver Troyeoch Dijon, för att angripa samma arm i slanken. Bladet ylves ullocnmed redan öfver, att Loirearme6ens dagar äro räknade. Det är väl omöjligt att kunna hoppas nagon varaktig tramgäng för de franska vapnen mot de öfverlägsna massor, som nu skula angripa dem, men man bör derför icke lemna ur sigte, att de tyska trupperna trån Troyes och Dijon ej kunna lemna det starkt besatta Bourges vid Loire i sin rygg och au de dessutom, sedan det lyckats Garidaldi att undkomma med sina skaror, hvilkas nummerär uppgitves olika, måste fästa uppmärksamhet atven vid dessa. Kring Paris är det tortfarande lugnt; men detta lugn kan ej bli af någon varaktighet. Blodiga strider mäste komma att der utkämpas. Skulle tyskarne tortsåtta med sitt uthungringesystem, så måste å andra sidan general Tiochu gripa till offensiven, och så börjas gräsligheternaDe militära korrespondeniervå diskutera lifligt frågan om, på hvilken kant fransmännen skola kunna ha utsigt till att lyckas genombryta de tyska linierna, antagande således att det blir pariserarmåen som kommer att antalla. Man beräknar, att Trochu skall bryta fram med 200,000 å 250,000 mot den del at cerneringslinien, som han utjunvit vara den svagaste. Enligt hvad man i Paris vill veta, st tyskarne så uppstälda, att de bilda en trekant, i hvars spetsar myeket stora truppmassor äro koncentrerade, under det att sidorna i triangeln äro jemtörelsevis endast glest besatta. Så t. ex. finnas i Uakten at S:t Cloud och Versailles betydande stridskratter, under det att sorbindelselinien med ställvivgen norr om S:t Denis endast är svagt besatt och maste vill en dei uppratthållas wed spridda kavalleriatdelningar. At denva uppställning följer, att de tyska truppernas första ume, då ett uttal sker, vanligen viker ulibaka och söker at: uppehålla striden, ulls 10 Starkuing kan imträtfa från de punkter, der st rie Wwuppinassor befinna Sig. Frausmännen skola val ue tor soka att bryta tig igenom med en stor styrka, så att de sieniliga stailnivgarne bli tagna, innen tyskarne kupna samla en tillräcklig tiuphmassa på den hotade punkten. Dessa synas hHkval icke hysa några tarhägor, utan hysa törakt mot parserarnöen, hvarfor de icke ens brytt s:g om att — 22 CIArheften som Aden tyoj